Asụsụ Arandic

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Arandic
language family
obere ụdị nkePama–Nyungan Dezie

Arandic bụ ezinụlọ nke asụsụ Aboriginal nke Australia nke nwere ọtụtụ asụsụ ma ọ bụ ụyọkọ asụsụ, gụnyere Arrernte (Upper Arrernte), Lower Arrernte, Lower Arrernde (nke a makwaara dị ka Lower Southern Arrernte) Asụsụ Pertame (nke a maara dị ka Southern Arrernde) na Kaytetye.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Upper Arrernte (ma ọ bụ naanị Arrernte) dialect cluster, nwere ise ma ọ bụ isii isi dialects, na nke kachasị bụ Central ma ọ bụ Eastern Arrernte, nke a na-asụ na gburugburu Alice Springs (Mparntwe) n'onwe ya.
  • Ndị mmadụ na-asụ Lower Arrernte, nke a makwaara dị ka Alenjerrntarpe na Lower Southern Arrernte. Onye ọkà okwu ikpeazụ [1] Brownie Doolan, onye Gavan Breen jisiri ike dee akwụkwọ ọkọwa okwu nke ihe dị ka 1000 okwu. Dị ka AIATSIS si kwuo, nke a bụ asụsụ doro anya.
  • [2], nke a makwaara dị ka Southern Arrernte, sitere na mba ndịda Alice Springs, n'akụkụ Osimiri Finke, n'ebe ugwu na n'ebe ndị na-asụ Lower Arrernte. [4][3] naanị ndị ọkà okwu 20 fọdụrụ na 2018, [1] Pertame Project na-achọ ijigide ma mee ka asụsụ ahụ dịghachi ndụ, nke Pertame elder Christobel Swan na-edu. [2] Onye omenkà a ma ama Erlikilyika (Jim Kite) bụ ọkà okwu Pertame. Ethnologue klas Pertame dị ka aha dị iche iche maka Lower Southern, mana isi mmalite ndị ọzọ dịgasị iche na nhazi ha na nkọwa nke asụsụ a.
  • Kaytetye, nke ndị Kaytetye na-asụ na nso Barrow Creek na Tennant Creek, [1] nwere naanị ndị ọkà okwu 120 na ọnụ ọgụgụ mmadụ nke afọ 2016, ọnụ ọgụgụ ahụ anọwo na-ebelata. [2]

Nchịkọta dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

E nwere echiche dịgasị iche iche banyere nke bụ olumba na nke dị iche iche asụsụ, n'etiti ndị ọkà mmụta asụsụ na n'etiti ụmụ Arrernte n'onwe ha.

  • Koch (2004) kewara naanị asụsụ abụọ, Upper Arrernte na Katetye.
  • Glottolog na-akọwa otu Arandic dị ka nke nwere asụsụ Aranda ise (nke a makwaara dị ka Arrernte) gbakwunyere asụsụ abụọ dị iche iche, Kaytetye (Koch, 2006) na Lower Southern (ma ọ bụ naanị Lower) Aranda, asụsụ na-adịghịzi adị. [3]
  • Ethnologue [4]-akọwa asụsụ Arandic asatọ ma kewaa ha n'ụzọ dịtụ iche.

Asụsụ Mbụ[dezie | dezie ebe o si]

  Nrụzigharị Proto-Arandic na Pre-Aranctic site na Koch (2004):

Ngwaa[dezie | dezie ebe o si]

Osisi[dezie | dezie ebe o si]

Anụmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

echiche dịgasị iche iche banyere nke bụ olumba na nke dị iche iche asụsụ, n'etiti ndị ọkà mmụta asụsụ na n'etiti ụmụ Arrernte n'onwe ha.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Asụsụ Australia: Ọdịdị na Mmepe ha. Cambridge University Press.
  1. Breen (2001). "Chapter 4: The wonders of Arandic phonology", in Simpson: Forty years on: Ken Hale and Australian languages (pdf), Pacific Linguistics 512, ANU. Research School of Pacific and Asian Studies. (Pacific Linguistics), 45–69. ISBN 085883524X. 
  2. Kaytetye. Ethnologue. Retrieved on 10 June 2019.
  3. Arandic. Glottolog. Retrieved on 11 June 2019.
  4. Arandic. Ethnologue. Retrieved on 11 June 2019.