Jump to content

Alice Mogwe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Alice Bahumi Mogwe ( banyere na 14 Febụwarị 1961) bụ onye na-eme ihe ike na onye ọka iwu nke Motswana.  Ọ bụ onye nna na onye nke otu ikike mmadụ Ditshwanelo.

N'afọ 2019, a nchọpụta ya ka ọ bụrụ onye isi oche nke International Federation for Human Rights, a họpụtakwara ya ọzọ n'afọ 2022.

Ọrụ Mogwe na-elekwasị anya n'ichebe nnwere onwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị, iwepụ ntaramahụhụ ọnwụ, na ịhụ na ikike maka ndị ka nta, ụmụ nwanyị, ụmụaka, ndị LGBTQ, ndị ọrụ ụlọ, na ndị gbara ọsọ ndụ na ndị ọzọ kwagara mba ọzọ.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ Alice Mogwe na 1961 na Molepolole, Botswana.  Ọ akwụkwọ mahadum na South Africa n'oge ngosi ókè na Mahadum Cape Town .  [1] Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ na nzere Bachelor of Arts na 1982 na mgbe ahụ bachelor of laws na 1985, ọ kwagara England iji nzere masta iwu nke Mahadum Kent na 1990. [1][2]

Mgbe ọ laghachiri Botswana, Mogwe malitere ọrụ ya dị ka onye ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, na-aghọ onye guzobere otu Women and Law na Southern Africa.[2][3]

N'afọ 1993, o adi otu ihe ndị ruuru mmadụ bụ Ditshwanelo, nke ọ na-eduzi.[1][2][3]  otu ahụ, nke a dị ka Botswana Center for Human Rights, na-enye iwu iwu ma na-akwado ihe ndị ruuru mmadụ..[4]

Ọrụ ya na Ditshwanelo na-arụ maka ihe ndị ruuru ndị mụrụ ikike nke ndị otu ụmụ amaala na Botswana dịka ndị Basarwa.  [1] [2] [3] [2] [3] A ihie ya maka ogụ iwu egwu ikpe na ewepụ nchụpụ nke ndị gbara ọsọ ndụ.. [2] [5][6]

Mogwe guzobere ma soro ọtụtụ òtù ndị ọzọ na-arụ ọrụ na Botswana, gụnyere Domestic Workers" Foundation na Botswana Labor Migrants Association.[2] Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye na-ekiri ntuli aka na Botswana nakwa dị ka onye isi oche nke Tanzania Elections Watch.[1][7][8]

N'afọ 2019, a mgbaàmà Mogwe ka ọ bụrụ onye isi oche nke International Federation for Human Rights (FIDH), otu nnukwu ụlọ ọrụ na-azụ nke na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na otu ndị na-eche nche.  1][2]  Mgbe afọ atọ mbụ ya, a mgbaàmà ya ọzọ na 2022.[3]  Ọ rụ ọrụ dị ka osote ike ukwu, mgbe ahụ ike ukwu nke ihe ahụ.  [4][5] Mogwe jere ozi ugboro abụọ na bọọdụ nke International Service for Human Rights [9]

Onyinye na mmata

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe nrite FES Human Rights 2021
  • Ihe nrite nke ikike mmadụ nke Commission Nationale Consultative des Droits de l'Homme (CNCDH) (2012)
  • David Rockefeller Bridging Leadership Award (2010) [1]
  • Nkwado maka onyinye dị ka onye ndú ụmụ nwanyị nke Botswana (2005)
  • Chevalier de l'Ordre National du Merite nke Gọọmentị nke Republic of France nyere (2005) [2][10]

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe ndị ruuru mmadụ na Botswana: Feminism, mmegbu, na "Integration". Nhọrọ, 19 (2), 189-193.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkwanye ùgwù mmadụ na ọchịchị onye kwuo uche ya. Ezigbo Nkwado: Nyochaa Ịdị Mma nke Ọchịchị na Botswana, 83-99.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Botswana: 'arụrịta ụka' banyere ite ime. [Ihe e dere n'ala ala peeji]

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]
  • Academia.edu/alicemogwe" id="mwdA" rel="mw:ExtLink nofollow">Alice Mogwe na Academia.edu

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 Alice Mogwe (en-US). International Center for Not-for-Profit Law. Archived from the original on 2020-12-02. Retrieved on 2020-12-02."Alice Mogwe". International Center for Not-for-Profit Law. Archived from the original on 2020-12-02. Retrieved 2020-12-02. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 MOGWE Alice Bahumi. Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights (2018-01-21). Archived from the original on 2018-02-05."MOGWE Alice Bahumi". Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights. 2018-01-21. Archived from the original on 2018-02-05. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. (2011) The governance of legal pluralism : empirical studies from Africa and beyond, Zips, Werner, 1958-, Weilenmann, Markus, 1954-. ISBN 978-3-7000-0517-9. OCLC 706409713. Retrieved on 2020-12-02. 
  4. Ditshwanelo - the Botswana Centre for Human Rights. Eldis. Archived from the original on 2020-09-21. Retrieved on 2020-12-02.
  5. "La militante botswanaise Alice Mogwe élue présidente de la FIDH", Le Monde, 2019-10-25. (in fr)
  6. Tebele (2019-09-02). Bots gives Nam refugees ultimatum to return home (en). The Southern Times. Archived from the original on 2019-10-25. Retrieved on 2020-12-02.
  7. Tanzania Election Watch Panel of Eminent Persons Calls for Release of Arrested Opposition Leaders (en). AllAfrica (2020-11-03). Archived from the original on 2020-11-25. Retrieved on 2020-12-02.
  8. Mutambo (2020-10-30). Magufuli takes wide lead over Lissu in Tanzania presidential election (en). The East African. Archived from the original on 2020-11-20. Retrieved on 2020-12-02.
  9. SOAS PhD scholar wins prestigious human rights award. SOAS University of London (9 December 2021). Retrieved on 22 May 2022.
  10. DITSHWANELO receives human rights award (en-GB). Sunday Standard (2012-12-13). Archived from the original on 2020-09-19. Retrieved on 2020-12-02.