Amanda Deyo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Amanda Deyo

Amanda Deyo (Ọktoba 24, 1838 ruo Nọvemba

Nọvemba 1, 1917) bụ onye ozi America Universalist, onye na-ahụ maka udo, na onye nta akụkọ. Ọ bụkwa onye guzobere òtù ndị inyom. [1]

Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Julia Amanda Halstead na Clinton, Dutchess County, New York, ụbọchị iri abụọ na anọ, n'ọnwa October n' afọ 1838. [1] A zụlitere ya na Society of Quakers, ruo ọtụtụ afọ, ọ bụ onye na-ekere òkè na nzukọ ha. Mgbe ọ dị afọ iri na ise, ọ ghọrọ onye nkuzi ụlọ akwụkwọ. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ ruo oge ụfọdụ, ọ gara Poughkeepsie, New York, Collegiate Institute, ebe ọ gụsịrịụsịrị akwụkwọ na 1857. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1857, ọ lụrụ Charles B. Deyo, onye ọrụ ugbo nke ndị Huguenot. O nyeere nwunye ya aka na mbọ ọ na-agba iji meziwanye ihe a kpọrọ mmadụ. Ezinụlọ ha nwere ụmụ nwanyị abụọ. Deyo nọ n'otu n'ime ncheta mmalite nke Universal Peace Union na New York City, ebe ọ zutere Lucretia Mott, Alfred H. Love, na ndị ọzọ nke ndị enyi udo. N'ebe ahụ, o mere akara ya dị ka onye na-akwado ozizi nke nzukọ ahụ, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ bụ onye na-agbachitere ihe kpatara ya. Ọ gara emume ncheta udo niile na United States, gaa ọtụtụ ebe, kwuo okwu ugboro ugboro ma hazie ọtụtụ òtù udo.

Amanda Deyo

Deyo ghọrọ onye ụkọchukwu a họpụtara ahọpụta na chọọchị Universalist na 1885. [1] N'afọ 1888, a kpọrọ ya ka ọ bụrụ ụkọchịrị nke Chọọchị Universalist na Oxford, New York, ebe ọ bụbu ụkọchịa nke Chọọlụ Universalist na Poughkeepsie. O mechara bụrụ onye ụkọchukwu nke All Souls Universalist Church na Scranton, Pennsylvania, na afọ 1893, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye ụtụ isi nke Universalist Church dị na San Diego, California. [1] Ọ bụ onye a na-ejikọta ya na òtù ndị raara onwe ha nye iwepụ agha nke na a kpọrọ ya "Onye Na-eme udo". [2]

Deyo bụ otu n'ime ndị nnọchiteanya nke Universal Peace Union na International Peace Congress na Exposition Universelle nke 1889, ma rụọ ọrụ ụfọdụ dị irè na udo. E bipụtara adreesị ya na nnọkọ ahụ ma kesaa ya na ngosi ahụ. Ọ nọkwa ebe ahụ ma gosipụta akwụkwọ na Women's Rights Congress na Paris. Ọ nọchitere anya njikọ ahụ na Kansụl Ụmụ nwanyị nke e mere na Washington, D. C. na Machị, 1888, ma gosipụta oge ahụ site n'ịkpọ nnukwu nzukọ udo na Chọọchị Nna Anyị, ebe ọtụtụ ụmụ nwanyị a ma ama kwuru okwu. Na mgbakwunye na ọrụ ya n'ozi, na-ekwusa ozi ọma ugboro atọ na Sunfsy ọ bụla ma na-aga ememe olili ozu na agbamakwụkwọ, ọ bụ onye ọrụ na-arụsi ọrụ ike na ihe gbasara ịṅụbiga mmanya ókè na mmachibido iwu, ma n'otu oge, ọ gara ma kwuo maka mmasị ahụ ma hazie ọrụ ya. Otú ọ dị, e mere mgbalị ya kachasị ukwuu iji dochie udo maka agha na ime ka ihe isi ike na-ebilite mgbe niile n'ezinụlọ, agbata obi na ụka kwekọọ. Site na mgbalị ya na nke di ya, Dutchess County Peace Society, otu n'ime nnukwu alaka na-aga nke ọma nke Universal Peace Union, haziri na 1875 ma nọgide na-arụsi ọrụ ike ruo mgbe ọrụ ozi ya mere ka ọ dị mkpa inyefe ndị ọzọ ọrụ ahụ. [1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe Deyo lara ezumike nká, ọ laghachiri n'okwukwe Quaker. [1] Ọ nwụrụ na Nọvemba 1, 1917 na Glen Cove, New York. [2]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Ndepụta nke ndị na-eme udo

Ndemsibia[dezie | dezie ebe o si]

Onye e nyere ya[dezie | dezie ebe o si]

  • This article incorporates text from this source, which is in the public domain: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:#d33}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:#d33}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#3a3;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}International Arbitration and Peace Association (1893). Nkwekọrịta Mpịakọta nke 812 (Public domain ed.Ọ dị iche iche International Arbitration and Peace Association .
  • This article incorporates text from this source, which is in the public domain: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:linear-gradient(transparent,transparent),url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:#d33}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:#d33}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#3a3;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}Willard, Frances Elizabeth; Livermore, Mary Ashton Rice (1893).A Woman of the Century: Iri na anọ Hundred-seventy Biographical Sketches Accompanied by Portraits of Leading American Women in All Walks of Life (Public domain ed.Ọ dị iche iche[Ihe e dere n'ala ala peeji]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Media related to Amanda Deyo at Wikimedia Commons
  • Works related to Woman of the Century/Rev. Amanda Deyo at Wikisource