Jump to content

Amira Yahyaoui

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Amira Yahyaoui (Arabic: أميرة اليحياوي; amuru Ọgọst 6, 1984) bụ onye ọchụnta ego Tunisia, blọgụ na onye na-akwado ikike mmadụ. Ọ bụbu onye nchoputa na Onye isi ala nke Al Bawsala, NGO nwere nghọta na aza ajụjụ ọtụtụ.

Yahyaoui bụ 2016 Young Global Leader na World Economic Forum, onye ndụmọdụ Middle East na North Africa maka Amnesty International na onye isi oche nke UNHCR's Advisory Group on Gender, Displaced Displaced, and Protection. Ọ natala ọtụtụ onyinye nturu ugo mba ụwa maka mmemme ya, gụnyere Vital Voices Trailblazer Female Leadership award, Foundation Chirac Prize for Conflict Prevention, ma ahọpụtala ya ọtụtụ oge dị ka otu ụmụ nwanyị Arab na ndị Africa kacha ike n'ụwa..

Oge ọ malitere

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Amira Yahyaoui na Tunis, n'ezinụlọ a mụrụ na Ksar Hadada. Ọ bụ nwa nwanyị nke onye ọka ikpe Tunisia bụ Mokhtar Yahyaoui.

Yahyaoui si n'ezinụlọ ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ. Nna ya bụ Mokhtar Yahyaoui bụ onye na-emegide ọchịchị onye bụbu onye isi ala Tunisia bụ Ben Ali. A chụpụrụ ya mgbe o dechara banyere enweghị ikpe ziri ezi na Tunisia, ma tinye ya n'okpuru nlekọta ụlọ mgbe niile ruo ọtụtụ afọ. Nwa nwanne nne ya bụ Zouhair Yahyaoui bụ onye na-ahụ maka akụ na ụba nke guzobere ebe nrụọrụ weebụ satirical TUNeZINE . [1] Ọ nwụrụ n'afọ 2005 mgbe gọọmentị kpagburu ya ma mekpọọ ya ọnụ maka ịjụ nyocha ya na Tunisia.[2]

Ọrụ onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ

[dezie | dezie ebe o si]

Onye nnupụisi n'okpuru Ọchịchị Ben Ali

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ dị afọ iri na isii, Yahyaoui malitere blọọgụ na-akatọ ọchịchị Ben Ali ma na-eme ka mmegbu ya pụta ìhè. Ọ ghọrọ onye a ma ama na Tunisia dị ka onye na-emegide censorship na onye na-akwado nnwere onwe ikwu okwu. N'ihi mwakpo ọ na-awakpo gọọmentị, ụlọ ọrụ gọọmentị lekwasịrị ya anya ugboro ugboro. Mgbe ọ ka dị afọ iri na ụma, ndị uwe ojii nzuzo nke steeti ahụ chụpụrụ ya ma tie ya ihe maka ọrụ ya.[3]

Mgbe a chụpụrụ ya na Tunisia, mgbe ọ dị afọ iri na asatọ, Amira Yahyaoui gbagara France ma gụọ akwụkwọ n'ebe ahụ ka ọ na-aga n'ihu na-eme ngagharị iwe megide ọkwa onye isi ala Ben Ali na ịkwalite mmata banyere oke ọchịchị aka ike ya. N'ime afọ ndị ahụ, ọ bụ onye na-enweghị ala wee bụrụ akụkụ nke "ihe ndị ruuru mmadụ" nke Tunisia.[4]

Mgbanwe ọchịchị nke Tunisia

[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọ n'ebe a chụgara ya, Amira Yahyaoui so guzobe Nhar 3la 3mmar, ngagharị iwe megide nyocha nke mere n'ọtụtụ obodo gburugburu ụwa na Mee 2010. [5] A haziri ihe omume ahụ iji kwalite ihe ngosi banyere ihe ndị ruuru mmadụ nke nnwere onwe ikwu okwu, ọ bụ ezie na emeghị ya na mbụ dị ka ngosipụta megide gọọmentị, ọ ghọrọ ihe kachasị ewu ewu maka nnwere onwe nkwupụta na Tunisia. Ndị uwe ojii Tunisia sochiri ya nke ọma, e jidekwara ọtụtụ ndị na-eme ngagharị iwe.[6]

N'oge mgbanwe ọchịchị nke Tunisia nke malitere na Disemba 17, 2010, Amira Yahyaoui jiri ikpo okwu ya n'ịntanetị mee ka a mara banyere mmegbu na igbu mmadụ na mba ya, na-arụrịta ụka na ndị nnọchi anya Ben Ali na TV ma na-agba ndị mba ụwa ume ka ha guzoro na ndị na-eme ngagharị iwe na Tunisia.

Ka Ben Ali gbapụrụ na mba ahụ na Jenụwarị 14, 2011, Amira nwetara paspọtụ ya kpọmkwem n'otu ụbọchị ahụ wee laghachi Tunisia ozugbo.

