Alan Turing
| Ụdịekere | nwoke |
|---|---|
| Mba o sị | Obodoézè Nà Ofú |
| Aha n'asụsụ obodo | Alan Mathison Turing |
| Aha ọmụmụ | Alan Mathison Turing |
| Aha enyere | Alan, Mathison |
| Aha ezinụlọ ya | Turing |
| Ụbọchị ọmụmụ ya | 23 Jụn 1912 |
| Ebe ọmụmụ | Maida Vale |
| Ụbọchị ọnwụ ya | 7 Jụn 1954 |
| Ebe ọ nwụrụ | Wilmslow |
| Ụdị ọnwụ | suicide |
| Ihe kpatara ọnwụ | cyanide poisoning |
| Date of burial or cremation | 12 Jụn 1954 |
| Ebe olili | Woking Crematorium |
| Ńnà | Julius Mathison Turing |
| Ńné | Ethel Sara Stoney |
| Onye mmekọ na-alụghị alụ | Christopher Morcom |
| Asụsụ obodo | English |
| Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | English |
| Ikpe nke | gross indecency |
| Exonerated of | gross indecency |
| Ọrụ ọ na-arụ | ọkà mmụta sayensị kọmputa, cryptographer |
| Ụdị ọrụ ya | cryptanalysis, computer science, ọmúmú-ónúọgụgụ, ómárí, cryptography |
| Onye were ọrụ | Victoria University of Manchester, Government Communications Headquarters, Mahadum nke Cambridge, National Physical Laboratory |
| Ebe agụmakwụkwọ | King's College, Princeton University, Sherborne School, Hazlehurst Community Primary School |
| Tesis agụmakwụkwọ | Systems of Logic Based on Ordinals |
| Onye ndụmọdụ doctoral | Alonzo Church |
| Nwa akwukwo nke | Alonzo Church |
| Nwa akwukwo doctoral | Robin Gandy, Beatrice Helen Worsley |
| Nwa akwụkwọ | Robin Gandy |
| Ebe obibi | Maida Vale, Guildford |
| Okpukpere chi/echiche ụwa | ekweghị na Chineke |
| Ọnọdụ ahụike | stuttering |
| Ọmụma Mmekọahụ | nwoke idina nwoke |
| Ụdị egwuregwu | egwuregwu |
| Archive na | Sherborne School, King's College Cambridge archive |
| Onye òtù nke | The Royal Society |
| Onye nwe | Alan Turing teddy bear |
| Onye nlereranya | Max Newman |
| Ihe nrite | Fellow of the Royal Society, Onye isi nke Order nke Alaeze Ukwu Britain, Smith's Prize |
| Webụsaịtị | http://www.turingarchive.org/ |
| Kọwara na URL | https://www.nytimes.com/2019/06/05/obituaries/alan-turing-overlooked.html, https://www.kings.cam.ac.uk/archive-centre/online-resources/online-exhibitions/alan-mathison-turing-1912-54, https://universityarchives.princeton.edu/2014/11/alan-turings-princeton-university-file-available-online/, https://heritage.humanists.uk/alan-turing/ |
| Interested in | mathematical logic, Ọgụgụ isi, foundations of mathematics |
| Ụdị metụtara | Category:Things named after Alan Turing |
Alan Mathison Turing OBE FRS bụ onye England na-eme mgbakọ na mwepụ, onye sayensị kọmputa, onye na-ahụ maka ọgụgụ isi, onye na'ihe nzuzo, onye ọkà ihe ọmụma na onye na-ekwu maka ihe ndị dị ndụ. Turing nwere mmetụta dị ukwuu na mmepe nke sayensị kọmputa, na-enye nhazi nke echiche nke algọridim na mgbakọ na mwepụ na igwe Turing, nke a pụrụ iwere dị ka ihe nlereanya nke kọmputa zuru oke. A na-ewere ya n'ọtụtụ ebe dị ka nna nke sayensị kọmputa na ọgụgụ isi aka.[1][2][3][4]
A mụrụ Turing na Maida Vale, London, a zụlitere ya na ndịda England. Ọ gụsịrị akwụkwọ na King's College, Cambridge, na nzere na mgbakọ na mwepụ. Mgbe ọ bụ onye otu na Cambridge, o bipụtara ihe akaebe na-egosi na ụfọdụ ajụjụ mgbakọ na mwepụ bụ ee-e-enweghị ike ịza site na mgbakọ na mwepụta. Ọ kọwapụtara igwe Turing ma gosipụta na nsogbu ịkwụsị maka igwe Turing enweghị ike ikpebi. N'afọ 1938, ọ nwetara Ph.D. ya na Ngalaba nke mgbakọ na mwepụ na Mahadum Princeton.[5][6][7]
N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, Turing rụrụ ọrụ maka Government Code and ciphers School na Bletchley Park, ụlọ ọrụ na-emebi koodu na Britain nke mepụtara Ultra intelligence. Ruo oge ụfọdụ, ọ duziri Hut 8, ngalaba nke na-ahụ maka nyocha cryptanalysis nke ụgbọ mmiri Germany. N'ebe a, o chepụtara ọtụtụ usoro maka imebi ngwa ngwa nke mkpụrụedemede German, gụnyere mmelite na usoro Bọmbụ Polish tupu agha, igwe eletriki nke nwere ike ịchọta ntọala maka igwe Enigma. Turing rụrụ ọrụ dị mkpa n'ịgbapụ ozi ndị e jidere na koodu nke mere ka ndị Allies merie Ike Axis n'ọtụtụ ọgụ dị mkpa, gụnyere Agha nke Atlantic.
Ihe ndị e dere n'ala ala peeji
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Condé Nast. "Remembering Alan Turing: from codebreaking to AI, Turing made the world what it is today" (in en-GB). Wired UK. ISSN 1357-0978.
- ↑ Martin Wainwright. "Government rejects a pardon for computer genius Alan Turing", The Guardian, 2012-02-07. Retrieved on 2024-01-28. (in en-GB)
- ↑ Alan M. Turing, D. Bayley (2012-10). "Report on Speech Secrecy System DELILAH, a Technical Description Compiled by A. M. Turing and Lieutenant D. Bayley REME, 1945–1946" (in en). Cryptologia 36 (4): 295–340. DOI:10.1080/01611194.2012.713803. ISSN 0161-1194.
- ↑ Alan M. Turing (1940). The Prof's Book: Turing's Treatise on the Enigma.
- ↑ Alan M. Turing, D. Bayley (2012-10). "Report on Speech Secrecy System DELILAH, a Technical Description Compiled by A. M. Turing and Lieutenant D. Bayley REME, 1945–1946" (in en). Cryptologia 36 (4): 295–340. DOI:10.1080/01611194.2012.713803. ISSN 0161-1194.
- ↑ Alan Turing’s ‘fearless approach to problems and intellectual curiosity’ praised (en). Dunfermline Press (2019-07-15). Retrieved on 2024-01-28.
- ↑ The Influence of ULTRA in the Second World War. www.cix.co.uk. Retrieved on 2024-01-28.