Anne Dacier

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Usòrò:Madame Dacier by Marie Victoire Jaquotot.jpg
Obere ihe osise nke Madame Dacier nke Marie Victoire Jaquotot

Anne Le Fèvre Dacier (1647 - 17 August 1720), nke a maara nke ọma n'oge ndụ ya dị ka Madame Dacier, bụ onye ọkà mmụta French, Onye ntụgharị, onye na-akọwa ihe na onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ ochie, gụnyere Iliad na Odyssey. [1] gbalịrị ịkwado akwụkwọ oge ochie ma jiri nnukwu ikike ya na Latin na Grik maka ebumnuche a yana maka nkwado ego nke ya, na-emepụta usoro mbipụta na nsụgharị nke o ji nweta ihe ọ na-eri. [2][1] bụ onye raara onwe ya nye nke Gilles Ménage's Historia mulierum philosopharum, onye e ji njirimara ya na nke Anna Maria van Schurman mee ihe iji nye ihe atụ ndị na-eduga na edemede na-arụ ụka maka agụmakwụkwọ ụmụ nwanyị gafee narị afọ ndị sochirinụ.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A maghị kpọmkwem ụbọchị a mụrụ ya ma isi mmalite dị iche iche n'echiche ha: 1647 ka Frade na Wyles na Conley chepụtara na Internet Encyclopedia of Philosophy; Encyclopædia Britannica na-atụ aro 1654; na Catholic Encyclopedia 1651. Nanị onyinyo ya a maara, nke e dere n'afọ 1854, nwere ọnwụ ya mgbe ọ dị afọ 68, [3] na-egosi na ọ nwụrụ n'afọ 1651-52. Eliane Itti [4]-ekwu maka 1645, na ndabere nke ndekọ parish na Is-sur-Tille nke ga-etinye ụbọchị baptizim ya na 24 Disemba 1645. [1] A zụlitere Dacier na Preuilly, na Touraine, ebe a mụrụ nwanne ya nwanyị Marguerite. Ọ nọrọ oge nwata ya fọdụrụ na Saumur, obodo dị na mpaghara Loire nke France, nna ya, Tanneguy Le Fèvre, kụziiri ya Latịn na Grik oge ochie.

[5] 29 Ọktoba 1662, ọ lụrụ Jean Lesnier nke Abụọ. Ha nwere nwa nwoke, Taneguy, amụrụ na Jenụwarị 1669, mana ọ nwụrụ izu atọ ka e mesịrị. Di na nwunye ahụ kewara n'ihe dị ka afọ 1670. [6]'afọ 1683 ọ lụrụ otu n'ime ụmụ akwụkwọ nna ya, André Dacier (ọ na-etinye aka na ọmụmụ na nsụgharị oge ochie ọ bụ ezie na ndị editọ encyclopedia na-ewere ọrụ ya dị ala karịa nke ya). [1]   

Mbipụta na nsụgharị oge ochie[dezie | dezie ebe o si]

Nna [7] nwụrụ na 1672, mgbe nke ahụ gasịrị ọ kwagara Paris, na-eburu akụkụ nke mbipụta nke Callimachus, nke o bipụtara na 1674. Ọ nwetakwara ọrụ ọzọ site n'aka enyi nna ya, Pierre-Daniel Huet, onye na-enyere Dauphin aka mgbe ahụ ma na-ahụ maka usoro Ad usum Delphini (nke a maara dị ka Delphin Classics) nke mbipụta nke Latin classics. O nyere ya ọrụ ibipụta mbipụta maka usoro Publius Annius Florus (1674), Dictys Cretensis (1680), Sextus Aurelius Victor (1681) na Eutropius (1683).

N'Safo 1681, nsụgharị ya nke Anacreon na Sappho pụtara, n'ime afọ ole na ole sochirinụ, o bipụtara nsụgharị nke Plautus' Amphitryon, Epidicus na Rudens (1683), Aristophanes' Plutus and Clouds (1684, nsụgharị mbụ nke Aristophanes na French) na Terence's six comedies (1688). N'afọ 1684, ya na di ya lara ezumike nká na Castros, na ebumnuche nke itinye onwe ha n'ọmụmụ nkà mmụta okpukpe. 'afọ 1685, Louis nke Iri na Anọ nke France nyere ndị Daciers ụgwọ ezumike nká maka ntọghata ha gaa na Roman Katọlik. Anne na André Dacier jikọrọ aka na nsụgharị abụọ, Marcus Aurelius' Meditations (1691) na Plutarch's six Parallel Lives (1694).

