Amdang language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Amdang (nakwa Biltine; autonym: sìmí amdangtí) bụ asụsụ nwere njikọ chiri anya na Fur, nke mebere alaka ezinụlọ asụsụ Nilo-Saharan. A na-asụkarị ya na Chad, n'ebe ugwu nke obodo Biltine, na mgbe ụfọdụ n'ebe ndị ọzọ na mpaghara Ouaddaï. E nwekwara obere obodo ndi na asu asusu Darfur di nso na Woda'a na Fafa, na Kordofan na mpaghara Abu Daza na Magrur n'ebe ugwu Bara. Ọtụtụ n'ime agbụrụ ahụ na-asụ Arabic ugbu a.

A na-akpọkwa asụsụ ahụ Mimi, Mima ma ọ bụ Biltine; Otú ọ dị, a na-etinyekwa aha "Mimi", na asụsụ Maban abụọ na-adịghịzi adị n'ógbè ahụ; Mimi nke Nachtigal na Mimi nke Decorse.

Wolf (2010) na-enye data okwu maka asụsụ Kouchane, Sounta, Yaouada, na Tere nke Amdang.[1]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Paul Doornbos & M. Lionel Bender. 1983. "Asụsụ nke Wadai-Darfur", na ed. M. Lionel Bender, Nilo-Saharan Language Studies, African Studies Center, Michigan State University
  • Joseph Greenberg, 1972. "Na njirimara nke Mimi nke Jungraithmayr", Africana Marburgensia 5.2: 45-49. Atụrụ, The Hague.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Asụsụ Mimi ole dị ebe ahụ?", Africana Marburgensia 4.2: 62-69.
  • H. MacMichael 1967 (1922). Akụkọ ihe mere eme nke ndị Arab na Sudan. Barnes na Noble, New York.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ógbè Chad na Ouadai Leroux, Paris
  • Maazị Gaudefroy-Demombynes, 1907. Akwụkwọ banyere Asụsụ nke OubanguińChari, Actes nke XIVe Congress of Orientalists (Algiers 1905). Paris
  1. Wolf, Katharina. 2010. Une enquête sociolinguistique parmi les Amdang (Mimi) du Tchad: Rapport Technique. SIL Electronic Survey Reports 2010-028