Asụsụ Basum

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Basum
asụsụ
obere ụdị nkeCentral Tibetan, Bodish Dezie

Basum (autonym: brog gsum 'ugwu atọ'; Basong 巴松话; Bake [1]) bụ asụsụ Bodish dị iche iche nke ihe dị ka mmadụ 2,500 na-asụ na Gongbo'gyamda County 工布江达县, Nyingtri Prefecture, Tibet, China. 13.5% nke ndị bi na Gongbo'gyamda County na-asụ Basum. Glottolog depụtara Basum dị ka onye a na-ahapụghị n'ime Bodish.

Wang (2020) bụ nkọwa ụtọ asụsụ na morphosyntactic nke Basum .

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

A maara asụsụ Basum n'ógbè ahụ dị ka Bäke, nke sitere na brag-gsum ska, nke pụtara 'asụsụ nke Nkume Atọ'. E nwere ihe dị ka ndị na-asụ asụsụ 3,000 na obodo Zhoka na Tshongo, Gongbo'gyamda County 工布江达县, n'ikperé mmiri nke Ọdọ Mmiri Basum. [2], et al. (1989) kọwakwara na a na-asụ Basum na Cuogao Township 错高乡 na Xueka Township 雪卡乡 nke Gongbo'gyamda County 工布江达县, Nyingtri Prefecture, Tibet, China.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Ọdọ Mmiri Basum (Basum Tso) na Tibet

Qu, et al. (1989) na-ekwu na Basum bụ onye a na-apụghị ịghọta aghọta ma dị nnọọ iche na Gongbu Tibetan (Chinese: 工布话; 11,600 ọkà ), nke bụ asụsụ dị iche iche nke Central Tibetan nke nwere njikọ chiri anya na Nyingchi Tibetan (Chinish: 林芝话). Basum bụkwa ihe a na-apụghị ịghọta aghọta na Niangpu nkata (nke a na-akpọkwa Muqu 牧区话), nke bụ asụsụ Khams nke ndị mmadụ 4,310 na-asụ na Jiaxing 加兴 na Niangp nkata obodo nke Gongbo'gyamda County. , et al. (1989:61) na-achọpụta ụfọdụ myirịta okwu n'etiti Basum na Cuona Menba (Tawang Monpa), asụsụ East Bodish.

Suzuki & Nyima (2016) [3] na-ewere Basum dị ka asụsụ na-abụghị Ndị Tibet.

Tournadre (2014) [1] kewara Basum (Bake) dị ka asụsụ Bodish a na-akpọghị aha nke na-esoghị na alaka Tibetic. Tourna (2014: 112) na-ekwu na Basum nwere negator a-, dị iche na negator ma- ma ọ bụ myi- n'asụsụ Tibetic. Ọzọkwa, n'adịghị ka asụsụ Tibetic, Basum anaghị eme ka Proto-Bodish *ti- na *si-.

Akwụkwọ Nsọ[dezie | dezie ebe o si]

[2]Tournadre & Suzuki (2023) depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị aha Tibetic.

Nkọwa Basum Ụdị Tibet oge ochie
asaa Sọn: bdun
anọ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ Qhichwa bzhi
anụ Shia: sha
ọbara Asụsụ a na-akpọ khrag
ụkwụ 'kiː rkang
uhie 'N'ebe ọ bụla dmar
nkume 'tɐ luŋ rdo
M 'Ọ bụ otú e si eme ihe nga
Ọdịda Anyanwụ khyed, khyod
ya Akwụkwọ bụ̣̣̣́ Xing kho
ịgọnahụ Isiokwu ma

, et al. (1989: 50-51) depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị njikọ na asụsụ ndị agbata obi Tibetic.

Ọmarịcha ndị China Nkọwa Bekee Basum
Ụkwụ ụkwụ, ụkwụ ci14
Mmanụ ala Mmanụ yak ja55
nnu nnu npo53
otu tɯʔ53
asaa __ibo__ Nke a bụ 55
Ịga ije ịga ije N'ihi ya, ọ bụghị n'afọ 53
Anya ile anya ɕẽ53
Ihi ụra ihi ụra C.14
Ịnọ ịnọdụ ala __ibo__ Nkọwapụta 55
Mụ onwe m I (1.SG) afọ 53
gị (2.SG) Isi mmalite12
Ya ya (3.SG) po53
Nke ahụ nke ahụ N'oge 53
Ọtụtụ ọtụtụ pi55
Ọbara uhie N'afọ 53
Ọrịa na-ewute na-adịghị mma phe55mu53
Otu nwa ntakịrị, ntakịrị ɐ55mi
Ozugbo ahụ n'oge na-adịghị anya, ngwa ngwa a11lu53
Ihe niile niile nta11le15
Isi ihe n'ụzọ bụ isi ɐ11nɐʔ53
Otu ihe n'ezie, ga-abụrịrị sɯ̃11pa53

Okwu Basum ndị ọzọ dị iche iche bụ (Suzuki & Nyima 2016): [3]

Nkọwa Basum
otu tɨʔ
anọ bər
ise ŋo
asaa ni
gị (sg) do
ọbara køʔ
anụ aȵi
ígwè l̥ɐʔ
Ezì pɐʔ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

na-achọpụta ụfọdụ myirịta okwu n'etiti Basum na Cuona Menba (Tawang Monpa), asụsụ East Bodish depụtara okwu Basum ndị na-esonụ na-enweghị njikọ na asụsụ ndị agbata obi Tibetic.

  1. 1.0 1.1 Tournadre, Nicolas. 2014. "The Tibetic languages and their classification." In Trans-Himalayan linguistics, historical and descriptive linguistics of the Himalayan area. Berlin: Mouton de Gruyter.
  2. 2.0 2.1 Tournadre (2023). The Tibetic Languages: an introduction to the family of languages derived from Old Tibetan. Paris: LACITO. ISBN 978-2-490768-08-0. 
  3. 3.0 3.1 Suzuki, Hiroyuki and Tashi Nyima. 2016. ’Bo skad, a newly recognised non-Tibetic variety spoken in mDzo sgang, TAR: a brief introduction to its sociolinguistic situation, sounds, and vocabulary. Fourth Workshop on Sino-Tibetan Languages of Southwest China (STLS-2016). University of Washington, Seattle, September 8–10, 2016.

Àtụ:Sino-Tibetan languagesÀtụ:Bodic languagesÀtụ:Languages of China