Akwụkwọ Akụkọ Afrịka

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akwụkwọ Akụkọ Afrịka
nonprofit organization, website
Oge/afọ mmalite2013 Dezie
mba/obodoSouth Africa Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaJohannesburg Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụJohannesburg Dezie
webụsaịtịhttp://africanstorybook.org/ Dezie
complies withDigital Public Goods Standard Dezie

 The African Storybook (ASb) bụ usoro mmụta asụsụ dị iche iche nke na-arụ ọrụ na ndị nkụzi na ụmụaka iji bipụta akwụkwọ akụkọ foto nwere ikikere n'ihu ọha maka ịgụ akwụkwọ n'asụsụ Afrịka. Omume nke Saide, ASb nwere ebe nrụọrụ weebụ na-emekọrịta ihe nke

The African Storybook (ASb) bụ usoro mmụta asụsụ dị iche iche nke na-arụ ọrụ na ndị nkụzi na ụmụaka iji bipụta akwụkwọ akụkọ foto nwere ikikere n'ihu ọha maka ịgụ akwụkwọ n'asụsụ Afrịka. Omume nke Saide, ASb nwere ebe nrụọrụ weebụ na-emekọrịta ihe nke na-enyere ndị ọrụ aka ịgụ, mepụta, ibudata, sụgharịa, ma gbanwee akwụkwọ akụkọ. Omume a na-ekwu maka oke ụkọ akwụkwọ akụkọ ụmụaka n'asụsụ Afrịka, nke dị oke mkpa maka mmepe agụmakwụkwọ ụmụaka. Ka ọ na-erule Machị 2023, ebe nrụọrụ weebụ ahụ nwere utu aha 3,800, nsụgharị 7,266 na asụsụ 236 nọchitere anya.

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka UNESCO si kwuo 2013/2014 Education for All Global Monitoring Report, nde ụmụaka 30 nọ na mpaghara Sahara Africa anaghị agụ akwụkwọ na ihe karịrị ọkara nke ụmụaka ruru ọkwa 4 anaghị amụta ihe ndị bụ isi n'ịgụ ihe. [1]Ihe ịma aka ndị a nwere njikọ ma na-eme ka ọ ka njọ site na ụkọ ihe ụmụaka na-agụ akwụkwọ dị n'Africa, ọkachasị n'asụsụ ndị Afrịka; isi ihe na-akpali ASb. Ịzụlite ịgụ na ide n'asụsụ nne tupu ị gbanwee gaa n'asụsụ nkwurịta okwu sara mbara (dịka, Bekee ma ọ bụ French) bụ iwu n'ọtụtụ mba ndị dị na mpaghara Sahara, ma kwado ya site na African Storybook initiative.

N'ihi ikike ịzụta dị ala na ọchịchọ maka akwụkwọ akụkọ n'Africa, yana ọnụ ọgụgụ buru ibu nke asụsụ, mbipụta omenala na-emepụta utu aha ole na ole, n'asụsụ Africa. [2]Ụdị mbipụta dijitalụ nke African Storybook, n'ụzọ dị iche, na-eme ka ndị mmadụ nwee ike ibipụta akwụkwọ akụkọ nke ha, ibipụta akwụkwọ edemede, ma gụọ ha na Ngwaọrụ mkpanaka. ASb na-etinyekwa ihe okike ọdịnaya n'ụdị ederede na ntụgharị n'aka obodo ndị chọrọ akwụkwọ akụkọ maka ịgụ akwụkwọ n'asụsụ ndị a maara nke ọma.

Comic Relief si United Kingdom nyere ASb ego mmalite, ma ugbu a, ọ bụ isi mmalite dị iche iche, gụnyere Cameron Schrier Foundation, Zenex Foundation na Oppenheimer Memorial Trust. N'ụzọ dị mwute, Tessa Welch, onye ndu ọrụ na otu n'ime ndị guzobere ya nwụrụ na July 2020. [3]Saide na-aga n'ihu na-anọgide na-abụ ebe obibi nke atụmatụ ahụ, na-enye nkwado na nduzi maka obere ìgwè nke ndị ọrụ na ndị ndụmọdụ.

