Alash'le Abimiku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Alash'le Abimiku
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20. century Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
ụdị ọrụ yaHIV/AIDS Dezie
onye were ọrụNational Cancer Institute, Institute of Human Virology Dezie
Ọkwá o jipresident Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Ahmadu Bello, London School of Hygiene & Tropical Medicine Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences Dezie

Alash'le Grace Abimiku bụ onye isi nchịkwa Naijiria nke International Research Centre of Excellence na Institute of Human Virology Nigeria burukwa prọfesọ nke virology na Mahadum Maryland School of Medicine

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Abimiku na Naijiria. Ọ gụrụ Microbiology na Mahadum Ahmadu Bello nke Naijiria . Ọ kwagara na London School of Hygiene & Tropical Medicine maka ọmụmụ gụsịrị akwụkwọ, nweta nzere masta n'afo1983 na PhD n'afo1998. [1]N'ebe a, ọ bụ ọkachamara na retrovirology na nchedo megide ọrịa nke nje bacteria Campylobacter jejuni kpatara.[2]

Nnyocha na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nwetasịrị nzere doctorate ya, Abimiku rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha postdoctoral na Robert Gallo nakwa National Cancer Institute, ebe ọ mepụtara mmekọrịta n'etiti ndị ọkà mmụta sayensị na mba ya nke Naịjirịa na kwa ndị nchọpụta na Mahadum Maryland School of Medicine.

Gallo na Abimiku meghere International Center for Scientific Culture - World Laboratory AIDS Research Center nke di na Jos nke obodo Naijiria. [1]Ọ bụ ezie na Abimiku mere atụmatụ ikewapụ otu ụdị HIV, ọ chọpụtara na ọ ga-elekwasị anya na nyocha na agụmakwụkwọ obodo. N'ikpeazụ, ọ mụrụ ụdị HIV nke jupụtara na Naijiria; na-achọpụta na ọ bụ ụdị na-abụghị B metụtara ụdị HIV G. Abimiku kpọrọ ka etinye ụdị Africa na nyocha Ọgwụ mgbochi ọrịa AIDS. [3][4][5]N'afọ 2004, o nyere aka guzobe mmekọrịta ya na Naijiria site na iji ego sitere na President's Emergency Plan for AIDS Relief (PEPFAR). [6]Abimiku na-amụ ọrụ HIV na ọrịa na mmetụta nke ụkwara nta (TB) na ọrịa HIV. Ọ tụlewo ọrịa na-efe efe na evolushọn nke subtypes na nguzogide Nje HIV mmepe nke ndị otu maka ọmụmụ ọrịa na-ebute ọrịa HIV na ọrịa na-eju ọrịa nke nje virus ahọpụtara.[7]

Ndị mmadụ bi na npaghari Naịjirịa nwere ike ịrịa Ọrịa ụkwara nta na Nje HIV n'ụwa, nke na-eme ka ha nwee ike ịrịa ụkwara nta nke na-eguzogide ọgwụ ọjọọ (MDR-TB), ọrịa ikuku. [6]N'afọ 2010, Abimiku na Institute of Human Virology Nigeria meghere ụlọ nyocha Biosafety Level-3, nke mbụ n'ụdị ya n'Africa, iji nyochaa mgbasa nke MDR-TB. Ụlọ nyocha ahụ, nke a na-etinye na pre-filters iji guzogide ifufe kpọrọ nkụ na uzuzu nwekwara ike nyochaa maka TB na-eguzogide ọgwụ (XDRTB). Ọ na-agụnye ụlọ nyocha na-adịghị mma nke na-enye ohere maka njikwa ihe na-efe efe. [6]Ụlọ nyocha a kwadoro ebumnuche UNAIDS 90-90-90 na nchọpụta mbụ.[8]

N'afọ 2012, Abimiku mepụtara ụlọ ọrụ an'akpo International Society for Biological and Environmental Repositories (IBSER) nke nwere ike ịhazi ma chekwaa ihe nlele. [9][10][11]Ihe nchekwa ahụ nwetara nkwado site na mmemme National Institutes of Health Human Heredity and Health in Africa (H3 Africa), nke Charles Rotimi malitere ime.[11]

Ọ na-etinye aka na mgbanwe PEPFAR gaa n'ọnọdụ ebe gọọmentị ime obodo na òtù ụmụ amaala na-ahụ maka ilekọta ndị mmadụ. [12]Institute of Human Virology Nigeria na-arụ ọrụ iji kwado ịkwaga n'ebe obibi mpaghara ohu. [12]N'afọ 2018, o guzobere International Research Centre of Excellence nke dị na Institute of Human Virology Nigeria. [13]Ụlọ ọrụ ahụ ga-elekwasị anya n'ịmepụta ikike nke ndị ọkà mmụta sayensị Afrịka yana ịkwado nyocha nke na-emetụta mba ahụ.[13]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Abimiku bụ onye otu ndụmọdụ nke Mahadum Cape Town na World Health Organization Research and Development Blueprint. [14]Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke otu African Society of Laboratory Medicine, yana onye otu nke Nigerian Institute of Medical Research. [15][16][17]Ọ rụburu ọrụ na kọmitii ndụmọdụ maka ọgwụ mgbochi ọrịa HIV na mmemme ọgwụ mgbochi AIDS. [18]Ọ na-eje ozi na Kọmitii Ọmụmụ Ọnụ Ọgụgụ nke Wellcome Trust Longitudinal.[19]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ya gụnyere ndia;