A kpọrọ ntuli aka ọhụrụ iji guzobe ụlọ omebe iwu ọhụrụ nke Tunisia ma dee iwu maka ọchịchị onye kwuo uche ya ọhụrụ. Ọtụtụ ọnwa mgbe ọ laghachiri Tunisia, Yahyaoui gbara ọsọ na ntuli aka nke 2011 Constituent Assembly dị ka onye na-azọ onwe ya iji mee ka a mara banyere mkpa arụmụka iwu. Ndepụta mkpọsa ya jiri ọtụtụ ọwa mgbasa ozi kpọọ enweghị nlebara anya ndị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị na-akwụ ụgwọ maka ederede nke Iwu ọhụrụ nke Tunisia.

Al Bawsala

[dezie | dezie ebe o si]

Yahyaoui guzobere NGO Al Bawsala (nke a sụgharịrị ka ọ bụrụ "The Compass" na Arabic) n'afọ 2012., [7] iji nyochaa ọrụ nke Nzukọ Iwu. N'ime afọ ndị sochirinụ, Al Bawsala ghọrọ otu n'ime ndị NGO a ma ama na Middle East. Ojiji Al Bawsala ji teknụzụ mee ihe maka ọganihu mmekọrịta mmadụ na ibe ya ejirila ọtụtụ onyinye sitere n'aka òtù mba ụwa dịka World Summit Award.[8]

Al Bawsala na-akwalite ngosipụta na ịza ajụjụ nke gọọmentị, na-enyocha usoro iwu Tunisia ma na-akwado nnwere onwe onwe onwe onwe onye. N'oge usoro mgbakọ iwu, Al Bawsala jiri teknụzụ mee ka arụmụka gbasara ederede nke iwu Tunisia nwee ike ịnweta nwa amaala ọ bụla nọ na Tunisia. Òtù NGO ahụ nọ n'etiti arụmụka gbasara ịnweta ozi, nha nhata nwoke na nwanyị, na okwu ndị ọzọ dị mkpa maka ọchịchị onye kwuo uche ya nke Tunisia.

Onye isi oche nke 2016 Davos Conference

[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Amira Yahyaoui dị ka onye isi oche nke World Economic Forum 2016 Annual Meeting, gburugburu isiokwu nke Fourth Industrial Revolution. Ọ duziri nzukọ ahụ n'akụkụ ndị isi azụmaahịa gụnyere Mary Barra (CEO, General Motors), Satya Nadella (CEO, Microsoft), Hiroaki Nakanishi (onye isi oche na CEO, Hitachi), na Tidjane Thiam (CEO, Credit Suisse).

Mgbanwe nke anọ nke ụlọ ọrụ mmepụta ihe ghọrọ isiokwu arụmụka nke ukwuu na azụmaahịa na usoro iwu mgbe nzukọ ahụ gasịrị. E bipụtara ọtụtụ akwụkwọ banyere isiokwu ahụ, [9] [10] na October 10, 2016, World Economic Forum kwupụtara mmeghe nke Centre for the Fourth Industrial Revolution na San Francisco.

Yahyaoui guzobere Mos, nke malitere na 2017 dị ka ụzọ ụmụ akwụkwọ US si enweta enyemaka ego. Mos natara $ 4 nde na ego mkpụrụ site na Garrett Camp, John Doerr, na ndị ọzọ na-etinye ego.[11] Ụlọ ọrụ ahụ gbasaa na 2022 iji ghọọ neobank, na-enye ọrụ ego ndị ọzọ lekwasịrị anya na Generation Z.[12] A gụrụ ụlọ ọrụ ahụ aha Mos Espa site na mbara igwe Star Wars, nke obodo Yahyaoui rụrụ ọrụ dị ka ebe a na-eme ihe nkiri. Kemgbe afọ 2018, ụlọ ọrụ ahụ kwuru na ụmụ akwụkwọ 400,000 ejirila Mos nweta nkezi nke $ 16,430 na enyemaka ego.[13]

Na 2023, Mos chụrụ ihe dị ka ọkara nke ndị ọrụ ya dị mmadụ 50 wee mechie ọrụ ụlọ akụ ya, na-atụgharị uche na ngwaahịa enyemaka ego ya. Ụlọ ọrụ ahụ chere nyocha nke metrik ya site na nyocha New York Times, yana ụfọdụ ndị investors ya. Sequoia Capital, nke tinyegoro ego na Mos, gbara Yahyaoui ume ka ọ were ụlọ ọrụ dị n'èzí were chọpụta na akaụntụ akụ ya bụ nke ndị ezigbo mmadụ. Mmadụ atọ gwara The New York Times na Yahoui gwara ndị ọrụ ka ha jiri pseudonyms na foto ngwaahịa na akaebe maka ahịa Mos. Na nzaghachi nye ajụjụ gbasara ọnụ ọgụgụ ndị ọrụ Mos na 2023, Yahyaoui tinyere na mgbasa ozi ọha na eze na-ewerekarị ndị na-eme ntọala nwanyị bụ ndị ikpe mara ebe ndị nwoke guzobere na-eche na aka ha dị ọcha..[14]

Nsọpụrụ na onyinye

[dezie | dezie ebe o si]

Amira Yahyaoui enwetala ọtụtụ onyinye a ma ama n'ụwa niile maka ọrụ ya na-akwalite ikike mmadụ na ọchịchị onye kwuo uche ya na mpaghara Middle East na North Africa.

