Asụsụ Dime

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Dime ma ọ bụ Dima bụ asụsụ Afro-Asiatic a na-asụ na mpaghara ugwu nke Selamago district na mpaghara ndịda mba, mba na ndị mmadụ nke Etiopia, na gburugburu Ugwu Smith. Dime kewara n'ime opekata mpe olumba abụọ, nke gụnyere Us'a na Gerfa. O nwere suffixes ikpe isii na mgbakwunye na nhọpụta na-enweghị akara. Ọ bụ suffix karịrị akarị, mana ọ na-eji prefixes maka ngosipụta na mmụgharị. N'usoro ụda olu, ọ bụ ihe kwesịrị ịrịba ama n'etiti asụsụ Omotic maka inwe fọnịm velar na uvular fricative. Usoro okwu bụ isi bụ SOV (isiokwu–ihe – ngwaa), dịka n’asụsụ Omotic ndị ọzọ, n’ezie dịka n’asụsụ niile nke isi mpaghara Asụsụ Etiopia.

Asụsụ ahụ, yana ndị Dime n'onwe ha, a kọrọ na ọnụ ọgụgụ ha belatara na narị afọ nke 20 n'ihi predation sitere n'aka ndị agbata obi ha bụ Bodi, ha abụọ nọ n'ihe ize ndụ nke ịla n'iyi.[1] Dị ka ọnụ ọgụgụ ndị Etiopia si kwuo, ọnụ ọgụgụ ndị mmadụ nke afọ 1994 kọrọ na mmadụ 6293 na-asụ asụsụ Dime na Southern Nations, Nationalities and Peoples' Region naanị; na ọnụ ọgụgụ ndị afọ 2007, naanị ndị 574 na-asụrụ ya na Etiopia niile.[2][3] Ọzọkwa, n'ihi na asụsụ Dime ka enweghị usoro ederede ma ọ nweghị ụlọ akwụkwọ mpaghara iji kwalite ojiji nke asụsụ ahụ, ọ na-eyi egwu karịa.

  1. Fleming (1990). in Richard Hayward: Omotic Language Studies. London: SOAS, 495. ISBN 9780728601666. 
  2. 1994 Population and Housing Census of Ethiopia: Results for Southern Nations, Nationalities and Peoples' Region, Vol. 1, part 1, Table 2.14
  3. Central Statistical Agency. Ethiopia - Population and Housing Census 2007 Report, National. International Household Survey Network.