Jump to content

Alice nke Antiọk

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox royaltyAlice nke Jerusalem (nakwa Haalis, Halis, ma ọ bụ Adelicia; c. 1110 – mgbe 1151 gachara) bụ nwa-nwanyi adaeze nke Antiọk site n’alụmdi na nwunye ya na Bohemond II nke Antiọk.[1][2] O tinyere aka na mgba ike na-adịte aka n'oge ọchịchị nwa ya nwanyị Constance nke Antiọk.[1]

Alice bụ nwa nwanyị nke abụọ nke Eze Baldwin nke Abụọ nke Jerusalem na Morphia nke Melitene. O nwere ụmụnne nwanyị atọ. Ọ bụ nwanne nne nke Eze Baldwin nke Atọ na Amalric nke Mbụ. N'ime ụmụnne ya nwanyị ndị ọzọ, Hodierna lụrụ Raymond nke Abụọ nke Tripoli, Bethany" id="mwHQ" rel="mw:WikiLink" title="Ioveta of Bethany">Ioveta ghọkwara abbess nke ndị nọn na Bethany.

Nwa eze nwanyị nke Antiọk

[dezie | dezie ebe o si]

Baldwin nke Abụọ ghọrọ onye na-achị Antiọk mgbe e merisịrị ọchịchị ahụ n'Agha nke Ager Sanguinis na 1119. N'afọ 1126, Bohemond dị afọ iri na asatọ, nwa Bohemond nke Mbụ, nwa eze mbụ nke Antiọk, rutere iji nweta ihe nketa ya. Ozugbo e nyefere ya ọchịchị, Bohemond lụrụ Alice; alụmdi na nwunye ahụ nwere ike ịbụ akụkụ nke mkparịta ụka tupu Bohemond abịarute.

N'afọ 1130, e gburu Bohemond n'agha ya na ndị Danishmends, Baldwin laghachikwara Antiọk iji weghara ọchịchị, mana Alice chọrọ obodo ahụ maka onwe ya.[2] Ọ nwara iso Zengi, onye Seljuk atabeg nke Mosul na Aleppo, jikọọ aka, na-enye aka ịlụ nwa ya nwanyị nwa eze Alakụba. Onye ozi Alice zigara Zengi ka Baldwin jidere n'ụzọ, a mekwara ya ahụhụ ma gbuo ya. Alice jụrụ ikwe ka Baldwin banye Antiọk, mana ụfọdụ n'ime ndị isi Antiochene meghere ọnụ ụzọ maka ndị nnọchi anya Baldwin, Fulk, Count of Anjou (nne di Alice) na Joscelin I nke Edessa. Alice na mbụ gbagara n'obodo ahụ mana n'ikpeazụ tụbara onwe ya n'ihi ebere nna ya wee mee ka ha dịghachi n'otu. A chụpụrụ ya n'Antiọk, mana e kwere ka ọ nọgide na Latakia na Jabala, obodo ndị bụ ihe nketa ya mgbe ọ lụrụ Bohemond. Baldwin hapụrụ Antiọk n'okpuru ọchịchị Joscelin, na-achị maka nwa nwanyị Alice na Bohemond Constance.

Ịlụ ọgụ ike na Fulk

[dezie | dezie ebe o si]

Baldwin II nwụrụ na 1131 ma ọ nọchiri anya Jerusalem site n'aka ada ya nwanyị, nwanne nwanyị Alice Melisende na di ya Fulk. Joscelin, nwụkwara n'oge na-adịghị anya ka nke ahụ gasịrị, Alice gbalịkwara ọzọ ịchịkwa Antiọk, n'achọghị ka nwa ya nwanyị nke nta keta onye isi. Ndị isi obodo Antiochene rịọrọ Fulk maka enyemaka, Alice sokwa na ndị ọchịchị nke steeti Crusader abụọ ndị ọzọ dị n'ebe ugwu, Pons nke Tripoli na nwa Joscelin I bụ Joscelin II jikọrọ aka. Pons agaghị ekwe ka Fulk gafee Ógbè Tripoli, ma Fulk manyere iji oké osimiri gaa Antiọk. Pons na Joscelin nwere ike na-atụ egwu na Fulk chọrọ ịmanye ikike nke Jerusalem na steeti ndị dị n'ebe ugwu, n'agbanyeghị na a na-anụkwa na Alice nyere ha aka iri ngo. Fulk na Pons lụrụ agha dị nso na Rugia, mana emechara mee udo, Fulk weghachiri ọchịchị n'Antiọk, na-etinye isi ọchịchị n'okpuru nchịkwa nke Reynald Masoier.

Alụmdi na nwunye nke Constance

[dezie | dezie ebe o si]

E wedara Alice ala wee hapụ Antiọk, ọ gaghị alọghachi. Ọ nwụrụ mgbe 1151 gasịrị.

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. {{citation}}: Empty citation (help)
  2. Buck (2020-11-20). "Women in the principality of Antioch: power, status, and social agency." (in en). Haskins Society Journal 31: 95–132. ISSN 0963-4959.