Akwụkwọ Ogbugbu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akwụkwọ Ogbugbu
Ihu ihu akwụkwọ nke igbu ọchụ

Akwụkwọ nke igbu ọchụ, nke a makwaara dị ka Marcus Affair, bụ mpempe mgbasa ozi e dere na 1830 na -emegide Iwu Ogbenye Bekee . E gosipụtara ya dị ka ọrụ nke otu pseudonymous "Marcus", ma Joshua Hobson bipụtara ya. [1] O bu n'obi kpalie mmegide megide Iwu Ndozigharị Iwu Ogbenye 1834, bụ nke gbanwere ọdịdị nke enyemaka na-adịghị mma (otu obodo si elekọta ndị ogbenye) na England na Wales. N'oge gara aga, ndị ogbenye tozuru oke maka "ihe enyemaka n'èzí" (akwụkwọ aka na ego ma ọ bụ n'ụdị, na ndị nnata bi n'ụlọ nke ha); nke a gbanwere gaa na "ihe enyemaka ime ụlọ", nke pụtara na e wuru ụlọ ọrụ, ụlọ ọrụ na-enye ebe nchekwa na ihe oriri.

Akwụkwọ a sitere na akwụkwọ nta abụọ nke "Marcus" - "Eziokwu nke Populousness" na "On the Posibility of Limitting Populousness", bụ ndị tụlere na enwere ike igbu ụmụ ọhụrụ iji gboo mgbawa na igbu mmadụ site na gas. Mgbasa ozi iwu megidere ndị ogbenye boro akwụkwọ nta ndị a bụ ọrụ ndị Kọmishọna Iwu Ogbenye bụ ndị amaara na ha nwere echiche gbasara ọnụ ọgụgụ ndị yiri Thomas Malthus . Ndị otu ahụ boro ebubo na ekpochapụla akwụkwọ nta mbụ ahụ. [2]

Otu n'ime ndị mbụ ji akwụkwọ nta Marcus mee ka echiche nke ịgba izu megide ndị ogbenye na Radical na Chartist Circles bụ Reverend Joseph Rayner Stephens, onye na-akwado iguzogide ime ihe ike nye gọọmentị onye kwuru ọtụtụ ihe na-ezo aka na ebubo ebubo mgbe ọ na-eme njem gafee. obodo n'ime oge n'etiti December 1838 njide ya na nga 1839. [3]

Onye ndu Chartist Feargus O'Connor bipụtara akwụkwọ ndị a na Northern Star . </link>[ a chọrọ nkọwa ]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Amụma dị obi umeala nke Jonathan Swift, edemede satirical na-atụ aro iri ụmụaka

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bloy (16 November 2002). The Book of Murder. The Victorian Web. Retrieved on 4 October 2010.
  2. Bloy. Printed attacks on the Poor Law Amendment Act. A Web of English History. Retrieved on 9 December 2021.
  3. McDonagh (2003). Child Murder and British Culture, 1720–1900. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-78193-0. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]