Anụ ọhịa nke Laos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
A tiger walking left along the side of green water, its reflection can be seen in the water
Agụ Indochina

Anụ ọhịa nke Laos gụnyere ụmụ anụmanụ na osisi ndị a hụrụ na Lao People's Democratic Republic, mba na-enweghị mmiri na ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia. Akụkụ nke mba ahụ bụ ugwu ugwu ma ọtụtụ n'ime ya ka na-ekpuchi n'oké ọhịa na-ekpo ọkụ. O nwere ụdị anụmanụ na osisi dị iche iche.

Ọdịdị ala[dezie | dezie ebe o si]

Laos bụ mba na-enweghị ala nke dị na ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia. Akụkụ ugwu bụ ugwu, na Luang Prabang Range na-ekewa akụkụ ugwu ọdịda anyanwụ nke mba ahụ na Thailand. Ala Dị larịị nke Xiangkhoang na-ekewa ugwu ndị a na Anamite Range, usoro ugwu nke na-aga n'akụkụ osimiri Vietnamese, ma na-egosi ókèala ọwụwa anyanwụ nke mba ahụ. [1]Osimiri Mekong sara mbara na-ejikarị ọdịda anyanwụ nke mba ahụ eme ihe, ndịda bụ Bolaven Plateau dị ihe dị ka 1,000 ruo 1,350 mita (3,280 ruo 4,430 n'elu oke osimiri. Laos dị na belt mmiri ozuzo ma nwee oge mmiri ozuzo n'etiti Mee na Nọvemba mgbe mmiri ozuzo na-ada, na oge ọkọchị na-enweghị mmiri ozuzo site na Disemba ruo Eprel. Nke [2] na-eme ka osisi ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ kpuchie ọhịa, nke na-efu akwụkwọ ha n'oge ọkọchị.E nwere oge mmiri ozuzo pụrụ iche site na Mee ruo Nọvemba, oge ọkọchị sochiri site na Disemba ruo n'etiti Eprel.

Ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Oké ọhịa okike [3] kpuchiri akụkụ ka ukwuu nke Laos ma a na-ahụ ụdị Ghibon isii dị iche iche ebe a, nke a na-eyi egwu site na ịchụ nta maka nri na site na mbelata nke oke ọhịa.

Annamite Range nwere ọkwa [3] elu nke endemism ma bụrụ ebe obibi nke saola nọ n'ihe ize ndụ (Pseudoryx nghetinhensis), Annamite striped rabbit (Nesolagus timminsi) na Truong Son muntjac (Muntiacus truongsonensis), nke a chọpụtara ha niile n'ime afọ iri abụọ gara aga.

N'ebe ndịda ahụ, nke ka ukwuu n'ime ihe dị ka 50 (30 mi) nke Osimiri Mekong, e nwere ala mmiri na oké ọhịa. Ndị [4] gụnyere ọdọ mmiri na ọdọ mmiri, ụfọdụ na-adịgide adịgide na ụfọdụ na-agafe agafe, marshlands, na ala ahịhịa na-ejupụta n'oge, na ndị a na ọhịa ndị gbara ya gburugburu na-akwado obodo dị iche iche.

Flora[dezie | dezie ebe o si]

Orchid bamboo

Ọtụtụ n'ime Laos ka na-ejigide oké ọhịa ya na-ekpo ọkụ na nke na-ekwo ekpo ọkụ, ebe ụfọdụ nwere oké ọhịa ndị ọzọ na-eto eto ebe a na-ewepụta osisi n'oké ọhịa mbụ. N'ozuzu, akụkụ ndị dị n'elu nke okpokoro ahụ jupụtara na okpueze yiri cauliflower nke dipterocarps dị elu nwere ogwe osisi na-enweghị alaka. Ọnọdụ dị n'etiti nwere osisi ndị ọzọ siri ike gụnyere teak, mahogany, Heritiera javanica, Tetramel nudiflora, Ficus na Pterocarpus. Obere ala nwere obere osisi, achara, obere osisi na ahịhịa. [5]'akụkụ iyi ndị ahụ bụ osisi achara; Laos bara ọgaranya na ụdị achara, ebe a na-ewepụta osisi n'oké ọhịa, achara na-achịkwa n'oké osimiri nke abụọ. [4]'ógbè ndị na-ede mmiri, n'elu ugwu nke ugwu Laos, cypress Fujian na-achịkwa, ma na-akwado ala jupụtara na mosses na ferns.

