Gaa na ọdịnaya

Andrew Herxheimer

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Andrew Herxheimer (4 Nọvemba 1925 - 21 Febrụwarị 2016) bụ ọka ọgwụ na-ahụ maka ọgwụ na Britain na German.  Ọ "nwere ike n'ụdị niile nke inye onwe ya, Ozi doro anya na nkenke ịgba mbọ na ndị na-abụ na eze, na [nwere] ozi dị ogologo nke ilele ụlọ ọrụ na-arụ ọrụ".  [1] A maara ya maka ntọala ntọala Drug and Therapeutics Bulletin, iji iyaere ndị na-ahụ maka ngwaọrụ ka mma na ọgwụ ọgwụ.  Mgbe ọ lara ezumike nká ndị ọrụ ya na ụlọ London na Charing Cross na 1991, ọ gara n'ihu n'ahụ ya dị ka onye maka Cochrane Collaboration na-achọ anya na ịzụ ngwaahịa, yana dịka onye mba ụwa.  na Nkwado ndị ọrịa na Nkwado ndị enyi .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

[1]A mind Andrew Herxheimer na Berlin, Germany nye Ilse (née Koenig) na Herbert Herxheimer n'ime ndị Juu.  [1] Ya na nne ya na nwanne Eva gbapụrụ na 1938 iji nna ya na London.  [2] Nna ya,                             na  physiology egwuregwu [2]   ọrụ dị ka ụlọ akwụkwọ na Highgate School, North London [3] site n’ebe nke Archibald Hill onye isi ndị gbara ọsọ ọsọ.  ndụ ezinụlọ aka site na Society maka Nchedo nke Sayensị na-ajụ.  Herbert Herxheimer na Hill zutere na Berlin Olympics na 1936.  [2] Andrew gara otu ụlọ akwụkwọ ebe nna ya na-arụ ọrụ, ma nata akwụkwọ ego dị ka nwa nwanne Karl Herxheimer, bụ onye ọrụ omume mkpali na ọgwụ nje a na-akpọ aha ya.  Andrew bụ ụlọ nke ụlọ chess nke ụlọ akwụkwọ ahụ na onye so na nsogbu ịgba site na Jenụwarị 1939 ruo Julaị 1944. [2] Ọ ọgwụ na scholarships na St Thomas' Hospital Medical School

Ọrụ, 1949–2016

[dezie | dezie ebe o si]

[2]akwụkwọ akwụkwọ na 1949, [1] mba ọrụ na obere ụlọ Herxheimer Mgberi na St Thomas's Hospital site na 1953 ruo 1958, site na 1959 ruo 1976 [2] na London Hospital na Charing Cross na Westminster Hospital Medical College.  Site na 1966 ruo 1973 ọ jere ozi na Kọmitii Formulary National nke Britain ma ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụrụ na ọ bụ ezie na e nwere ụdị ọgwụ ọgwụ na Groningen, Netherlands, site na 1968 ruo 1977. [2] N'afọ 1991 ọ lara ezumike nká na mama na Charing Cross.

[3]Ọdụ onye mmalite maka Cochrane Centre na Oxford, nke Iain Chalmers hiwere na 1993, na-alụ maka igbochi Herxheimer iji guzobe ngwaọrụ Cochrane .  Herxheimer nke ụka maka imekọ ihe ọnụ "iji were ngwaahịa nke ọgwụ na-abụ ndị ọzọ nlele ihe".

Herxheimer jere ozi dị ka onye mgbaàmà maka ndị ọrịa abụọ ahụ, ndị na-ekiri ọ gara n'ime afọ 80 ya, yana n'ilo omeiwu.  [1] Ọ bụ onye na-akwado ndị ọrịa na ndị na-azụ ahịa mgbe ọ na-mpụtapụta "otu ụlọ ọrụ ọgwụ na-esi ekpuchi mgbochi bara uru nke ike ya ma na-eleda ngosi ahụ anya" na kọmitii serera ndị omeiwu.  na mbụ.[4]

