Asụsụ Abun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Abun
Spoken in: Southwest Papua 
Region: Tambrauw Regency, Bird's Head Peninsula: Ayamaru, Moraid, and Sausapor sub-districts - about 20 villages
Total speakers: 3,000
Language family: (specify language family under 'fam1')
 West–Central Bird's Head
  Abun
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: kgr

Abun, nke a makwaara dị ka Yimbun, Anden, Manif, ma ọ bụ Karon Pantai, bụ Asụsụ Papua nke Ndị Abun na-asụ n'akụkụ ugwu nke Bird's Head Peninsula na Sausapor District, Tambrauw Regency. [1] nweghị ihe jikọrọ ya na asụsụ ọ bụla ọzọ, ọ bụ ezie na Ross (2005) kenyere ya na Ezinụlọ West Papua, dabere na myirịta dị na nnọchiaha, Palmer (2018), Ethnologue, na Glottolog depụtara ya dị ka asụsụ dịpụrụ adịpụ. [2]

Abun nwere ụda okwu atọ, mana ọ bụ naanị abụọ ka a na-ahụ ugbu a dị ka obere abụọ na ọbụna ndị a na-achọta na okwu ole na ole. [3] mere, a na-ekwu na Abun na-efunahụ ụda ya n'ihi Mgbanwe asụsụ.

[4]'ịbụ onye a na-asụ n'ụsọ oké osimiri nke ugwu ọdịda anyanwụ New Guinea, Abun na-emetụta asụsụ Austronesian; a gbaziri okwu mmiri na Abun site na Biak.

Ebe a na-eme ya[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ọgụgụ ndị na-ekwu okwu dị ihe dị ka 3,000 gbasaa n'ime obodo 18 na ọtụtụ obodo nta ndị dịpụrụ adịpụ. Mpaghara Abun dị n'akụkụ ugwu nke Bird's Head Peninsula. Asụsụ ndị gbara [7] gburugburu bụ Moi n'ebe ndịda ọdịda anyanwụ n'ụsọ oké osimiri, Moraid na Karon Dori n'ebe Ndịda (nke ikpeazụ bụ olumba Maybrat), na Mpur n'ebe ọwụwa anyanwụ.

Ndị na-asụ Abun na-akpọ asụsụ ha Abun ma ọ bụ Anden. Ọtụtụ aha ndị ọzọ [8]-eji eme ihe site n'aka ndị agbata obi: ndị Moi na-akpọ ya Madik, ndị Mpur na-ezo aka na ya dị ka Yimbun ma ọ bụ Yembun, ebe n'etiti Ndị Biak a maara ya dị ka Karon Pantai, okwu nwere nkọwa mkparị.

Abun nwere olumba anọ dị iche iche: Abun Tat, Abun Ye, na olumba abụọ nke Abun Ji. A na-ekewa asụsụ Abun Ji abụọ site na iji /r/ ma ọ bụ /l/. Abun [9] na dialect continuum site na Abun Tat ruo Abun Ji /l/: ndị na-asụ Abun Tat enweghị ike ịghọta Abun Ji karịa Abun Ye. [1]

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

[9] nwere ụdaume ise: /i, e, ɑ, o, u/. [1]

Mkpụrụ okwu
Akpụkpọ ahụ Alveolar Postalveolar\Palatal
Velar
Plosive/Africate
enweghị olu p t k
<small id="mwZQ">kwuru okwu</small> b d d͡ʒ g
<small id="mwcQ">Nwanyị na-agba ọsọ.</small> mb nd nd͡ʒ ŋɡ
Ihe na-esiri ike f s ʃ
Ụgbọ imi m n ɲ
Ihe atụ l j w
Ihe na-atọ ụtọ r

 

Ntụnyere nke okwu[dezie | dezie ebe o si]

Okwu ndị a sitere na Miedema & Welling (1985) [5] na Voorhoeve (1975), [6] dị ka e depụtara na nchekwa data Trans-New Guinea: [7]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Okwu ndị a sitere na Miedema & Welling (1985) na Voorhoeve (1975), dị ka e depụtara na nchekwa data Trans-New Guinea:

  1. Palmer (2018). "Language families of the New Guinea Area", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 1–20. ISBN 978-3-11-028642-7. 
  2. Hammarström:Abun. Glottolog 4.3 (2020).
  3. Muysken (2008). From Linguistic Areas to Areal Linguistics. John Benjamins Publishing Company. ISBN 9789027231000. 
  4. Holton (2018). "The Papuan languages of East Nusantara and the Bird’s Head", in Palmer: The Languages and Linguistics of the New Guinea Area: A Comprehensive Guide, The World of Linguistics. Berlin: De Gruyter Mouton, 569–640. ISBN 978-3-11-028642-7. 
  5. Miedema, J. and Welling, F.I. "Fieldnotes on languages and dialects in the Kebar district, Bird's Head, Irian Jaya".
  6. Voorhoeve, C.L. Languages of Irian Jaya: Checklist.
  7. Greenhill (2016). TransNewGuinea.org - database of the languages of New Guinea. Retrieved on 2020-11-05.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Papuan languagesÀtụ:West Papuan languagesÀtụ:Languages of Indonesia