Alyn Ware

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Alyn Ware
Ware in 2009
Born (1962-03-21) 21 Maachị 1962 (age 62)
NationalityNew Zealand
Alma materUniversity of Waikato
OccupationPeace educator and campaigner
OrganizationParliamentarians for Nuclear Non-Proliferation and Disarmament
Awards

Alyn (Alan) Ware (a mụrụ na 21 Machị 1962) bụ onye nkuzi udo na New Zealand na onye na-eme mkpọsa na mpaghara udo, enweghị ime ihe ike, mwepụ nuklia, iwu mba ụwa, ikike ụmụ nwanyị, ikike ụmụaka na gburugburu ebe obibi. Ọ rụrụ ọrụ dịka onye nhazi ụwa maka ndị omeiwu maka Nonproliferation na Disarmament nuklia kemgbe e guzobere ya n'afọ 2002.

Ọnọdụ ya gara aga gụnyere onye nduzi nke Aotearoa Lawyers for Peace, onye isi nchịkwa nke Lawyers Committee on Nuclear Policy (USA), onye nduzi Peace Foundation Schools Outreach Programme maka UN Decade for a Culture of Peace, na onye isi nchịk nke Mobile Peace Van.

Ware enwetala ọtụtụ onyinye gụnyere Right Livelihood Award (Sweden), United Nations International Year for Peace Award (New Zealand), Winston Churchill Memorial Trust Award (New Zelanda), Alliance for Nuclear Accountability Award (USA) na Tom Perry Peace Award (Canada).

Ikike ụmụ amaala na mmegide ịkpa ókè agbụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ware na-arụsi ọrụ ike na mmegide ịkpa ókè agbụrụ na ikike ụmụ amaala na New Zealand na mba ụwa, gụnyere na nsogbu nke ngwá agha nuklia na nsogbu ike.[1]

Ọ bụ onye na-enye ọzụzụ na-abụghị nke ime ihe ike maka ngagharị iwe megide Springbok Tour (1981), ọ bụ onye otu Project Waitangi (usoro agụmakwụkwọ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ), na-arụsi ọrụ ike na mkpọsa iji nweta nkwado site na New Zealand maka nkwupụta na ikike nke ndị obodo ma jee ozi dịka onye ndụmọdụ na American Indian Law Alliance na ngwọta iwu mba ụwa maka imebi nkwekọrịta n'etiti mba na mba ndị obodo. Nwa nwanyị Ware bụ nwa amaala.

Egwuregwu na udo[dezie | dezie ebe o si]

Ware bụ onye otu 2011 Peace and Sport New York marathon team nke gụnyere Tegla Loroupe (ụmụ nwanyị Afrịka mbụ meriri NY marathon) na Wilson Kipketer (onye mmeri ụwa nke 800m ugboro atọ). Ọ na-eduzi mmemme udo na egwuregwu maka ụlọ ọrụ udo nke Basel na Mahadum Basel.[2]

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  1. Indigenous sovereignty and nuclear forces: prospects for a nuclear-free Arctic, Alyn Ware. Disarmament and Security Centre, Christchurch. Archived from the original on 26 July 2011. Retrieved on 22 May 2018.
  2. Sports and Peace – Bridge-builder or Oxymoron? by Alyn Ware. Global Campaign for Peace Education. Archived from the original on 6 April 2012. Retrieved on 6 April 2013.