Jump to content

Allan Greenberg

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Allan Greenberg
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAllan Dezie
aha ezinụlọ yaGreenberg Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1938 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ese ụkpụrụ ụlọ Dezie
ebe agụmakwụkwọYale School of Architecture Dezie
Usòrò:Dupont Hall-Portico detail.png

Allan Greenberg (amuru ya na Septemba 7, 1938) bu onye amuru ndi America na otu n’ime ndi isi n’usoro oge ochie nke narị afọ nke iri abụọ na otu, makwaara dị ka New Classical Architecture . [1]

Ọ bụ onye malitere na onye na-edu ndú nke "canonical classicism," otu n'ime ọtụtụ nzaghachi imewe na postmodernism na-apụta na etiti 1970s. [2] Dị ka Paul Goldberger si kwuo, onye na-akatọ ụkpụrụ ụlọ maka The New York Times, "ọrụ ndụ nke Greenberg bụ ọrụ iji gosi na oge ochie dị ka asụsụ ụkpụrụ ụlọ n'oge anyị." [3] Na mgbakwunye na ihe owuwu ya, akụkọ Greenberg, nkuzi na nkuzi etinyela mmetụta siri ike na ọmụmụ na omume nke oge ochie. Na 2006, ọ bụ onye America mbụ e nyere Richard H. Driehaus Prize for Classical Architecture n'ịkwado nnukwu onyinye ya na nhazi ụlọ na agụmakwụkwọ. A na-enye ihe nrite a kwa afọ "onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke ọrụ ya na-agụnye ụkpụrụ nke omenala na oge ochie na obodo obodo na ọha mmadụ nke oge a ma na-emepụta mmetụta dị mma, omenala, gburugburu ebe obibi na nka." [4] George Hersey, onye edemede na prọfesọ nke Art History na Mahadum Yale, dere:

Biography na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Aaron Burr Hall, Mahadum Princeton, Princeton, USA (2003-2005)

Amụrụ na Johannesburg, South Africa, Greenberg gụrụ akwụkwọ na Mahadum Witwatersrand, ebe ọ gụrụ akwụkwọ oge gboo, Gothic na ụlọ ọgbara ọhụrụ. Ọ na-ekwu na ntọala ya nke ọma n'akụkọ ihe mere eme nke ụkpụrụ ụlọ bụ ihe siri ike nke ọmụmụ ya n'ebe ahụ. Ndị prọfesọ chọrọ ka ụmụ akwụkwọ buru ibu ma see atụmatụ nke ụlọ ndị a ma ama na ọchịchọ. N'ịgbaso obere ọrụ na-arụ ọrụ na South Africa, Greenberg kwagara London n'ebumnobi nke ịmụ akwụkwọ n'ebe ahụ, ma chepụta obere oge iwere ọrụ na Le Corbusier . Mgbe ọ nọrọ obere oge na England ọ hapụrụ Denmark ka ọ rụọ ọrụ na studio nke onye isi ụlọ ọrụ modernist Scandinavian Jørn Utzon n'oge nhazi nke Sydney Opera House. O mechara were ọrụ na Helsinki na Viljo Revell, ikekwe onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Finnish kacha mara amara mgbe Alvar Aalto gasịrị, onye Greenberg nwere mmasị na ya nke ukwuu.

Na 1963, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ kpaliri nwunye ya Danish na ezinụlọ ya na-eto eto na America. A nabatara ya na mmemme ihe owuwu na-achọsi ike na Yale, nke onye na-ese ụkpụrụ ụlọ Brutalist Paul Marvin Rudolph na-eduzi. [5] Dị ka ụmụ akwụkwọ mba ọzọ Norman Foster na Richard Rogers, Greenberg chọrọ ụzọ ọhụrụ na Modernism na mba nke na-aga n'ihu ngwa ngwa karịa Europe na nkà na ụzụ na ụkpụrụ ụlọ. Mgbe ọ nwetasịrị nzere Master of Architecture na Mahadum Yale na 1965, ọ nọrọ afọ abụọ na City of New Haven's Redevelopment Agency wee bụrụ onye ndụmọdụ Architectural na Onye ọka ikpe Connecticut site na 1967 ruo 1979. Ọ kụziri na Yale n'okpuru ndị isi oche Charles W. Moore na Herman Spiegel, na-ekiri ọgba aghara nke ụmụ akwụkwọ na njedebe 1960, ma nyere aka ịzụlite ụlọ akwụkwọ na-agụsị akwụkwọ na-agụghị akwụkwọ na architecture. Ọ bụ n'oge mmalite 1970 ka Greenberg nwere nkụda mmụọ na Ọtọdọks Modernism, tụgharịrị kama nkatọ postmodernist nke ndị ọrụ Yale Robert Venturi na Denise Scott Brown nyere.

