Alexander Oppenheim

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  Sir Alexander Oppenheim, OBE FRSE KT PMN (4 Febụwarị 1903 - 13 Disemba 1997) bụ onye Britain na-ahụ maka mgbakọ na mwepụ na onye nchịkwa mahadum. Na nsonye Diophantine na tiori nke ụdị quadratic, ọ tụrụ aro echiche Oppenheim..

Ndụ Mbido na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Oppenheim na 4 February 1903 na Salford. Asụsụ mbụ ya bụ Yiddish. O tolitere na Manchester wee gaa Manchester Grammar School, ebe a matara ya dị ka onye na-eme mgbakọ na mwepụ. Ndị nkuzi ya lere ya anya na ọ ka dị obere ịga mahadum wee gbuo oge ịbanye na asọmpi agụmakwụkwọ ruo 1921, mgbe ọ nwetara akwụkwọ mmụta na kọleji Balliol, Oxford. N'ime afọ atọ ọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Oxford, Oppenheim bụ ọkà mmụta mgbakọ na mwepụ na Mahadum Oxford. Ọ bụkwa onyeisi ndị otu chess mahadum. Ọ gụsịrị akwụkwọ na klaasị mbụ na 1924 ma bụrụ onye ọka mmụta mgbakọ na mwepụ na 1926. [1]

Enyere ya otu Commonwealth Fellowship ka ọ mụọ na Mahadum Princeton na Mahadum Chicago. Ọ gụchara PhD na Mahadum Chicago na 1930 n'okpuru nlekọta L.E. Dickson nwere tesis akpọrọ Minima of Indefinite Quadratic Forms", nke e bipụtara na 1920 Proceedings of National Academies of Sciences . [1] [2] Minima of Indefinite Quadratic Quaternary Forms", nke e bipụtara na 1920 Proceedings of National Academies of Sciences.[1][2] [2] nwetara nzere doctorate nke abụọ, DSc, site na Mahadum Oxford na 1954 maka ọrụ agụmakwụkwọ ya mgbe e mesịrị n'ọrụ ya. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe [2] gụsịrị akwụkwọ, Oppenheim nọrọ otu afọ dị ka onye nkuzi na Mahadum Edinburgh . [1] [2][1] hapụrụ Edinburgh na 1931 maka prọfesọ na Raffles College na Singapore.

Onye a tụrụ mkpọrọ n'agha[dezie | dezie ebe o si]

[2]N'oge ndị Japan na-arụ ọrụ na Singapore, o jere ozi na Singapore Reserve Army na ọkwa nke lance-bombardier. Nwunye ya na nwa ya nwanyị gbapụrụ Singapore n'oge a. Ndị Japan jidere ya na 1942 ma jide ya dị ka onye mkpọrọ nke agha na Changi Camp.

[2][1] Changi Camp, Oppenheim nyere aka guzobe "Mahadum POW" na ndị nkuzi 29 ndị ọzọ e jidere ma ndị mkpọrọ ibe ya họpụtara ya dị ka Dean. [3] mere ka onye isi ndị agha [1] Lieutenant Okazaki kwe ka ha chịkọta akwụkwọ site na Raffles College, nwee ọmụmụ ihe na klas iri na abụọ, ma hazie ìgwè mkparịta ụka. [2]

Ahụike Oppenheim kara [2][1] mgbe ọ nọ n'ogige Changi ma na-arịa ọrịa siri ike ugboro ugboro. A kwụsịrị itinye aka na mahadum na-abụghị nke gọọmentị mgbe a kpọfere ya ịrụ ọrụ na Siam-Burma Railway.