N'ịbụ onye na-arụ ọrụ n' ọgwụ London, Herxheimer ngwa na ọ dị mkpa ka ndị na-ede akwụkwọ mara ọkwa nke ọma.  N'ike nsasị The Medical Letter on Drugs and Therapeutics mgbe ọ na-arụ ọrụ na USA na 1960 ọ ntọala ntọala Drug and Therapeutics Bulletin (DTB) dị ka UK da ike, ndị ọrụ na-ede akwụkwọ, mana n'efu.  Na mbụ, ndị otu UK Consumers' Association nke na ngalaba ngalaba emechara .  "Nkwupụta n'ezoghị ọnụ nke akwụkwọ ahụ uru ma ọ bụ ọgwụ ndị ọzọ na- akpali iwe nke ụlọ ọrụ, na iyi egwu mgbe ụfọdụ ịgba akwụkwọ."  [1] Edemede ọ elala na-egosi ndị ọhụụ na-ama atụ site n'aka mmadụ 20–30, nzukọ ụlọ ọrụ, na-azụ ya na- mama aha.  [2] Otu onye na-ekiri ekirila adị nke National Institute for Health and Care Excellence (NICE) dị ka "[na-ahụsị] site n'ihe DTB na----- eji ime".[1]

Ihe ịga nke ọma nke abụọ bụ Database of Individual Patient Experiences (DIPEx) na GP Ann McPherson, na-anakọta ndị mmadụ, ozi ndị ọrịa iji rite uru na ndị ọrịa na ndị nchọpụta ndị ọzọ iji echiche ndị ọrịa.  DIIPEx anɔwo na-akwado webụsa ịtị abụọ, healthtalk.org na youthhealthtalk.org, nke na-ekesa mgbapa nsogbu mgbasa na eze n'ime ọrịa ndị na-arịa site na otu Ahụhụmahụ nke Mahadum Oxford .  [1] As of February 2016[update] </link></link> Usoro a arọ nke ọrụ mba ejiri na mba 14, [2] na-ekpuchi mkpuchi 90.[1]

Ọ masịrị ya ọrụ na mba ofesi, guzobe ngalaba ọgwụ ọgwụ na Mahadum Groningen na Netherlands, na-ahụ maka World Health Organisation, na-elekọta ma International Society of Drug Bulletins site na ntọala ya na 1986 ruo 1996, yana otu onye ọrụ  Consumers International .  .[3]

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Herxheimer na-ama ugboro abụọ, [1] mbụ onye mmebe akwa Susan Collier, onye ya na nwere ihe ngosi Charlotte na Sophie.  Mgbe ịgba egwu egwu, ọ na-ekiri Christine Bernecker, onye na-ahụ maka mgbaka na onye nchacha na 1983. Herxheimer mara maara nke ọma ma marakwa nke ọma na anɔ, German, Dutch na French, iji ntụgharị ha ihe. [3]

A kpọgara Herxheimer n'ụlọ ọgwụ maka nkụchi obi dị nro na February 2016. Nwunye ya kwuru na "Andrew kpebisiri ike ibi ndụ bara uru na ọbụna mgbe ọ nọ n'ụlọ ọgwụ Royal Free [...] ọ na-enyefe mpempe akwụkwọ na healthtalk. Ọ na-edezikwa ruo ụbọchị tupu ọ nwụọ." [1] Ọ nwụrụ n'ihi ọrịa strok na 21 February 2016. [2]

Ntụaka

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Joanna Lyall (15 March 2016). "Obituary Andrew Herxheimer (4 November 1925 – 21 February 2016)". The Pharmaceutical Journal 296 (7887). DOI:10.1211/PJ.2016.20200864. Retrieved on 15 April 2016. Joanna Lyall (15 March 2016). . The Pharmaceutical Journal. 296 (7887). doi:10.1211/PJ.2016.20200864. Archived from the original on 24 June 2016. Retrieved 15 April 2016.
  2. 2.0 2.1 Geoff Watts (2016). "Obituary Andrew Herxheimer". The Lancet 387 (10028): 1612. DOI:10.1016/S0140-6736(16)30210-0. PMID 27116063. Geoff Watts (2016). "Obituary Andrew Herxheimer". The Lancet. 387 (10028): 1612. doi:10.1016/S0140-6736(16)30210-0. PMID 27116063.
  3. 3.0 3.1 3.2 Caroline Richmond. "Andrew Herxheimer obituary", The Guardian, 25 March 2016. Retrieved on 15 April 2016.Caroline Richmond (25 March 2016). "Andrew Herxheimer obituary". The Guardian. Retrieved 15 April 2016.
  4. Memorandum by Professor Andrew Herxheimer (P165). House of Commons, Select Committee on Health. British Parliament (2005). Retrieved on 15 April 2016.