Anti-Igbo sentiment

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anti-Igbo sentiment
sentiment

Echiche megidere Igbo (nke a makwaara dị ka Igbophobia ) na-ezo aka n'egwu ndị Igbo nọ na Naijiria [1] bụ ndị na-agbasokarị akụkụ ndịda-ọwụwa anyanwụ nke Nigeria na akụkụ ndịda-ndịda kwa. [2] [3]

Echiche tupu agha obodo[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ mmalite nke nnwere onwe nke Naijiria, ana ahu ndi ndị Igbo dika agbụrụ na-akwadoghị nke ọma nwere ọgaranya na ohere dị iche iche nke mpaghara n'ihi na ndị ọchịchị na-achị obodo na-eji ndị Igbo aru ọrụ n'ime Naijiria colonial site n'aka ndị ọchịchị na ọha na eze. ngalaba na mpaghara na mba niile. Nke a kpasuru ndị Igbo iwe. [4]

Nke a ka njọ site n'ọchịchị obere oge nke Ọchịagha Johnson Aguiyi-Ironsi, onye ọchịchị ndị agha ya bụ ndị Igbo ma kpochapuru mpaghara etiti; Nke a mere ka e gbuo ya na mwepu ọchịchị nke ndị Hausa / Fulani so na ya mere. Osotekwara ogbugbu egburu puku kwuru puku ndi Igbo na pogrom na mpaghara ugwu, nke chupuru nde umu Igbo n'ala nna ha di na East Nigeria ; mmekọrịta agbụrụ na-akawanye njọ ngwa ngwa, e wepụtakwara mba dị iche iche nke Biafra na 1967, nke butere agha Biafra . [4]

Onodu Mmegide Igbukp ndị Igbo[dezie | dezie ebe o si]

  Onodu Mmegide ndị Igbo nke1966 bụ usoro ogbugbu e gburu ndị Igbo na ndị ọzọ sitere na ndịda Naijiria bi na ugwu Naijiria malite na Mee 1966 wee rute ọnụ ọgụgụ kasị elu mgbe 29 Septemba 1966 gasịrị. [5] N'ime oge a ka ndị Hausa-Fulani na ndị agha Hausa-Fulani na ndị nkịtị gbagburu ndị obodo Igbo 30,000-50,000 bụ ndị chọrọ ịbọ ọbọ maka ịchị ọchịchị Naijiria nke 1966, nke ndị Majors isii na Captain atọ nke Ndida Nigeria kpụrụ, wee gbuo ya, nke kpatara onwu ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria mmadu iri na otu na ndị agha ndị Hausa, Fulani, Itsekiri na ndị Yoruba . [6] Ihe ndị a mere ka ndị Naijiria gbagha ọchịchị wee kewapụ mpaghara ọwụwa anyanwụ Naịjịrịa na nkwuputa mba Biafra nke mere n'ikpeazụ bute agha Naijiria na Biafra . [5] Ụfọdụ ndị ode akwụkwọ kọwara ogbugbu 1966 mere na ndịda Naijiria dị ka mkpọnwụ nke ụfọdụ ndị ode akwụkwọ [7] na-akọwakwa ya n'ụzọ dị iche iche dị ka ọgbaghara, pogroms ma ọ bụ mgbukpọ .

Agha obodo Naịjirịa[dezie | dezie ebe o si]

Republic of Biafra bụ steeti na-akwado nkewa na ọwụwa anyanwụ Naịjirịa nke dị site na 30 Mee 1967 ruo Jenụwarị 1970. O nwetara aha ya site na Bight of Biafra, Atlantic bay n'ebe ndịda ya. Ndị bi na ya bụkarị ndị Igbo bụ ndị duziri nkewa ahụ n'ihi esemokwu akụ na ụba, agbụrụ, ọdịbendị na okpukpe n'etiti ndị dị iche iche nke Naịjirịa. Agbụrụ ndị ọzọ mejupụtara mba ahụ bụ Efik, Ibibio, Annang, Ejagham, Eket, Ibeno na Ijaw, tinyere ndị ọzọ.

Leekwa[dezie | dezie ebe o si]

  1. Igbophobia (2) (en-US). Vanguard News (2022-02-11). Retrieved on 2022-02-18.
  2. Igbophobia runs deeper than we think (en-US). Punch Newspapers (2022-02-15). Retrieved on 2022-02-18.
  3. Igbophobia: What have Igbos done to other Nigerians? [Opinion] (en-US). Vanguard News (2022-02-04). Retrieved on 2022-02-18.
  4. 4.0 4.1 Remembering Biafra. BBC. Archived from the original on September 16, 2008.
  5. 5.0 5.1 Abbott (2003). "Poison and Medicine: Ethnicity, Power, and Violence in a Nigerian City, 1966-86". The International Journal of African Historical Studies 36 (1): 133–136. DOI:10.2307/3559324. 
  6. The Igbo genocide and its aftermath | Pambazuka News (5 March 2016). Archived from the original on 4 January 2016. Retrieved on 30 March 2022.
  7. Kirk-Greene (January 1975). "The Struggle for Secession 1966-70: A Personal Account of the Nigerian Civil War by N. U. Akpan; Sunset in Biafra: A Civil War Diary by Elechi Amadi; The Nigerian Civil War 1967-70: An Annotated Bibliography by C. C. Aguolu Review by: A. H. M. Kirk-Greene". The Royal African Society 74 (294): 100–102.