Site na 1945 ruo 1949, ọ maliteghachiri ọrụ ya dị ka Prọfesọ na mgbakọ na mwepụ na Raffles College . [2] [1]'afọ 1947, ọ bụ osote onye isi, onye isi na-anọchite anya, na Dean nke Faculty of Arts . [2] Oppenheim keere òkè [1] mkpa na njikọta nke Raffles College na King Edward VII College of Medicine na 1949 iji guzobe Mahadum nke Malaya . [2] [1] họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye isi ala n'afọ 1955 ma mesịa bụrụ osote onyeisi ala n'ọnwa 1957, ọ nọgidekwara n'ọkwa ahụ ruo mgbe ọ lara ezumike nká n'afọ 1965. [2] N'oge ọ bụ osote onye isi ala, ọ lekọtara nguzobe nke ụlọ akwụkwọ ọhụrụ Kuala Lumpur nke mahadum ahụ. [2]

Mgbe [2] hapụsịrị Mahadum nke Malaya, Oppenheim jere ozi dị ka prọfesọ nleta na Mahadum Reading ruo 1968. [1] [2] oku nke Alexander Kwapong, ọ kụziri na Mahadum nke Ghana site na 1968 ruo 1973. [1] [2][1] rụrụ ọrụ dị ka onye isi nke ngalaba mgbakọ na mwepụ na Mahadum Benin na Naijiria ruo 1977, mgbe ọ lara ezumike nká.

[2] biri na Henley-on-Thames ruo mgbe ọ nwụrụ n'ebe ahụ na 13 Disemba 1997 mgbe ọ dị afọ 94. [1]

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ kachasị mkpa nke Oppenheim [2] na nkuzi nke Ụdị quadratic. [4]'afọ 1929, ọ tụpụtara Echiche Oppenheim banyere nnọchiteanya nke ọnụọgụ site na ezigbo ụdị quadratic n'ọtụtụ mgbanwe.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

[2] lụrụ Beatrice Templer Nesbit (nwụrụ n'afọ 1990) na 1930. [1] Ha nwere otu nwa nwanyị ma kewaa alụmdi na nwunye ha na 1977.[1][2] [2][1]'afọ 1982, ọ lụrụ Margaret Ng, onye ya na ya nwere ụmụ nwoke abụọ.

Nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

[2][1]'afọ 1955, a họpụtara Oppenheim ka ọ bụrụ onye isi nke Order of the British Empire, ma mee ya Knight of the Order of the Thistle site n'aka Eze Ukwu Elizabeth nke Abụọ. [2] họpụtara Oppenheim ka ọ bụrụ Fellow nke Royal Society of Edinburgh na 1956. [1] [2][1] mere ya knighted n'afọ 1961. E nyere ya ihe nrite Distinguished Alumni Medal site na Mahadum Chicago na 1977. Ọ natara nzere doctorate nsọpụrụ site na Mahadum Hong Kong, Mahadum Leeds, na Mahaduma Mba Singapore. [5]'afọ 1962, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi nchịkwa nke Order of the Defender of the Realm, na-enye ya utu aha "Tan Sri" site n'aka Sultan nke Malaysia. [1] [2]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.00 1.01 1.02 1.03 1.04 1.05 1.06 1.07 1.08 1.09 1.10 1.11 1.12 1.13 1.14 1.15 1.16 1.17 1.18 1.19 1.20 1.21 Greenfield. "Obituary: Sir Alexander Oppenheim", The Independent, 15 December 1997. Retrieved on 11 March 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Independent" defined multiple times with different content
  2. 2.00 2.01 2.02 2.03 2.04 2.05 2.06 2.07 2.08 2.09 2.10 2.11 2.12 2.13 2.14 2.15 2.16 2.17 2.18 2.19 2.20 2.21 2.22 2.23 2.24 Miller. "Obituary: Sir Alexander Oppenheim: Maths lessons in Changi", The Guardian, 23 January 1998. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Guardian" defined multiple times with different content
  3. Sweeting (1957). "Chapter 23: Changi, Bicycle Camp, and other Main Centres", in Long: The Japanese Thrust, Australia in the War of 1939–1945: Series One: Army. Australian War Memorial. “During this period Colonel Sugita and his Intelligence officers controlled the inhabitants of Changi and the civilian internees in the Changi Gaol, the link between Sugita and the prisoners being Lieutenant Okazaki, the Camp Commandant.” 
  4. Oppenheim (1929). "The minima of indefinite quaternary quadratic forms". Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 15 (9): 724–727. DOI:10.1073/pnas.15.9.724. PMID 16577226. 
  5. Senarai Penuh Penerima Darjah Kebesaran, Bintang dan Pingat Persekutuan Tahun 1962..

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]