Asụsụ Kumam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Kumam
Ikokolemu
Spoken in: Uganda 
Region: Teso District
Total speakers: Àtụ:Sigfig
Language family: Niluṣeḥrawit?
 Eastern Sudanic
  Nilotic
   Western Nilotic
    Luo
     Southern Luo
      Lango–Kumam[1]
       Kumam
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: kdi

Kumam bụ asụsụ nke Southern Lwoo [2] nke Ndị Kumam nke Uganda na-asụ. [3] na-eme atụmatụ na olumba Kumam nwere pasent 82 yiri olumba Acholi, pasent 81 na olumba Lango.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Bilabial Alveolar Palatal Velar
Kwụsị enweghị olu p t c k
kwuru okwu b d ɟ g
Ihe na-esiri ike (f) [nke iri na otu][4] (s) [4]
N'akụkụ l
Ihe na-atọ ụtọ r
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Ọkara ụdaolu w j

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} Mmekọahụ -na ike ime n'ihi usoro ọdịdị, dịka ọmụmaatụ del 'akpụkpọ ahụ' + -ná → dellá 'akpụ akpụ m'. [2]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

Kumam nwere ụdaume iri, yana usoro nkwekọrịta ụdaume dabere na ọnụnọ ma ọ bụ enweghị Mgbọrọgwụ ire dị elu (ATR). [2]

[-ATR] [+ATR]
N'ihu Ịlaghachi azụ N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ ɪ i u
N'etiti Ọ bụ Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya na o
Emeghe a Ọpụpụ

Vow[2] e-na ọdịiche n'ogologo, ma e wezụga n'ihi usoro ụfọdụ, dịka ọmụmaatụ, nkwụghachi ụgwọ nke na-eme mgbe ị na-etinye nsonaazụ -nɔ: ted- 'isi nri' + -ne → *ted-do → Teedo 'isi nri'.

Ụda[dezie | dezie ebe o si]

[2] nwere ụda isii: ala, elu, na-ada, na-ebili, na-agbadata elu na okpukpu abụọ.

Ụda Nkọwa
ala [na]
elu [à]
ịda [A]
ịrị elu [ǎ]
gbadaa elu [!á]
okpukpu abụọ dị elu [!!á]

Ụda Sandhi[dezie | dezie ebe o si]

Kumam na-egosipụta ụda sandhi n'ụzọ abụọ. Nke mbụ bụ mgbasa nke tonemes dị elu n'aka nri gaa n'okwu ndị a na-amalite na tonemes dị ala, dị ka na ɑbúké 'eyelash' + , 'eyelash'. Nke abụọ bụ mgbe a na-esochi toneme dị elu na-ese n'elu mmiri site na okwu na-amalite na toneme dị ala, ebe a na-enye ụda na-ese na-ese mmiri na okwu na - ọ bụghị okwu na-ebu ụda na-efe efe: cogó 'ọkpụkpụ' + rac 'ajọ' → cogo râc 'Ọkpụkpụ dị njọ.' [2]

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Ngwaa[dezie | dezie ebe o si]

Valence[dezie | dezie ebe o si]

A na-ewu ogwe osisi ndị na-agafe agafe site na itinye nsonaazụ -ɔ (yɛŋ 'na-enwe afọ ojuju' → ôŋ-ɔ 'na-eju afọ'). Akụkụ nke ngwaa na-agafe agafe nwere ike ịnwe nsonaazụ -ɛ́rɛ́ iji mepụta ihe Hieda na-akpọ 'ụdị etiti' (nɛ́n-ɔ → nɛ́!nɛ́rɛ́ 'hụ'). [2]

Akwụkwọ ọkọwa okwu bụ isi[dezie | dezie ebe o si]

Hello - yoga Olee otú ị dị? -'Itiye benyo (otu), Itiyenu benyo (ọtụtụ) Fine, na gị? - Atiye ber, maay bon yin? Fine - Atiye ber' ma ọ bụ naanị ber Gịnị bụ aha gị? - Ịjụ n'ime Ngai? Aha m bụ ... - Nying ango na ... Aha --- Nying Nice iji hụ gị. --- Apwoyo Neno in (nakwa: Apwoyo Neno wun) Hụ gị ọzọ --- Oneno bobo Book - Itabo N'ihi na - Pi Ento

Enwere ike ịsụgharị ahịrịokwu mbụ dị na Bible dị ka I ya gege, Rubanga ocweo wi polo incom piny ("Na mbido Chineke mere eluigwe na ụwa").

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

eyelash'. Nke abụọ bụ mgbe a na-esochi toneme dị elu na-ese n'elu mmiri site na okwu na-amaliteeyelash'. Nke abụọ bụ mgbe a na-esochi toneme dị elu na-ese n'elu mmiri site na okwu na-amalite

  1. Hammarström, Harald (2023-07-10). Glottolog 4.8 - Southern Lwoo. Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology. DOI:10.5281/zenodo.7398962.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 Hieda (2020). "Kumam". The Oxford Handbook of African Languages: 611–629. DOI:10.1093/oxfordhb/9780199609895.001.0001. Hieda, Osamu (2020). Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "handbook" defined multiple times with different content
  3. Kumam (en). Ethnologue. Retrieved on 2020-09-28.
  4. 4.0 4.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named footnote1

Àtụ:Eastern Sudanic languages