Anicia Peters

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Anicia Peters
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNamibia Dezie
Aha enyereNicola Dezie
aha ezinụlọ yaPeters Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1972 Dezie
Ebe ọmụmụRehoboth Dezie
Ọrụ ọ na-arụọkà mmụta sayensị kọmputa Dezie
onye were ọrụUniversity of Namibia Dezie
Ọkwá o jidean Dezie
ebe agụmakwụkwọNamibia University of Science and Technology, Iowa State University Dezie

Anicia Peters bụ ọkà mmụta sayensị kọmputa nke Namibia bụ ọkachamara na mmekọrịta mmadụ na kọmputa (HCI). Ọ bụ onye isi oche nke National Commission of Research, Science and Technology (NCRST).

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Peters na Rehoboth, Namibia, wee gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị Origo. Ezinụlọ ya kwagara na mpaghara Khomasdal nke Windhoek mgbe ọ dị ihe dịka 8; N'ebe ahụ, ọ gara ụlọ akwụkwọ praịmarị nke MH Greeff ma mesịa Concordia College. [1]

Peters nwetara akara ugo mmụta mahadum abụọ na mahadum Namibia nke Sayensị na Nkà na ụzụ, nke a na-akpọbu Polytechnic nke Namibia; otu bụ National Diploma na Business Computing na nke ọzọ bụ a B.Tech. na Business Computing. Maka B.Tech ya. ogo, o nwetara Nrite Rector's maka pụtara ìhè rụzuru na Prof. Yrjö Neuvo Award maka ndị kasị mma gụsịrị akwụkwọ na ozi technology na alụmdi. [2] [3]

Peters wee mụọ akwụkwọ na Mahadum steeti Iowa, nweta MSc na PhD na mmekọrịta mmadụ na kọmputa . Ọ natara onyinye mmụta abụọ na 2013 site na Boeing maka ntinye aka na mbipụta ogbako HCI. Maka PhD ya, ọ nwetara onyinye nyocha nke ọma site na Mahadum steeti Iowa. [4] Ọ gụchara PhD ya n'okpuru onyinye mmụta sayensị na teknụzụ International Fulbright na ngalaba Schlumberger maka ụmụ nwanyị n'ọdịnihu na mkpakọrịta sayensị. [2] [5] Ọrụ nyocha ya ugbu a bụ na kọmpụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya, okike na teknụzụ dijitalụ, gamification, na ntinye e-ekere òkè dị ka e-gọọmenti na e-ahụike.

Na 2012, ọ ghọrọ Google Anita Borg ọkà mmụta na United States. [6] O tinyekwara aka na Intuit na Silicon Valley dị ka onye nyocha ahụmịhe onye ọrụ (UX) tupu ịnakwere mkpakọrịta postdoctoral na Mahadum Oregon State . [7] N'ebe a, ọ na-arụ ọrụ n'okpuru Margaret Burnett, bụ onye na-arụkọ ọrụ na mpaghara nke njedebe ngwanrọ software ma mepụta asụsụ mmemme abụọ a na-ahụ anya. [7]

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Na 2015, Anicia Peters ghọrọ Executive Dean nke ngalaba Computing na Informatics (FCI) na onye osote prọfesọ na sayensị kọmputa na Mahadum Sayensị na Nkà na ụzụ Namibia (NUST), onye isi Namibia mbụ na NUST, ebe o nyere aka guzobe India-Namibia Center of Excellence na IT. [2] [8] [9]

Na Namibia, ọ malitere ọtụtụ atumatu dị ka ndị Namibia Women in Computing ogbako na isi atọ nke Association for Computing Machinery (ACM). [10] [11] Otu isi obodo dị otú ahụ bụ ACM-W . [11] Ọ gara n'ihu chịkwaa ọgbakọ Omenala na Kọmputa Sayensị Mba Nile na Windhoek na Ọktoba 2016. Ọ malitekwara ma chịkwaa ọgbakọ mmeghe nke Africa Human Computer Interaction Conference (AfriCHI) na Nairobi, Kenya, na Nọvemba 2016 wee jee ozi dị ka onye ndụmọdụ pụrụ iche na AfriCHI2018. [12] Na 2016, Peters mere Star Of The Week site na akwụkwọ akụkọ New Era na-egosipụta ọrụ ya na agụmakwụkwọ na nyocha. [8]

