Asụsụ Drehu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Drehu
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNew Caledonian Dezie
Akụkụ nkeregional languages of France Dezie
mba/obodoFrance Dezie
òtù na-achịkwa asụsụKanak Language Academy Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue4 Educational Dezie

 

Drehu ([ɖehu]; makwaara dị kaDehu, Lifou, Lifu, qene drehu) bụ asụsụ Austronesia a na-asụkarị na Lifou Island, Loyalty Islands, New Caledonia. Ọ nwere ihe dị ka 12,000 na-aga nke ọma ndị na-asụ asụsụ na ọnọdụ asụsụ mpaghara French. Ọkwa a pụtara na ụmụ akwụkwọ nwere ike were ya dị ka isiokwu nhọrọ maka baccalauréat na New Caledonia n'onwe ya ma ọ bụ na ala French. Akuzikwara ya na Institut national des langues et civilizations orientale (INALCO) na Paris kemgbe 1973 na na Mahadum New Caledonia[1] kemgbe 2000. Dị ka asụsụ Kanak ndị ọzọ, Académie des langues kanak na-achịkwa Drehu, nke hiwere na 2007.

A na-eji ndekọ dị iche iche nke Drehu, nke a maara dị ka qene miny, na-agwa ndị isi (joxu) okwu. [2] bụ mmadụ ole na ole na-asụ asụsụ Drehu maara qene miny taa.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i iː u uː
N'etiti na eː ø øː o oː
Emeghe æ æː Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ahụ ka a na-eme ka a ghara inwe ihe ọ bụlaỌ bụ mgbe ahụ ka a na-ekwu na ọ bụ mgbe a na-akọwa ya

[ɛ] na-anụ /e/ dị ka [ɛ] n'ihu imi.

/ø/ nwere ike ịbụ [e] mgbe ụfọdụ tupu imi.

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Bilabial Ezé ezé Alveolar Retroflex Alveopalatal Velar Mkpịsị aka
Ụgbọ imi enweghị olu na-eme na-adị ɲ nke ŋ̊
kwuru okwu m n ɲ ŋ
Na-akwụsị andaffricates
ndị Afrịka
enweghị olu p t Ọdịdị t͡ʃ k
kwuru okwu b[lower-alpha 1] d Ọ bụ mgbe ahụ ka a ga-eji d͡ʒ[lower-alpha 1] ɡọ
Ihe na-egbu egbu enweghị olu f θ s x h
kwuru okwu v[lower-alpha 1] ð z
Ihe ndị na-eru nso enweghị olu Ọdịdị Ọ bụ n'afọ ndị ahụ ka a na-akpọ
kwuru okwu w l

Usoro ide ihe[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Polynesia [3] na ndị ozi ala ọzọ Bekee nke London Missionary Society dere Drehu na edemede Latin n'oge afọ 1840, site n'enyemaka nke ụmụ amaala. E bipụtara Bible mbụ zuru ezu na 1890. Usoro ederede Bible emeghị ka ọdịiche dị n'etiti ezé (e dere "d", "t") na ụdaume alveolar / retroflex ("dr" na "tr") dị iche iche, nke e dere ogologo oge "d" na "t". Na Drehu /θ/ na /ð/ abụghị ụdaume ezé kama ọ bụ ụdaume ezì. E mepụtara usoro edemede ọhụrụ n'afọ ndị 1970.

Nkwekọrịta grapheme na foneme
Ihe osise a aa b c d dj dr na ee ë Ọ bụ ezie na ọ bụ n'oge a ka a na-eme ihe nkiri f g h hl hm hn hng hny i nke abụọ j k
Phoneme /ɑ/ /ɑː/ /b/ /c/ /d̪/ /ɟ/ /d/ /e/ /eː/ /ɛ/ /ɛː/ /f/ /g/ /h/ /l̥/ /m̥/ /n̥/ /ŋ̊/ /ɲ̊/ /i/ /iː/ /ð/ /k/
Ihe osise l m n ng ny o oo ö N'oge ochie p q r s sh t th tr u uu v w x z
Phoneme /l/ /m/ /n/ /ŋ/ /ɲ/ /o/ /oː/ /ʌ/ /ʌː/ /p/ /w̥/ /r/ /s/ /ʃ/ /t/ /θ/ /t/ /u/ /uː/ /v/ /w/ /x/ /z/

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Aha nnọchiaha[dezie | dezie ebe o si]

Otu

  • Eni/ni: M,
  • Eö/ö: gị
  • Nyipë/nyipëti: gị (ụdị nkwanye ùgwù nke ịgakwuru onye isi (joxu) ma ọ bụ nwoke meworo okenye)
  • Nyipo/nyipot (i) : gị (ụdị nkwanye ùgwù nke ịgakwuru nwanyị meworo okenye)
  • Angeic (e): ya, ya, ya
  • Nyidrë/nyidrët (i) : ya, ya (ụdị nkwanye ùgwù nke ịkpọtụrụ onye isi (joxu) ma ọ bụ nwoke meworo okenye)
  • Nyidro/nyidrot (i) : gị (ụdị nkwanye ùgwù nke ịgakwuru nwanyị meworo agadi)
  • Ej (e): ọ

Abụọ

  • Eaho/ho: anyị abụọ (naanị)
  • Easho/sho (easo/so) : anyị abụọ (gụnyere)
  • Epon (i) /pon (i): unu abụọ
  • Eahlo: ha abụọ
  • Lue ej (e): ha abụọ maka ihe na anụmanụ

Ọtụtụ

  • Eahun (i) /hun (i) : anyị, anyị (naanị)
  • Eashë/shë, easë/së: anyị niile, anyị niile (gụnyere)
  • Epun (i) /pun (i): gị
  • Angaatr (e): ha, ha
  • Ọ bụ ihe atụ (e): ha, ha (maka ihe na anụmanụ)

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Archived copy. Archived from the original on 2007-10-12. Retrieved on 2005-12-31.
  2. As Maurice Leenhardt did ("Langues et dialectes de l'Austro-Mélanésie" (1946), the Académie considers qene miny not only as a respective register but also a distinct language
  3. Most were from the Cook Islands.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • (1882) Notes Grammaticales sur la langue de Lifu (Loyaltys) (in fr). 
  • Ray (Jul–Dec 1917). "The People and Language of Lifu, Loyalty Islands". Journal of the Royal Anthropological Institute 47: 239–322. DOI:10.2307/2843343. 
  • Walsh (1967). Dehu Grammar. Canberra: Pacific Linguistics. 
  • (n'asụsụ French) Drehu, asụsụ Lifou (Iles Loyauté): phonologie, morphologie, syntaxe.  
  • (n'asụsụ French) Maurice Lenormand, Dictionnaire de la langue de Lifou. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Tryon, Darrell T. Dehu-English dictionary. C-6, vi + 142 peeji. Pacific Linguistics, The Australian National University, 1967.   doi:10.15144/PL-C6
  • Tryon, Darrell T. English-Dehu dictionary. C-7, iv + 165 peeji. Pacific Linguistics, The Australian National University, 1967.   doi:10.15144/PL-C7
  • Tryon, Darrell T. Dehu ụtọ asụsụ. B-7, xii + 122 peeji. Pacific Linguistics, The Australian National University, 1968.   doi:10.15144/PL-B7

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:Languages of New CaledoniaÀtụ:Southern Oceanic languagesa pụtara na ụmụ akwụkwọ nwere ike were ya dị ka isiokwu nhọrọ maka baccalauréat na New Caledonia n'onwe ya ma ọ bụ na ala French. Akuzikwara ya na Institut national des langues et civilÀtụ:Austronesian languages