Greenberg dere ma akwụkwọ ndị ọkà mmụta na ndị a ma ama na akụkọ banyere àgwà siri ike na nke na-adịgide adịgide nke ụkpụrụ ụlọ na nhazi omenala. Ọrụ ya buru ibu nke e bipụtara gụnyere akwụkwọ George Washington, Architect (1999), The Architecture of Democracy: American Architecture and the Legacy of the Revolution (2006), na Lutyens na Modern Movement (2007) . A monograph nke ọrụ ya pụtara na 1995. Ọhụrụ monograph "Allan Greenberg: Classical Architect" bụ Rizzoli bipụtara wee wepụta ya na Ọkt. 1, 2013.

Nnukwu oru ngo[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọbá akwụkwọ steeti na Ụlọ Ụlọikpe Kasị Elu, mgbakwunye (na mkpakọrịta ya na Russell Gibson von Dohlen, Hartford, Connecticut, 1970)
  • Ụlọikpe Kasị Elu (Manchester, Connecticut, 1979–1980)
  • Bergdorf Goodman, facade ọhụrụ (New York, New York, 1983–1984)
  • Ụlọ Ememe Nkwekọrịta, Ụlọ Antechamber, na Ụlọ nnabata, Ngalaba Ọchịchị United States (Washington DC, 1985-1986)
  • Ọfịs nke odeakwụkwọ steeti, Ngalaba Ọchịchị United States (Washington DC, 1987–89)
  • Ụlọ akụkọ (Athens, Georgia, 1988–1992)
  • J. Wilson Newman Pavilion, Miller Center of Public Affairs, Mahadum Virginia (Charlottesville, Virginia, 1988–1990)
  • Ụlọ Nzukọ Tercentenary (ugbu a McGlothlin-Street Hall), College nke William & Mary (Williamsburg, Virginia, 1989-1995)
  • Ụlọ Nzukọ Gore, Mahadum Delaware (Newark, Delaware, 1995-1998)
  • Tommy Hilfiger Flagship Store (ugbu a Brooks Brothers ) (Beverly Hills, California, 1995–1997)
  • Isi ụlọ ọrụ Ngwuputa Unicorn (London, Kentucky, 1997–1999)
  • Owuwu Humanities, Mahadum Rice (Houston, Texas, 1997–2000)
  • Ụlọikpe Kasị Elu Ụlọikpe Historical Society, nrụzigharị (Washington, DC, 1998–1999)
  • Ụlọ Nzukọ DuPont, Mahadum Delaware (Newark, Delaware, 1998-2002)
  • Aaron Burr Hall, Mahadum Princeton (Princeton, New Jersey, 2003–2005)

Akwụkwọ ọgụgụ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

nwetasịrị nzere Master of Architecture na Mahadum Yale na 1965, ọ nọrọ afọ abụọ na City of New Haven's Redevelopment Agency wee bụrụ onye ndụmọdụ Architectural nanwetasịrị nzere Master of Architecture na Mahadum Yale na 1965, ọ nọrọ afọ abụọ na City of New Haven's Redevelopment Agency wee bụrụ onye ndụmọdụ Architectural na

  1. Greenberg, Allan (en). Grove Art Online. DOI:10.1093/gao/9781884446054.article.t2094302. Retrieved on 2023-10-18.
  2. Leland M. Roth, American Architecture: A History (Boulder, CO: Westview Press, 2003): 500-501.
  3. Paul Goldberger, “A Classical Showpiece.” The New York Times Magazine 135 (May 1986): 78-83, 91.
  4. Driehaus Prize // School of Architecture // University of Notre Dame. School of Architecture.
  5. Art and Architecture Building |. New Haven Modern Architecture - New Haven Preservation Trust.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]