Akin Odebunmi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akin Odebunmi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Disemba 1967 Dezie
Ebe ọmụmụOgbomosho Dezie
Ọrụ ọ na-arụlinguist Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo, Mahadum nke Ilorin Dezie

 

[1]Akin Odebunmi bụ Yoruba Nigerian Prọfesọ nke Pragmatics na Nnyocha Okwu na Ngalaba Bekee, Mahadum Ibadan . [2] [3] mụrụ ya na Disemba 21, 1967, ọ bụ onye ọkà mmụta na-eme njem n'ọtụtụ ebe na pragmatics na crossultural studies.

Ndụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye Alexander von Humboldt Foundation Georg Foster Experienced Research Fellow, ya na Prọfesọ Dr Peter Auer rụkọrọ ọrụ na Freiburg Institute for Advanced Studies, ụlọ ọrụ nyocha mba ụwa nke Mahadum Freiburg, Germany n'etiti Eprel 2010 na Machị 2011.Ọ rụkwara ọrụ ma ka na-arụ ọrụ na otu Peter Auer Research na Hermann Paul Center of Linguistics, Mahadum Freiburg. Ọ bụ onye otu ndị ọRAN dị ka English Scholars Association of Nigeria (ESAN) (nke bụbu Nigerian English Studies Association - NESA), Reading Association of Nigeria, na International Pragmatics Association, Belgium. [4] lekọtara ọtụtụ ọrụ nyocha nke undergraduate na postgraduate mgbe ọ na-eje ozi dị ka onye nyocha mpụga n'ọtụtụ mahadum n'ime na n'èzí Naijiria. [5] [6]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

[7] [8] apụtala na Studia Anglica Posnaniensia, Pragmatics, Intercultural Pragmatics (Akwụkwọ Ọhụrụ Akwụkwọ Ọha), Linguistik Online, California Linguistic Note, Marang, Anglogermanica, Africa: Revista Do Centro De Estudos Africanos, Nordic Journal of African Studies, Review of Cognitive Linguistics, Pragmatic and Society, Pragmatiics and Cognition, Multilingua, Iranian Journal of Society, Culture and Language and Journal of Pragmatics.

Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ (ya na Arua E. Arua na Sailal Arimi) nke Language, Gender and Politics: A Festschrift for Yisa Kehinde Yusuf, Language, Grammar and Applied Linguistics: Essays in Honour of Wale Osisanwo (ya na Ayo Osisanwo, Stella Ekpe na Helen Aduke), Face and Identity Construction in HIV / AIDS Discourse (ya na Joyce Mathangwane) na Language, Context and Society: Fest Aschrift for Wale Adeite (ya na Kehinde A. Ọrụ ndị ọzọ e jikọtara ọnụ bụ; Style in Religious Communication in Nigeria (ya na Babajide Adeyemi), Perspectives on Media Discourse (ya na Rotimi Taiwo, na Akin Adetunji), Studies in Slang and Slogans (ya na Sola Babatunde, Akin Adetunj na Mahfouz Adedimeji), Language, Literature and Discourse, The Sociology of English in Nigeria (na Akin Ogunsiji na Akọnde), English in the Literature (ya na Nkwurịta okwu n'asụsụ Moses Aloor), Essays, Aturning, Aturnly, Language and Online). Ọ bụkwa onye dere Meaning in English:an introduction. O nyela aka na isi nke ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ mgbe ọ na-edekwa nyocha akwụkwọ. [9] ọtụtụ afọ, Odebunmi aghọwo onye nwere ikike n'iji Bekee na-abụghị nke ala na mmekọrịta ụlọ ọgwụ. [International Pragmatics Association 1][10][11][12]

Ọrụ ndị na-ekpe ikpe na ndị na-enyocha[dezie | dezie ebe o si]

O nyela ọrụ ikpe na nyocha maka Pragmatics na Society nke dị na Amsterdam, Nordic Journal of African Studies nke dị na Finland, Journal of Modern Languages nke dị na Malaysia, California Linguistic Notes nke dị na US na International Journal of Society, Culture and Language.

Mmasị nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Mmasị nyocha ya dị na pragmatics, nyocha okwu, semantics na okwu ahụike.

