Akinwunmi Rhodes-Vivour

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akinwunmi Rhodes-Vivour
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1910 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1987 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye òká ikpe Dezie
Justice Akinwunmi Rhodes-Vivour

Mmalite ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ nwa Garnet Vivour na Sarah Rhodes de Vivour, Akinwunmi Rhodes-Vivour na 8 Julaị 1910, na Lagos Island. Ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị nke ụka Methodist ma nweta agụmakwụkwọ sekọndrị ya na Wesleyan Boys high school, Lagos Nigeria . O mechara bụrụ onye na-echekwa ego nke Old boys association.

R.W.A. Rhodes - Vivour na-enyocha ndị nche nke nsọpụrụ na mmeghe nke Assizes na Ọktoba 1966

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

O nwetara diplọma na British Institute of Engineering Technology, London na Surveying ma mee nyocha ruo afọ iri nke ọ rụrụ ọrụ maka Shell na D'Arcy Exploration n'etiti afọ 1939 - 1942.

Nwanne nna ya, Justice S.B.Rhodes, bụ onye nwere mmetụta dị ukwuu na ndụ ya ma kpalie ya ịgụ Iwu. N'afọ 1943, o kpebiri ịgụ Iwu wee gaa London ebe a nabatara ya na Honourable Society Of Middle Temple . A kpọrọ ya na Bar na 18 Nọvemba afọ 1946. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ malitere ọrụ iwu na Naịjirịa.

Ọkaikpe Akinwunmi Rhodes-Vivour na-ewebata nwunye ya na David Ejoor (governor nke Mid-Western State)

Ikpe[dezie | dezie ebe o si]

Ọkaikpe Rhodes-Vivour na-enweta aha Chieftaincy ya site na Alake nke Egbaland

Ọ sonyeere ọchịchị Colonial n'abalị 1 ọnwa August afọ 1950 ma bụrụ onye a họpụtara Magistrate Grade 1. O jere ozi n'ụzọ kwesịrị ekwesị na mpaghara ọdịda anyanwụ nke Naịjirịa ma bụrụ onye a họpụtara ka ọ bụrụ onye ọka ikpe ukwu na 1 Julaị afọ 1955, onye isi ọka ikpe (Western Nigeria) na 18 Mee 1961 ma mesịa bụrụ onye ọka ikpe nke ụlọ ikpe dị elu na 13 Febụwarị 1964.[1][2][3] Ọ lara ezumike nká n'afọ1972 mgbe ọ dị afọ iri isii na abụọ.[4]

Ọkaikpe Rhodes-Vivour keere òkè dị mkpa na esemokwu metụtara ndị Urhobo na ndị Ijaw bi na Warri gbasara ala na Warri.[5]

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

L-R ; Justice Rhodes-Vivour, David Ejoor (Governor of the Mid western states), na Olu nke Warri.

N'abalị iri abụọ na atọ n'ọnwa Nọvemba n'afọ 1972, ọ natara aha onye isi ya site n'aka Alake nke Egbaland.

Chief Rhodes-Vivour bụ onye otu Island Club, Lagos na Metropolitan Club Lagos .

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Justice Rhodes-Vivour's immediate family - L-R ; Justice Rhodes-Vivour, Tejumade, Majorie (née Walker), Bode, Olawale

N'akụkụ nna ya, Justice Rhodes-Vivour bụ nwa nwa William Vivour na nwanne nwoke nke Sgt. Bankole Vivour. N'akụkụ nne ya, ka ọ dị ugbu a, ọ bụ nwa nwa S.B.RHODES I na nwa nwanne Justice S.B Rhodes II. Ọ lụrụ Majorie (née Walker), onye ọ zutere na London mgbe ọ na-amụ iwu. Ha mụtara ụmụ atọ: Olawale Rhodes-Vivour, Justice Bode Rhodes-Vivour na Tejumade Nwogu.

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

  1. (1960) "The Independent Nigeria". The Independent Nigeria: 82. 
  2. Azikiwe (1970). My odyssey: an autobiography. Praeger, 359. 
  3. "Africa Research Bulletin". Africa Research, Ltd: 32. 
  4. Ogundere (1994). The Nigerian Judge and His Court. University Press Plc, 18. ISBN 9782494879. 
  5. Rewane (2000). Link with the past. Aike Books, 157.