  • Nnyocha maka ụlọ nyocha nke ụkwara nta na mba ndị dara ogbenye: ihe ịma aka na ohere[20]
  • Nchịkọta na Nkwado nke Onye Ọrịa na Antiretrovirals na Nnukwu Usoro Ọgwụgwọ Antiretoviral na Naịjirịa: Nnyocha Longitudinal maka Ihe Ndị Dị Iche Ndụ[21]
  • Mmelite banyere ụdị dị iche iche nke HIV-1 n'Africa: afọ iri na nyocha[22]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Science (28 May 2004). "News this Week" (in en). Science 304 (5675): 180. ISSN 0036-8075. 
  2. Dr. Alash'le G Abimiku (en-US). H3Africa. Retrieved on 5 October 2019.
  3. Prof. Alash'le Abimiku, Mon – IRCE (en-US). Archived from the original on 5 October 2019. Retrieved on 5 October 2019.
  4. Reagent Datasheet Detail: Catalog 3191 - HIV-1 Jv1083 Virus - NIH AIDS Reagent Program. aidsreagent.org. Archived from the original on 29 November 2020. Retrieved on 5 October 2019.
  5. AIDS in Africa: AIDS vaccine 'may not work' in Africa. newscientist.com. Retrieved on 5 October 2019.
  6. 6.0 6.1 6.2 Abimiku (2010). IHV and Nigeria Partner with the U.S. to Combat Multi-Drug Resistant Tuberculosis from West Baltimore to West Africa. IHV. Retrieved on 5 January 2019.
  7. bonbon. Alash'le Abimiku (en-US). FAIS Legacy Project. Retrieved on 5 October 2019.
  8. Abimiku, Alash'le | University of Maryland School of Medicine (en). medschool.umaryland.edu. Retrieved on 5 October 2019.
  9. Abimiku (2019). "Blueprint for building a biorepository in a resource-limited setting that follows international best practices" (in en). African Journal of Laboratory Medicine 8 (1): 12. DOI:10.4102/ajlm.v8i1.722. ISSN 2225-2010. PMID 31534913. 
  10. Abimiku. "IHVN H3 Africa Biorepository Initiative" (in en). 
  11. 11.0 11.1 Dr. Alash'le Abimiku receives grant to develop H3 Africa bio repository at IHVN. ihvnigeria.org. Archived from the original on 5 October 2019. Retrieved on 5 October 2019.
  12. 12.0 12.1 Spotlight on Prof. Alash'le Abimiku, Nigeria (en-US). ASLM. Retrieved on 5 October 2019.
  13. 13.0 13.1 Akor (24 July 2018). Virology institute establishes research centre in Abuja (en-GB). dailytrust.com.ng. Archived from the original on 5 October 2019. Retrieved on 5 October 2019.
  14. WHO | Scientific Advisory Group members. who.int. Retrieved on 5 October 2019.
  15. WHO | Alash'le Abimiku. who.int. Retrieved on 5 October 2019.
  16. Professor Alash'le Abimiku elected Chair of the Board of Directors of ASLM (en-US). ASLM. Retrieved on 5 October 2019.
  17. NIMR inaugurates advisory board on research funding (en-US). thenationonlineng.net. The Nation Newspaper (28 December 2017). Retrieved on 5 October 2019.
  18. Admin. ASLM2018 Conference Chair: Prof Alash'le Abimiku (en-US). ASLM2018. Retrieved on 5 October 2019.
  19. Longitudinal Population Studies Committee | Wellcome. wellcome.ac.uk. Retrieved on 5 October 2019.
  20. Abimiku (2011). "Laboratory diagnosis of tuberculosis in resource-poor countries: challenges and opportunities". Clinical Microbiology Reviews 24 (2): 314–350. DOI:10.1128/CMR.00059-10. PMID 21482728. 
  21. Abimiku (2010). "Patient Retention and Adherence to Antiretrovirals in a Large Antiretroviral Therapy Program in Nigeria: A Longitudinal Analysis for Risk Factors". PLOS ONE 5 (5): e10584. DOI:10.1371/journal.pone.0010584. PMID 20485670. 
  22. Abimiku (2012). "Update on HIV-1 diversity in Africa: a decade in review". AIDS Review 14 (2): 83–100. PMID 22627605.