Asụsụ Adja

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aja
Adja
Native to Benin, Togo, Ghana, Nigeria, Gabon
Ethnicity Aja people
Native speakers
550,000 (2006–2012)[1]
Official status
Recognised minority



language in
Language codes
ISO 639-3 ajg
Glottolog ajab1235
The distribution of the major Gbe dialect areas (after Capo 1988, 1991)

Asụsụ Aja bụ asụsụ Gbe nke ndị Aja nke Benin, Togo, Ghana, Nijiria na Gabon na-asụ. Na Gabon, ha na-abụkarị ndị na-akwaga mba ọzọ.

ọ nwere njikọ chiri Anya na asụsụ ndị ọzọ dị ka ewe, Mina, Fon, na phla Phera.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mgbochiume[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ Alveolar Retroflex Mgbe alv./Obodo



Velar Akpụkpọ ahụ<br id="mwLQ"><br><br><br> Uvular
Ụgbọ imi [m] [n] [ɲ] ŋ
Plosive/Affricate



enweghị olu p t t͡ʃ k k͡p
kwuru okwu b d ɖ d͡ʒ ɡ ɡ͡b
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s ʃ χ
kwuru okwu v z ɣ ʁ
Ihe atụ l ~ [r] j w
  • A na-anụ ụdaume /b, ɖ, j/ dị ka ụda ụdaolu [m, n, ɲ] mgbe ụdaume imi sochiri ya.
  • /l/ na-anụ dị ka rhotic trill [r] mgbe mgbe mgbe alveolar, retroflex ma ọ bụ post-alveolar consonants gasịrị.
  • A na-anụ ụda /s/ na /z/ dị ka post-alveolar [ʃ], [ʒ] mgbe ọ na-ebu /i/ ụzọ.
  • A pụkwara ime ka ụda /l, w/ dị ka [l̃, w̃] mgbe ọ na-ebute ma ọ bụ na-esote ụdaume imi.
  • Ụfọdụ ndị ọkà mmụta asụsụ egosila ụda imi [ɲ], na ụda uvular, [χw] na [ʁw], dị ka ụda dị iche iche.[2]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede ọnụ
N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ i u
N'etiti etiti e o
Mepee n'etiti ɛ ɔ
Emeghe a
  • /u/ mgbe a na-anụ /i/ tupu /i/ dị ka labio-palatal [ɥ]. A na-emezi ya dị ka [ɥ̃] mgbe ọ nọ n'ọnọdụ imi.[2]
Mkpụrụ ụdaume imi
N'ihu Central Nlaghachi
N'akụkụ ĩ ũ
Mepee n'etiti ɛ̃ ɔ̃
Emeghe ã

Ntụnyerere[dezie | dezie ebe o si]

Nkeji edemede 1 nke Nkwupụta Ụwa Nile Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Aja[dezie | dezie ebe o si]

Agbetɔwo pleŋu vanɔ gbɛmɛ ko vovoɖeka gbeswɛgbeswɛ, sɔto amɛnyinyi ko acɛwo gomɛ; wo xɔnɔ susunywin ko jimɛnywi so esexwe. Wo ɖo a wa nɔvi ɖaɖa wowo nɔnɔwo gbɔ.

Ewe[dezie | dezie ebe o si]

Edere ederede a n'asụsụ Ewe: "Wodzi__wol____wol____wol__ Udoze Udoze. N'ihi ya, ọ bụrụ na ọ bụrụ na ị na-eme ka m bụrụ ihe na-eme n'oge anti.

n'asụsụ Bekee, ọ na-asụgharị roughly ka: "Wodzi azụtala akpụkpọ ụkwụ, uwe, na akpa. Bịa hụ ha n'ụlọ ya, ma ọ bụrụ na-amasị gị, ị nwere ike zụta ha na mbeleta."

E dere ihe odide a n'asụsụ Ewe: "Agb si n'asụsụ Ewe, sị: "Agg si n'okwu a, si n'akwụkwọ a, si e dere ya, si n"asụsụ ewe. N'oge a, ọ na-eme ka ndị mmadụ nwee nkwurịta okwu.

N'asụsụ bekee, ọ na-asụgharị n'ụzọ siri ike na: "Ị dị ka osisi mkpụrụ osisi a kụrụ n'ala na-eme nri, ya mere na-amị mkpụrụ ọma; okwu gị na-atọ ụtọ na ntị. Ụzọ gị dị ụtọ ma dị mma."

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Aja at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. 2.0 2.1 Morley (2011). A Grammar of Ajagbe. Morley, Eric A. (2011). A Grammar of Ajagbe. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content

Àtụ:Languages of BeninÀtụ:Languages of TogoÀtụ:Volta-Niger languages