Asụsụ Gurara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Gurara (Gourara) bụ asụsụ Zenati Berber Oge a na-asụ na mpaghara Gourara (Tigurarin), otu agwaetiti nke oases gbara obodo Timimoun gburugburu na ndịda ọdịda anyanwụ Algeria. Ethnologue na-enye ya aha Taznatit ("Zenati"), tinyere Tuwat a na-asụ na ndịda ya; Otú ọ dị, Blench (2006) kewara Gurara dị ka olumba nke Mzab-Wargla na Tuwat dị ka olulu nke Asụsụ Riff.

Ihe ndị e ji mara ya[dezie | dezie ebe o si]

Gu'r' na Tuwat bụ naanị asụsụ Berber iji gbanwee r na ọnọdụ ụfọdụ na-acha uhie uhie ka ọ bụrụ ħ; [1] n'ọnọdụ ndị ọzọ ọ na-adaba na r, na-agbanwe schwa bu ụzọ ka ọ bụrụ a, [2] na ihe omume ikpeazụ a dịkwa na Zenata Rif-Berber na ugwu Morocco.

[3] nwere ihe akaebe na-enweghị nkwubi okwu maka mmetụta Songhay na Gurara.

Ahellil[dezie | dezie ebe o si]

Omenala obodo nke ahellil uri na egwu na Gurara, nke akọwapụtara na Mouloud Mammeri's L'Ahellil du Gourara, [4] edepụtara dị ka akụkụ nke Intangible Cultural Heritage of Humanity site na UNESCO.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

bipụtara na livemint.com n'ọnwa Eprel 2021, Swapna Kona Nayudu kwuru okwu banyere otu esi eme ka ndị agha India nọchite anya na fim ahụ, na-ekwu na ọ bụ ezie na "A na-egosi ndị India na ndị Congo na-akwado ndị agha

  1. Basset (1887). "Notes de lexicographie berbère". Journal Asiatique X (8). 
  2. Kossmann (1999). "Cinq notes de linguistique historique berbère". Études et Documents Berbères 17: 131–152. DOI:10.3917/edb.017.0131. 
  3. Kossmann (2004). "Is there a Songhay substratum in Gourara Berber?", in Kossmann: Nouvelles études berbères: Le verbe et autres articles. Köln: Rüdiger Köppe, 51–66. 
  4. Mammeri (1984). L'Ahellil du Gourara. Paris: M.S.H.. 

Àtụ:Berber languages