Nkà ihe ọmụma agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[13] kwenyere na okwu na ederede, n'ụzọ dị ukwuu, na-enye ihe ọ pụtara n'ime netwọk zuru ụwa ọnụ na ma ọ bụ mpaghara nke nwere nkwenkwe mmekọrịta, ma sụgharịa ya dị ka ihe ngosi nkwurịta okwu doro anya ma ọ bụ nke na-apụtaghị ìhè site na ogo nke itinye aka ma ọ bụ pụrụ iche nke ndị sonyere na ọnọdụ okwu.

Nkọwa okwu[dezie | dezie ebe o si]

N'akwụkwọ nke E. Adegbija na A. Ofuya dezigharịrị nke akpọrọ English and Communication Skills for MESTA Students ma bipụta ya na 1996, Odebunmi chepụtara okwu 'abbronym'. Abbronym bụ ngwakọta nke abbreviation na acronym. Ụdị okwu ya bụ abbronymic, abbronymisation na abbronymically. Kemgbe ahụ, a na-eji ya eme ihe n'ọtụtụ ebe na okwu agụmakwụkwọ Naijiria.

Ahụmahụ nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Odebunmi jere ozi dị ka Sub-Dean (Postgraduate Studies) na Faculty of Arts, Mahadum Ibadan n'etiti Ọgọst 2011 na 2014. Ọ nọ na Kọmitii Mbipụta nke ngalaba ahụ n'etiti afọ 2007 na 2010. Na Ngalaba Bekee, UI, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke Ibadan Journal of English Studies kemgbe 2013 tupu nke ọ bụ osote onye nchịkọta akụkọ n'etiti afọ 2006 na 2010. Ọ bụkwa onye nhazi postgraduate, onye otu Kọmitii Ego nke Ngalaba na onye otu Kọمitii nhazi mpaghara maka Nzukọ Mba Nile na Akwụkwọ edemede Africa nke ngalaba ahụ haziri. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nchịkọta akụkọ nke Africa: Journal of Contemporary Issues n'etiti afọ 2003 na 2007 na nke International Journal of African Culture and Ideas site na 2004 ruo 2006. Ọ bụkwa onye isi nke Kọmitii Na-ahazi Obodo maka UI Faculty of Arts International Conference nke e mere na Machị, 2017.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

E wezụga agụmakwụkwọ, Odebunmi na-enweta ntụrụndụ n'ime ihe nkiri na ịgbà.

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Akinola Odebunmi | University of Ibadan Nigeria - Academia.edu. ui-edu-ng.academia.edu. Retrieved on 2020-05-25.
  2. At UI CETel, we ensure standard teaching with state-of-the-art tools —Director » Nigerian Oracle (en-US). Nigerian Oracle (2018-05-31). Retrieved on 2020-05-24.
  3. Meet our material donors – Pragmatics Association of Nigeria (en-GB). Retrieved on 2020-05-24.
  4. Freiburg Institute for Advanced Studies Albert-Ludwigs-Universität Freiburg. Retrieved on June 6, 2017.
  5. Akin Odebunmi. University of Ibadan. University of Ibadan. Archived from the original on June 9, 2017. Retrieved on June 6, 2017.
  6. Akin Odebunmi. Redeemer's University, Ede. Redeemer's University. Retrieved on June 6, 2017.
  7. Publications. Researchgate. Retrieved on June 11, 2017.
  8. Professor Akin Odebunmi. Google Scholar. Google Scholar. Retrieved on June 11, 2017.
  9. Odebunmi (2011). "Concealment in consultative encounters in Nigerian hospitals". Pragmatics 21 (4): 619–645. DOI:10.1075/prag.21.4.06ode. 
  10. Odebunmi (2010). "Code selection at first meetings: a pragmatic analysis of doctorclient conversations in Nigeria". InLiSt 22 (1). Retrieved on June 11, 2017. 
  11. Odebunmi (2012). ""The baby dey CHUK CHUK": Language and emotions in doctor–client interaction". Pragmatics and Society 3 (1): 120–148. DOI:10.1075/ps.3.1.05ode. 
  12. Odebunmi (2013). "Multiple codes, multiple impressions: An analysis of doctor–client encounters in Nigeria": 373–403. Retrieved on June 11, 2017. 
  13. Freiburg Institute for Advanced Studies Albert-Ludwigs-Universität Freiburg. Retrieved on June 6, 2017.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]


Kpọpụta njehie: <ref> tags exist for a group named "International Pragmatics Association", but no corresponding <references group="International Pragmatics Association"/> tag was found