Aliyu Makama

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aliyu Makama
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1905 Dezie
Ebe ọmụmụBida Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1980 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNorthern People's Congress Dezie
Aliyu Mahmud Makama

Bornc. 1905
Bida, Nigeria
Diedc. 1980
Kaduna
NationalityNigeria
OccupationTeacher, headmaster, politician
Political partyNorthern People's Congress

[1]Aliyu Makama Bida (1905–1980), [1] MHA, CMG, CFR, OBE, CBE, bụ onye eji eji ndị Naijiria.  Ọ bụ onye mbụ n'ebe ugwu nke Mịnịsta na-ahụ maka ike na nsogbu, ma mechaa bụrụ onye minista na-ahụ maka ego na onye na-echekwa ego nke NPC

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Aliyu Makama Bida na 1905 na Bida, Niger State .  Nna ya bụ onye Kur'an a na- ngwaahịa na ndị ikpe nke Nobility.  Nbanye ya na ụlọ akwụkwọ elementrị sitere na ike nna ya.

[2]Ọ na- ngalaba mpaghara ugwu, Aliyu akwụkwọ mbụ na ụlọ akwụkwọ Quran dị na Bida, tupu ọ debanye aha na ụlọ akwụkwọ elementrị nke oge Bida .  Obere oge, ọ nnwere onwe ya n'ọkwa ahụ.  Ọ gakwara na Katsina College, ebe ọ zutere ọtụtụ ndị Co-Northerners.  Ha ga-ewere na ọrụ n'ịkpụzi akụ na ike ike, akụ na-egosi na ọha na eze nke North ma duru mpaghara ahụ gaa n'onwe onwe ya.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ gụchara akwụkwọ sekọndrị na kọleji Katsina n'afọ 1927, Aliyu were were were kuzie na Niger Middle School. O mechara bụrụ onyeisi ụlọ akwụkwọ. Na 1942, ndị Bida Native Authority [3] (NA) were ya n'ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na-ahụ maka nchịkwa agụmakwụkwọ mpaghara.

Aliyu rịgoro n'ọkwa ọrụ mgbe ọ gara nkuzi na Local Government na United Kingdom gburugburu 1945. Mgbe e mesịrị, ọ bụ onye so na African Conference. Na 1952, ọ laghachiri na United Kingdom maka ogbako Cambridge na agụmakwụkwọ. Ọ so na mmadụ ole na ole ahọpụtara ndị gara mkparịta ụka gbasara iwu 1953, ya na ụfọdụ ndị ugwu ugwu sitere na obodo Naijiria, na United Kingdom.

Ka ọ nọ na-eje ozi na Council omenala Etsu Nupe, Aliyu Mahmud dịka a ma ama ya, e jiri aha ọdịnala Makama Nupe kwanyere ya ugwu.  N'afọ 1955, Aliyu mere njem njem mbụ na Mecca na ụlọ ọrụ Sir Ahmadu Bello, Sardauna Sokoto na ndị Minista ndị ọzọ.

Otu afọ tupu njem njem ahụ, ndị nchịkwa nke Colonial ahụla ikike, obi ike na nkwụsi ike nke Aliyu, onye na-arara onwe ya nye mgbe niile maka ọrụ ọ bụla e nyere ya. Dịka nwoke gosipụtara nnukwu nkwa, ọchịchị Sherwood Smith họpụtara Aliyu ka ọ bụrụ onye ozi izizi nke agụmakwụkwọ na ọdịmma ọha na mpaghara ugwu [4] na 1952. [5] Ministri nke Education na Social Welfer chọrọ nlekọta kwesịrị ekwesị dị ka ebe kwesịrị ekwesị maka ịtọ ntọala maka ọgbọ n'ọdịnihu na ya mere e ji tinye ya n'ọrụ.