[7]'afọ 1699, nsụgharị ya nke Iliad pụtara, nke mere ka a kwanyere ya ùgwù nke a na-ejide ya n'Akwụkwọ French. Afọ itoolu ka e mesịrị, nsụgharị yiri nke Odyssey sochiri ya, nke Alexander Popu hụrụ bara uru. Dacier bipụtara [7] 1724 okwu banyere nsụgharị Pope nke mbụ (1715-20), nke mere ka ọ bụrụ onye a ma ama n'England.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

Iliad, nke mere ka ọtụtụ ndị edemede French mara Homer na nke mbụ ya (gụnyere Antoine Houdar de la Motte) kpatara esemokwu edemede a ma ama. N'afọ 1714, La Motte bipụtara nsụgharị uri nke Iliad, nke e belatara ma gbanwee iji kwekọọ na mmasị nke ya, yana Discours sur Homère, na-ekwu ihe mere Homer ji ghara imeju mmasị ya. Mme Dacier zaghachiri [7]'otu afọ ahụ n'ọrụ ya, Des causes de la corruption du goût ("Of the Causes of the Corruption of Taste"). [1] [8]'ịgbachitere Homer, Dacier "mepụtara nkà ihe ọmụma nke ya. Ọ na-ekwusi ike na ịdị mkpa nke uto dị ka ihe na-egosi ọkwa mmepeanya, ma omume ma nka, n'ime otu ọdịbendị. "

Motte gara n'ihu na mkparịta ụka ahụ na obi ụtọ na ihe ọchị, ma nwee obi ụtọ nke ịhụ echiche ya nke Abbe Jean Terrasson kwadoro, onye na 1715 wepụtara mpịakọta abụọ akpọrọ Dissertation critique sur L'Iliade, nke o kwusiri ike na sayensị na nkà ihe ọmụma nke René Descartes, emeela ka uche mmadụ mepụta nke na ndị na-ede uri nke narị afọ nke iri na asatọ dị elu karịa ndị nke Gris oge ochie.

'otu afọ ahụ, Claude Buffier bipụtara Homère en arbitrage, ebe o kwubiri na ndị otu abụọ ahụ kwekọrịtara n'ezie na Homer bụ otu n'ime ndị ụbụrụ na-aghọ nkọ kachasị ukwuu ụwa hụtụrụla, nakwa na, n'ozuzu ya, ọ dịghị uri ọzọ a ga-ahọrọ karịa nke ya; na, n"oge na-adịghị anya (na 5 Eprel 1716) n'ụlọ Jean-Baptiste-Henri de Valincour, Mme Dacier na La Motte zutere na nri abalị, wee ṅụọ maka ahụike Homer.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Frade (2016). "Ménage's Learned Ladies: Anne Dacier (1647-1720) and Anna Maria van Schurman (1607-1678)", in Wyles: Women Classical Scholars: Unsealing the Fountain from the Renaissance to Jacqueline de Romilly. Oxford: Oxford University Press. ISBN 9780198725206. 
  2. (22 November 2017) "Ménage's Learned Ladies: Anne Dacier (1647–1720) and Anna Maria van Schurman (1607–1678)", Ménage's Learned Ladies – Anne Dacier (1647–1720) and Anna Maria van Schurman (1607–1678) – Oxford Scholarship. DOI:10.1093/acprof:oso/9780198725206.003.0004. ISBN 978-0-19-872520-6. 
  3. Delisle (1 January 2002). Portraits de traductrices. University of Ottawa Press. ISBN 978-2-7603-0546-5. 
  4. Eliane Itti, "L’acte de baptême d’Anne Le Fèvre (Mme Dacier) : Is-sur-Tille, 24 décembre 1645", Cahiers du centre de généalogie protestante 142, 2008/2, pp. 90–103
  5. Lettres de Jacques Richier de Cerisy à Élie Bouhéreau, des 30 IX et 28 X 1662 (Dublin, Marsh's Library, Fonds Élie Bouhéreau, 44. Z 2.2.14).
  6. The Encyclopedia Britannica. Encyclopædia Britannica (24 November 2017).
  7. The Feminist Companion to Literature in English, eds Virginia Blain, Patricia Clements and Isobel Grundy (London: Batsford, 1990), p. 259.
  8. John J. Conley in Internet Encyclopedia of Philosophy Retrieved 5 December 2015. This provides a thorough account of Dacier's thinking.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  •  

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]