  • N'afọ 2012, e nyere ya Global Trailblazers Award na 2012 Vital Voices Global Leadership Awards (a họpụtara ya ọzọ na 2015 maka Global Leadership Award). [15]
  • N'afọ 2013 na 2014, a họpụtara ya maka ndepụta nke Arab Business nke ụmụ nwanyị Arab kachasị ike n'ụwa. [16]
  • N'afọ 2014, ọ ghọrọ Meredith Greenberg Yale World Fellow . [17]
  • N'afọ 2014, Fondation Chirac nyere ya ihe nrite mgbochi esemokwu.[18]
  • N'afọ 2015, e nyere ya Global Leadership Award na 2015 Vital Voices Global Leadership Awards. [19]
  • N'afọ 2016, World Economic Forum kpọrọ ya aha dị ka Onye ndu ụwa na-eto eto ya na onye omeiwu Tunisia bụ Wafa Makhlouf. [20]
  • N'afọ 2016, World Economic Forum kpọrọ ya aha dị ka onye isi oche nke 2016 Davos Conference, nke isiokwu ya bụ Fourth Industrial Revolution.[21]
  • N'afọ 2022, a họpụtara Yahayaoui dị ka onye Bloomberg New Economy Catalyst. [22]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Cole (2014). The New Arabs: How the Millennial Generation is Changing the Middle East. ISBN 9781451690392. Retrieved on 20 November 2016. 
  2. InPics: The 100 Most Powerful Arabs Under 40. africabuisness.com. Archived from the original on 21 November 2016. Retrieved on 20 November 2016.
  3. Amira Yahyaoui Vital Voices profile. Retrieved on 1 January 2019.
  4. Graziano. The Tunisian diaspora: Between "digital riots" and Web activism. Retrieved on 1 January 2019.
  5. Chrisafis (22 October 2011). Tunisia's most influential bloggers prepare for historic elections. theguardian.com. Retrieved on 20 November 2016.
  6. Aisen Kallander (27 January 2013). From TUNeZINE to Nhar 3la 3mmar: A Reconsideration of the Role of Bloggers in Tunisia's Revolution. Retrieved on 1 January 2019.
  7. Zayani (2015). Networked Publics and Digital Contention: The Politics of Everyday Life in Tunisia. ISBN 9780190239763. Retrieved on 20 November 2016. 
  8. Al Bawsala obtained the Global Champion Award (26 October 2013). Retrieved on 1 January 2019.
  9. Schwab (5 January 2017). The Fourth Industrial Revolution. ISBN 9781944835002. Retrieved on 1 January 2019. 
  10. Doucet (2018). Teaching in the Fourth Industrial Revolution. ISBN 9781138483231. Retrieved on 1 January 2019. 
  11. Clark. "Human rights activist Amira Yahyaoui is battling the US college financial aid system", TechCrunch, April 8, 2019. Retrieved on March 25, 2024.
  12. Mascarenhas. "Amira Yahyaoui wants Mos to be a ‘radical’ fintech startup", TechCrunch, February 3, 2022. Retrieved on March 25, 2024.
  13. Reilly. "This Startup Sees a New Business Opportunity: Teaching Gen Z About Money", Time, September 1, 2021. Retrieved on March 25, 2024. (in en)
  14. Griffith. "Inside a C.E.O.’s Bold Claims About Her Hot Fintech Start-Up", The New York Times, March 25, 2024. Retrieved on March 25, 2024.
  15. Past Global Leadership Awards. vitalvoices.org. Archived from the original on 2016-10-27. Retrieved on 20 November 2016.
  16. The World's 100 Most Powerful Arab Women. arabianbusiness.com. Retrieved on 20 November 2016.
  17. Amira Yahyaoui. worldfellows.yale.edu. Archived from the original on 23 October 2016. Retrieved on 20 November 2016.
  18. Amira Yahyaoui – 2014 Laureate of the Prize for Conflict Prevention. fondationchirac.eu. Archived from the original on 24 March 2016. Retrieved on 20 November 2016.
  19. Past Global Leadership Awards. vitalvoices.org. Archived from the original on 2016-10-27. Retrieved on 20 November 2016.
  20. World Economic Forum | 404: Page cannot be found.
  21. Meet the Co-Chairs of Davos 2016.
  22. "The Bloomberg New Economy Catalyst List", Bloomberg.com. Retrieved on 2023-07-19. (in en)