E nwere oké ọhịa mmiri ozuzo na-ekpo ọkụ na Ugwu Annamite n'ihi na mmiri ozuzo dị elu ma na-ekesa ya n'otu n'afọ niile. Ụdị ndị kachasị ebe a bụ Elaeocarpus, Podocarpus, oaks, magnolia, camellias na laurel, ọtụtụ n'ime ndị a bụ ndị a na-ahụkarị na ugwu a. [6][4]'akụkụ ndị dị elu nke ebe ahụ, e nwere oké ọhịa nke osisi pine, na ụfụfụ nke na-ekpuchi oké ọhịa igwe ojii ndị a na-akpali uto nke mosses na ferns na akwụkwọ osisi miri emi, na epiphytes na alaka.

[6][2]'ebe ndịda nke mba ahụ, e nwere oké ọhịa pine na-ekpo ọkụ, na ala dị larịị nke ndịda, e nwere oke ọhịa ndị na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ na-enweghị oke, uto dị n'etiti na ọtụtụ obere osisi, ahịhịa na ahịhịhịa n'okpuru.

Orchid bamboo na-eto ebe a, na osisi pine ọcha Vietnamese bụ osisi a na-adịghị ahụkebe nke a pụrụ ịhụ na mpaghara nchekwa Nakai-Nam Theun na etiti Laos. [7] bụ otu n'ime ihe dị ka ụdị osisi conifer iri na isii dị na mba ahụ.

Anụmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Nkịta agụ owuru

E nwere ọtụtụ nnukwu anụ na-enye nwa ara na Laos, gụnyere Enyí Eshia (Elephas maximus) na agụ Indochinese (Panthera tigris corbetti). E nwere ụdị anụ ọhịa bea abụọ, anụ ọhịa bea (Helarctos malayanus) na Anụ ọhịa bea ojii nke Eshia (Ursus thibetanus). [6] Obere anụ ndị na-eri anụ gụnyere agụ owuru (Prionailurus bengalensis), nwamba marble (Pardofelis marmorata) na hog badger (Arctonyx collaris).

Ungulates gụnyere ezì nwere afọ (Sus scrofa domestica), Javan rhinoceros (Rhinoceros sondaicus), banteng (Bos javanicus), Kuprey (Bos sauveli), saola (Pseudoryx nghetinhensis), Indian muntjac (Macus muntjak), giantjac (Mocunti vuquangensis) na Truong Son muntjac (Truuntiacus truongsonensis). E nwere ọtụtụ ụmụ oke, gụnyere oke osikapa (Rattus argentiventer) na oke limestone Pauline (Saxatilomys paulinae) a chọtara na nso nso a, nnukwu squirrel na-efe efe nke Laotian (Biswamoyopterus laoensis) na oke nkume nke Laoti (Laonastes aenigmamus), nke ikpeazụ bụ taxon Lazarus. A na-ahụ obere ụkpara ụgha (Megaderma spasma) na Laos, na ụdị ụkpara ndị a na-ahụkarị gụnyere ụkpara Phou Khao Khouay (Hipposideros khaokhouayensis). [8] ntị gymnure (Hylomys megalotis) bụ anụ ọzọ na-enye nwa ara nke dị na Laos.

Nnụnụ buru ibu

Primates dị na Laos gụnyere hatinh langur (Trachypithecus hatinhensis), lutung ọlaọcha (Trachypithecus cristatus) na douc na-acha ọbara ọbara (Pygathrix nemaeus), yana ụdị asaa nke Ghibon; gibbon lar (Hylobates lar), gibbon pileated (Hylobates pileatus), gibbon buffed-cheed (Nomascus annamensis), gibbon ojii (Nomaschecus white) [3] na gibboned (Nomekek) gibboned gibbon (Nomaske).

Nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

Laos kwadoro Nkwekọrịta na Azụmaahịa Mba Nile na Ụdị Anụ Ọhịa na Flora dị n'Ebe Ọhịa n'Eze Ndụ na 2004 na nke a pụtara na n'echiche, a na-echebe anụ ọhịa. Otú ọ dị, n'omume, a naghị etinye nkwekọrịta ahụ n'ọrụ nke ọma. N'ahịa, ọkachasị n'akụkụ ókèala, a na-ahụ ụdị ndị nọ n'ihe ize ndụ na ire ere na gibbons a na-ere dị ka anụ ụlọ na Thailand, na anụ ọhịa, ihe nrite (mpi) na ọgwụ a na-erekwa Vietnam. [2] wezụga nke a, a na-achụ ọtụtụ nnụnụ na anụmanụ maka nri, nke ukwuu nke na nnụnụ ọhịa dị ụkọ n'ebe ndị mmadụ bi.

Nnyocha nke afọ 2020 banyere oriri anụ ọhịa n'ebe ugwu Laos site n'aka ndị na-eme nchọpụta na San Diego Zoo Global chọpụtara na a na-ejikarị akụkụ ahụ eme ihe site na anụ ọhịa bea, Anụ ọhịa bea ndị Eshia, na Serows, anụmanụ na-enye nwa ara, n'etiti ụdị ndị ọzọ na-adịghị ike. Ihe ndị a na-achọkarị, nke ihe dị ka otu ụzọ n'ụzọ anọ nke ndị a gbara ajụjụ ọnụ riri, sitere na bile ma ọ bụ gall bladder nke anụ ọhịa bea na anụ ọhịa bea nke Eshia. Ndị nchọpụta gbara 100 ndị okenye ajụjụ ọnụ n'ime obodo 18 dị na Luang Prabang Province. E dekọrọ iji ngwaahịa bear na mpaghara ahụ n'oge gara aga, mana nyocha a na-egosi na oriri dị ukwuu karịa ka e chere na mbụ. Ihe nke abụọ a na-ejikarị eme ihe, nke pasent asaa nke ndị zaghachirinụ ji mee ihe, sitere na serows. Ngwaahịa ndị sitere na serows na bears yiri n'ụdị na ojiji, a na-emekarị ka ha bụrụ isiokwu ma ọ bụ ihe oriri iji gwọọ mmerụ ahụ ma ọ bụ lụso ike ọgwụgwụ ọgụ. A na-edepụta ụdị atọ ahụ na Threatened . [9]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Mgbukpọsị oké ọhịa na Laos
  • Ndepụta nke aha osisi Khmu
  • Ndepụta nke aha anụmanụ ndị Khmu

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Philip's (1994). Atlas of the World. Reed International. ISBN 978-0-540-05831-0. 
  2. 2.0 2.1 2.2 Burke, Andrew (2007). Laos. Lonely Planet, 66–69. ISBN 978-1-74104-568-0. Burke, Andrew; Vaisutis, Justine (2007). Laos. Lonely Planet. pp. 66–69. ISBN 978-1-74104-568-0. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Burke" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Arcus Foundation (2014). Extractive Industries and Ape Conservation. Cambridge University Press, 157–159. ISBN 978-1-107-06749-3.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Arcus" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 Campbell, Ian Charles (2009). The Mekong: Biophysical Environment of an International River Basin. Academic Press, 288–289. ISBN 978-0-08-092063-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Campbell" defined multiple times with different content
  5. Cranmer, Jeff (2002). Laos. Rough Guides, 378–379. ISBN 978-1-85828-905-2. 
  6. 6.0 6.1 6.2 (2007) World and Its Peoples: Eastern and Southern Asia. Marshall Cavendish, 738–741. ISBN 978-0-7614-7639-9.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "World" defined multiple times with different content
  7. Thomas (2007). "New Records of Conifers in Cambodia and Laos". Edinburgh Journal of Botany 64: 37–44. DOI:10.1017/S0960428606000734. 
  8. Laos. Living National Treasures. Retrieved on 16 December 2015.
  9. "Consumption of products derived from vulnerable wildlife species pervasive in Laos", Phys.org, Zoological Society of San Diego, 1 July 2020. Retrieved on 2 July 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Laos topics