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

[6]Site na onye nkuzi ruo onye isi, ruo NA Councillor na onye isi ala nwere nnukwu ọrụ na ike, Aliyu Makama titan n'ihe gbasara North na dịka onye òtù Northern Peoples Congress (NPC).  Ọ gbagoro n'ọkwa nke Party Treasurer wee weghara ụgwọ ego nke NPC.  [1] Ọ na-ejide ụlọ ahụ n'oge niile nke Pati ahụ.  N'agbanyeghị na ọ tọgbọrọ Sardauna nke Sokoto, a na-ewerekarị ya dị ka otu n'ime ndị enyi na ndị iro Sardauna obi.  Ihe niile bụ n'ihi mgbọrọgwụ ugwu Sardauna nke Sokoto nyere Aliyu Makama Bida.  Aliyu na-emekarị Premier nke Northern Nigeria oge ọ lla Premier gara n'ụdị na nhọpụta ahụ bụ Sardauna n'onwe ya.  Aliyu bụkwa onye minista na-ahụ maka ego n'ebe ugwu n'oge ndụ ha niile n'adị ha.

Aliyu Makama Nupe bụkwa onye otu Civil Defence tupu ọ bụrụ Sector Commander maka Niger.  Ọ bụ oche Jama'atu Nasrul Islam.  Onye soro ndị siri ike, ụdị na ịhụnanya obi bụkwa onye na-eme egwuregwu n'oge ụlọ akwụkwọ ya.  Ɔ pataki na-akpa agbaji nke afã 30 na 100 yards sprint.  Okenye steeti nwụrụ n'afọ 1980 dịka onye nchekwa mbụ nke National Party of Nigeria (NPN) na-achị mgbe ahụ;  otu pati a na-ewere dị ka mpụ nke Northern People Congress (NPC).  [1] Aliyu Mahmud Makama Bida Coredị na onye isi nke Order of British Empire, (OBE) tupu ọ edi.

Death[dezie | dezie ebe o si]

Alhaji Aliyu Makama nwụrụ n'afọ 1980 n'amaghị ihe kpatara ya. [7]

Further reading[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị na-eme Northern Nigeria, site na ndọrọ ndọrọ ọchịchị . Aboki bipụtara Nigeria, North Nigeria mpaghara, 1965
  • Ọchịchị na Ime na North Region Nigeria . Mbipụta na mbipụta nke Africa, 1960–1999
  • Prominant [ . Odinka Nigeria, 1900–1999
  • Ndị na-eme ndọrọndọrọ ọchịchị nke Northern Nigeria, Sokoto Nigeria. 1900-1960
  • Ọchịchị na Omenala, Ọdịnala Ọdịnala na North Nigeria . Mahadum Princeton Press. 1942.
  • Otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria: Ike dị na mba Africa na-eme ngwa ngwa . pp. 381–38, Africa World Press, 2004
  1. Bida (1963). Budget Speech by the Hon. Alhaji Aliyu C.B.E., Makaman Bida, Minister of Finance, Northern Nigeria, in the House of Assembly on Saturday 9th March, 1963 (in en). Government Printer. 
  2. Hakeem. "Bikin yancin kai na 56: Manyan yan Arewa 12 ba za'a manta da su ba (HOTUNA)", Naija.ng – Nigeria news., 17 September 2016. Retrieved on 30 December 2017. (in ha-NG)
  3. Hubbard (2000). Education Under Colonial Rule: A History of Katsina College, 1921–1942 (in en). University Press of America. ISBN 9780761815891. 
  4. "Ribadu, Shagari, Buratai & More: 50 Prominent Nigerians with Surnames Derived from Names of their Hometowns", Tori.ng, Odinaka. Retrieved on 30 December 2017.
  5. Mahmoud (2015). The Maladies of Lucifer (in en). AuthorHouse. ISBN 9781438921198. Retrieved on 30 December 2017. 
  6. Whitaker (2015). The Politics of Tradition: Continuity and Change in Northern Nigeria, 1946–1966 (in en). Princeton University Press. ISBN 9781400871766. 
  7. "FEATURE: 50 prominent Nigerians with surnames derived from names of their hometowns – Premium Times Nigeria", Premium Times Nigeria, Rotimi Fabiyi, 7 June 2016. Retrieved on 30 December 2017.