Anne Francis (onye edemede)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anne Francis (onye edemede)
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKingdom of Great Britain Dezie
Aha ọmụmụAnne Gittins Dezie
Aha enyereAnne Dezie
aha ezinụlọ yaFrancis Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1738 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya7 Novemba 1800 Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, classical scholar, Odee akwụkwọ Dezie
Ọrụ ama amaMiscellaneous Poems Dezie

Anne Francis, née Gittins (1738 - 7 Nọvemba 1800) bụ onye ọkà mmụta oge ochie na onye na-ede uri. Ọ bụ onye a ma ama maka ntụgharị Abụ nke Abụ Bible nke na-elekwasị anya n'omume dị egwu nke abụ ahụ, karịa nkọwa ihe atụ nke Ndị Kraịst.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Anne Gittins na 1738 dị ka nwa nwanyị nke Rev. Daniel Gittins, rector nke South Stoke, nso Arundel, Sussex. Nna ya gụrụ ya akwụkwọ ochie na Hibru. Ọ lụrụ Rev. Robert Bransby Francis, rector nke Edgefield, nso Holt, Norfolk.

Ọ bụ ezie na o nweghị ọzụzụ oge ochie, Anne Francis na ndị ọkà mmụta Agba Ochie nke oge ahụ nwere mmekọrịta: a raara ya nye John Parkhurst, ndị ọzọ debanyere aha gụnyere Robert Lowth na Benjamin Kennicott. The Poetical Translation lekwasịrị anya n'ihe ọ hụrụ dị ka ihe dị egwu nke abụ ahụ, karịa nkọwa ihe atụ nke Ndị Kraịst. [1]'iwere ihe ngosi site n'aka Thomas Harmer, Francis mere ka olu nke "Di onye Ijipt" dị iche na nke "Nwanyị ndị Juu": na triangle ịhụnanya a, alụmdi na nwunye Solomọn na nwa nwanyị Fero na-ewe iwe site na nwunye mbụ.

Nsụgharị Francis enwetaghị nlebara anya na-aga n'ihu. Ma na mkpebi ikpe nke otu onye na-akọwa ihe n'oge na-adịbeghị anya, "mgbalị siri ike nke Francis iji jikọta mmụta na mmetụta, ihe ọ maara dị ka ụwa nwoke na nwanyị, na-eme ka Song of Songs ya bụrụ ihe ncheta ụmụ nwanyị pụtara ìhè". [2]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Al Wothers (2012). "Francis, Ann (1738–1900)", in Marion Ann Taylor: Handbook of Women Biblical Interpreters: A Historical and Biographical Guide. Baker Books. ISBN 978-1-4412-3867-2. 
  2. Mary Dove, "Merely a Love Poem? Common Sense, Suspicion, and the Song of Songs". In Frances Devlin-Glass and Lyn McCredden, eds., Feminist Poetics of the Sacred: Creative Suspicions, Oxford: Oxford University Press, 2001, pp. 151–163, p. 161. Quoted in Wothers.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 Isiokwu a gụnyere ederede sitere na mbipụta ugbu a nangalaba ọha na eze: .mw-parser-output cite.citation{font-style:inherit;word-wrap:break-word}.mw-parser-output .citation q{quotes:"\"""\"""'""'"}.mw-parser-output .citation:target{background-color:rgba(0,127,255,0.133)}.mw-parser-output .id-lock-free a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-free a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/65/Lock-green.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-limited a,.mw-parser-output .id-lock-registration a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-limited a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-registration a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/d6/Lock-gray-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .id-lock-subscription a,.mw-parser-output .citation .cs1-lock-subscription a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/a/aa/Lock-red-alt-2.svg")right 0.1em center/9px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-ws-icon a{background:url("//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/4c/Wikisource-logo.svg")right 0.1em center/12px no-repeat}.mw-parser-output .cs1-code{color:inherit;background:inherit;border:none;padding:inherit}.mw-parser-output .cs1-hidden-error{display:none;color:#d33}.mw-parser-output .cs1-visible-error{color:#d33}.mw-parser-output .cs1-maint{display:none;color:#3a3;margin-left:0.3em}.mw-parser-output .cs1-format{font-size:95%}.mw-parser-output .cs1-kern-left{padding-left:0.2em}.mw-parser-output .cs1-kern-right{padding-right:0.2em}.mw-parser-output .citation .mw-selflink{font-weight:inherit}"Francis, Anne". Akwụkwọ ọkọwa okwu nke National Biography. London: Smith, Elder & Co. 1885-1900.