Na February 2017, e gosipụtara ya dị ka otu n'ime mmadụ 20 a ma ama na Who's Who Namibia 2017 . Ọ bụkwa otu n'ime ụmụ nwanyị Afrịka 10 Rolemodels na teknụzụ nke Afchix gosipụtara. [5]

Site na 2020 ruo mgbe nhọpụta ya dị ka onye isi oche nke NCRST, Peters jere ozi dị ka Pro-Vice Chancellor for Research, Innovation and Development na Mahadum Namibia, ebe ọ bụ ya na-ahụ maka nlekọta nyocha na mmepụta ihe ọhụrụ nke mahadum. [13]

Na Julaị 2021, Onye isi ala Hage Geingob (Onye isi ala Namibia) họpụtara ka ọ bụrụ onye isi oche nke ndị ọrụ onye isi ala Namibia na mgbanwe nrụpụta nke anọ. [14]

Kemgbe Disemba 2022 ọ bụ onye isi oche nke National Commission of Research, Science and Technology. (NCRST) [15]

Peters rụrụ ọrụ dịka osote onye isi oche ndị isi oche ndị isi oche nke Namibia Qualifications Authority yana onye otu Namibia Council for Higher Education (NCHE). [16] [17] Onye isi ala Hage Geingob họpụtara Peters ka ọ bụrụ onye isi oche nke Task Force on the Fourth Industrial Revolution maka Namibia na Julaị 2021. [18]

Peters lụrụ di ma ụmụ anọ. [2]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Peters inspires love of computing", Confidénte, 15 June 2017. Retrieved on 31 October 2018. (in en-US)
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 First Namibian dean at NUST wants more educated Namibians (en-ZA). New Era (15 June 2016). Archived from the original on 28 October 2019. Retrieved on 28 October 2019."First Namibian dean at NUST wants more educated Namibians". New Era. 15 June 2016. Archived from the original on 28 October 2019. Retrieved 28 October 2019.
  3. Dray (2013). "Exploring the representation of women perspectives in technologies", CHI '13 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. New York: ACM, 2447–2454. DOI:10.1145/2468356.2468799. ISBN 9781450319522. 
  4. Fall 2014 Program. Iowa State University (2014). Archived from the original on 26 October 2019. Retrieved on 26 October 2019.
  5. 5.0 5.1 Dr. Anicia Peters. AfChix. Archived from the original on 29 August 2018. Retrieved on 28 October 2019."Dr. Anicia Peters". AfChix. Archived from the original on 29 August 2018. Retrieved 28 October 2019.
  6. 2012 Google Anita Borg Memorial Scholarship. Google. Archived from the original on 11 April 2019. Retrieved on 5 November 2019.
  7. 7.0 7.1 Anicia Peters, for the love of machines (en-US). Us Namibia Magazine (25 January 2018). Archived from the original on 13 February 2018. Retrieved on 19 March 2019.
  8. 8.0 8.1 Star of the Week: Dr Anicia Peters. New Era (17 June 2016). Archived from the original on 15 November 2017. Retrieved on 14 November 2019.. New Era. 17 June 2016. Retrieved 14 November 2019.
  9. Namibia risks becoming a safe haven for cyber-criminals (en). NBC (18 September 2018). Archived from the original on 19 September 2018. Retrieved on 14 November 2019.
  10. First Women in Computing Conference held in Namibia. Namibia University of Science and Technology (4 March 2016). Archived from the original on 19 June 2017. Retrieved on 14 November 2019.
  11. 11.0 11.1 Keynotes. EduCHI 2019. Archived from the original on 14 November 2019. Retrieved on 14 November 2019.
  12. HCI out of Namibia. ACM (July–August 2017). Retrieved on 18 March 2019.
  13. Namesho (2 June 2020). Behold, Anicia Peters begins her reign (en-US). UNAM Forum Online. Retrieved on 7 June 2020.
  14. President Hage Geingob appoints Fourth Industrial Revolution task force. The Namibian. Archived from the original on 11 March 2023. Retrieved on 13 March 2023.
  15. Prof Anicia Peters appointed NCRST CEO. The brief. Retrieved on 13 March 2023.
  16. "NQA finally gets a council", New Era, 9 December 2017. Retrieved on 7 December 2019.
  17. Council Members. NCHE. Archived from the original on 11 May 2019. Retrieved on 7 December 2019.
  18. Petersen. "JUST IN ... President Hage Geingob appoints Fourth Industrial Revolution task force", The Namibian, 5 July 2021.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  •  

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]