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ akwụkwọ akụkọ niile dị na saịtị ahụ sitere n'aka ndị edemede Africa, na ọdịnaya sitere na akụkọ ọdịnala na akụkọ oge a na uri, egwuregwu ọdịnala na abụ. [4]Ndị na-ede akwụkwọ bụ ndị nkụzi - ndị nkuzi, ndị na-ahụ maka ọbá akwụkwọ, ndị ọkà mmụta - ndị na-enye akụkọ iji nwee akwụkwọ akụkọ maka ọnọdụ agụmakwụkwọ ha na ịkwalite asụsụ ha. Akwụkwọ akụkọ 5525 (ka ọ na-erule Machị 2023) "ASb kwadoro", nke pụtara na atụmatụ ahụ enyochawo ọdịnaya na asụsụ dị na akwụkwọ akụkọ ahụ. [4]A na-ese akụkọ niile, ma ọ bụ site n'aka ndị ọkachamara na-ese ihe na mba Afrịka dị iche iche ma ọ bụ ndị ọrụ n'onwe ha. N'oge na-adịbeghị anya, a na-ekwusi ike na akwụkwọ akụkọ ndị na-abụghị akụkọ ifo nakwa na ịmepụta akwụkwọ akụkọ n'asụsụ Afrịka.

Ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite nke ebe nrụọrụ weebụ ahụ mere na Pretoria, South Africa, na June 2014, site na ego sitere na European Union. N'otu ọnwa ahụ, e nwere nzukọ ASb na Mahadum nke British Columbia na Vancouver iji kwalite ebumnuche nke atụmatụ ahụ ma mepụta njikọ na òtù ndị ọzọ.[5]

Mba ndị na-akwọ ụgbọelu[dezie | dezie ebe o si]

Iji nwalee ma nweta nzaghachi na ebe nrụọrụ weebụ na akụkọ, ASb rụrụ ọrụ na 2014/2015 na ebe ndị na-anya ụgbọelu 14 na South Africa, Kenya, Lesotho na Uganda - ụlọ akwụkwọ na ọbá akwụkwọ obodo na-anọchite anya ndị na-ege ntị nke atụmatụ ahụ. Ebe nrụọrụ weebụ ndị na-ahụ maka nnwale na ụzọ dị iche iche nke nnyefe akwụkwọ akụkọ dabara adaba maka ime obodo na gburugburu obodo Afrịka: ngosipụta dijitalụ nke akụkọ ebudatara site na iji ihe ngosi data dị mma na mbipụta akwụkwọ akụkọ dị ọnụ ala maka ọgụgụ onwe onye. [6]Na mgbakwunye, enwere nkwado siri ike iji kwalite mmejuputa usoro n'ụlọ akwụkwọ, agụmakwụkwọ ndị nkuzi na netwọk ọbá akwụkwọ na mba ndị na-anya ụgbọelu. [7][8][9][10]Ka ọ dị ugbu a, ASb na-arụ ọrụ na ndị mmeri asụsụ mpaghara n'ọtụtụ mba iji kwalite mmepe akụkọ na ntụgharị n'asụsụ Africa. Dị ka ihe atụ[11][12][13]

Ndị mmeri[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmeri ASb bụ ndị na-emepụta ihe na mba niile a maara na kọntinent ahụ niile bụ ndị nwere mmasị n'ịgụ na ide ụmụaka. Dị ka ndị na-akwado ịgụ na ide na-anụ ọkụ n'obi, ha na-eji akwụkwọ akụkọ ASb na ngwa na ọrụ ha ma na-agba ezinụlọ, ụlọ akwụkwọ na ọbá akwụkwọ dị na obodo ha ume ime otu ihe ahụ maka ịgụ na ide ụmụaka. Ha na obodo ha, ha na-enye aka na nchịkọta nke ezigbo akwụkwọ akụkọ Afrịka site na okike, ntụgharị na mgbanwe. Ha bụ ndị nwere nkà na ụzụ - nwere ike iji Okwu, ngwa, ebe nrụọrụ weebụ, ma jiri ekwentị mkpanaaka ma ọ bụ igwefoto were foto. Ha na-ekerịta akụkọ banyere ọrụ ha na ịmepụta akwụkwọ akụkọ, ntụgharị na ojiji na Community. Ka ọ dị ugbu a, anyị nwere ndị mmeri ASb na Benin, Cameroon, Ethiopia, Ghana, Kenya, Malawi, Nigeria, Rwanda, South Africa, Uganda, Zambia, na Zimbabwe na Diaspora. Anyị na-achọ mgbe niile ịmata ndị mmeri ndị ọzọ na mba ebe anyị na-enweghị, ọkachasị, ndị nwere njikọ na ngalaba agụmakwụkwọ gọọmentị.

Ngwaọrụ[dezie | dezie ebe o si]

ASb emepụtala ngwa abụọ nke na-akwado ebe nrụọrụ weebụ ya. African Storybook Reader na-enye ohere ibudata akwụkwọ akụkọ na smartphone ma ọ bụ mbadamba ma gụọ n'ịntanetị. Site na African Storybook Maker, onye ọrụ nwere ike imepụta akwụkwọ akụkọ foto nke ya na smartphone site na iji foto nke ha ma ọ bụ na ihe osise sitere na ọbá akwụkwọ ASb. Enwere ike izipu akwụkwọ akụkọ ndị e mepụtara na ngwaọrụ mkpanaka na ebe nrụọrụ weebụ ASb (maka ịkekọrịta na ibipụta) mgbe ejikọtara ngwaọrụ ahụ na Ịntanetị.

Òtù ndị mmekọ na ọrụ ndị mmekọ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị mmekọ bụ isi ihe na ASb, ebe ọ na-adabere na òtù ndị ọzọ na ndị mmeri n'otu n'otu iji kwado akwụkwọ akụkọ asụsụ mpaghara na mba ndị gafere kọntinent ahụ. Njikọ na ndị mmadụ na òtù dị na obodo dịkwa oke mkpa iji hụ na akwụkwọ akụkọ ndị e bipụtara kwesịrị ekwesị maka ụmụaka nọ na obodo ndị ahụ. Ụfọdụ n'ime ndị mmekọ ASb gụnyere iMlango nke na-arụ ọrụ n'ihe karịrị ụlọ akwụkwọ praịmarị 200 na Kenya ma gbasaa na nso nso a na Naịjirịa; eKitabu nke na-eme ka akwụkwọ akụkọ ASb dị n'ụdị ndị na-amụ ihe nwere nkwarụ na ọrụ na mba 13 nke Afrịka nwere ike ịnweta; Kenya Institute of Curriculum Development's KEC, ikpo okwu nke ụlọ akwụkwọ praikọ nwere ike ịnweta akwụkwọ akụkọ; Vodacom Classrooms; World Reader; Learning Equality; Centre for the Study of Learning Performance (CSLP) READScribe Foundation, Reading, Reading, Manneduc, Book, Book Mandala, Book, Reading, Book Book Book Book, Book Book Dash, Trust, Nether, Nkwur. E mepụtara Global African Storybook Project n'onwe ya na 2015 na ebumnuche nke ịsụgharị ihe ASb na-emeghe ikikere n'asụsụ ndị na-abụghị nke Africa ka akụkọ Africa wee nwee ike ịnweta ụmụaka karịrị kọntinent Afrịka. Storybooks Canada na-enye akụkọ 40 site na African Storybook na asụsụ ndị mbịarambịa na ndị gbara ọsọ ndụ nke Canada na ederede na ọdịyo.

Akụkọ Ojiji[dezie | dezie ebe o si]

Na mgbakwunye na nchịkọta akụkọ na-arịwanye elu nke ọtụtụ asụsụ, ebe nrụọrụ weebụ ahụ na-enyekwa ihe nkwado onye nkuzi, na 'akụkọ ojiji' nke akwụkwọ site na ndị mmekọ ASb na ndị na-akwado. Akụkọ banyere ojiji na-enye ihe atụ nke otu esi eji akwụkwọ akụkọ na ngwá ọrụ mbipụta mee ihe n'ọtụtụ ọnọdụ dị iche iche n'Africa.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. UNESCO. "Education for All global monitoring report 2013/4: Teaching and Learning: Achieving quality for all". 2014.
  2. UNESCO Institute for Lifelong Learning. "Why and how Africa should invest in African languages and multilingual education: An evidence- and practice-based policy advocacy brief". 2010.
  3. Tribute to Tessa Welch. Archived from the original on 2020-09-24.
  4. 4.0 4.1 African Storybook .
  5. UBC Faculty of Education. "The African Storybook Summit at the University of British Columbia". September 2015.
  6. Norton, Bonny and Welch, Tessa. "Digital stories could hold the key to multilingual literacy for African children". May 2015.
  7. Saide Newsletter. "Organising Access to Digital Stories in the African Storybook Initiative's Kenyan, Ugandan, South Africa and Lesotho Pilot Sites".
  8. Saide Newsletter. "Kenya - the Pilot Sites".
  9. Saide Newsletter. "Uganda - the Pilot Sites".
  10. Wepukhulu (2022-10-11). "Strategic collaboration for technology-supported development and use of multilingual children's storybooks in Kenya". Communicare: Journal for Communication Studies in Africa 38 (1): 117–135. DOI:10.36615/jcsa.v38i1.1547. ISSN 0259-0069. 
  11. Rural Nigeria. Archived from the original on 2020-04-05.
  12. Kenyan school.
  13. Ethiopia.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]