Asụsụ Mota

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Mota
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeNorth and Central Vanuatu Dezie
mba/obodoVanuatu Dezie
ụmụ amaala kaTorba Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6b Threatened Dezie

Mota bụ asụsụ Oceanic nke ihe dị ka mmadụ 750 na-asụ na Agwaetiti Mota, na Banks Islands nke Vanuatu. [1] bụ Asụsụ Torres-Banks kachasị echebara echiche, ọ bụkwa naanị ya na-edebe usoro ụdaume ise e ketara eketa ya ma na-echekwa ọtụtụ ụdaume ikpeazụ.

Aha ya[dezie | dezie ebe o si]

A na-akpọ asụsụ ahụ aha agwaetiti ahụ.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

[2]'oge 1840-1940, e ji Mota mee ihe dị ka asụsụ ozi ala ọzọ n'ebe niile nke Oceania gụnyere na Melanesian Mission, ụlọ ọrụ ozi ala ọzọ Anglịkan. A na-eji Mota eme ihe na Norfolk Island, na agụmakwụkwọ okpukpe; na agwaetiti ndị ọzọ nwere asụsụ dị iche iche, ọ rụrụ ọrụ dị ka asụsụ nke ekpere liturgical, ukwe, na ebumnuche okpukpe ndị ọzọ. [2]Elizabeth Fairburn Colenso sụgharịrị ihe okpukpe n'asụsụ ahụ.

Robert Henry Codrington chịkọtara akwụkwọ ọkọwa okwu mbụ nke Mota (1896), ma soro George Sarawia na ndị ọzọ rụkọọ ọrụ iji mepụta ọtụtụ akwụkwọ mbụ n'asụsụ a.

Ọmụmu[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkọta ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mota na-emegide ụdaume 14 na ụdaume 5, /i na o u/.[3] Ụdị ụdaume iri [4] itoolu ndị a mejupụtara ndepụta ụdaume kachasị nta n'etiti Asụsụ Torres-Banks, n'ihi na ọ naghị enwe ngwakọta ụdaume, ma jikọta ụdaume abụọ oge ochie '*n' na *n.

Mkpụrụ okwu Mota
Ebe a na-anọ amụ ihe Bilabial Alveolar N'azụ
Ụgbọ imi __ibo____ibo__ w" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"./Template:IPA_link"},"params":{"1":{"wt":"ŋ͡m"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwRA" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">ŋ͡m'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị __ibo__ m'ihi ya, ọ bụNkọwaỌdịdị n'ihi ya__ibo__ NkọwaỌdịdị __ibo__ ŋ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị
Kwụsị __ibo__ w" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPA link","href":"./Template:IPA_link"},"params":{"1":{"wt":"k͡p"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwVA" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">k͡p'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị p'ikwu ya n'ụzọ dị otú aNkọwaỌdịdị __ibo__ t'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma aỌdịdị k'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị
Ihe na-esiri ike β[Alpha dị ala][lower-alpha 1] SINAIhe omuma aỌdịdị ɣ'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị
Rhotic __ibo__ Ịnọba__ibo__ NkọwaỌdịdị
Ihe atụ __ibo__ w'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma ahuỌdịdị l'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị
Mkpụrụedemede Mota
N'ihu Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti etiti na o
Emeghe a

Enweghị nrụgide na Mota. N'ihi ya, a na-ehichapụkarị ụdaume dị elu nke abụọ, na-emepụta ụyọkọ ụdaume ọhụrụ (lee n'okpuru).

Phonotactics[dezie | dezie ebe o si]

Proto-Torres-Banks, nna nna nke Asụsụ Torres-Banks niile gụnyere Mota, ka e wughachiri dị ka asụsụ nwere mkpụrụedemede ghere oghe nke ụdị {CV}, na enweghị mkpụrụedemede mechiri emechi {CVC}. [raŋoraŋo][salaɣoro] chekwaala profaịlụ phonotactic ahụ n'ọtụtụ okwu nke Mota nke oge a (dịka salagoro [salaɣoro] "ebe nzuzo maka emume mmalite", ran̄oran̄o [raŋoraŋ] "Acalypha hispida"), n'adịghị ka asụsụ ndị gbara ya gburugburu nke mepụtara mkpụrụedemede mechiri emechi. Nke ahụ kwuru, Mota nke oge a na-egosipụtakwa mfu nke ụdaume dị elu *i na *u - usoro nke malitere na asambodo mbụ nke asụsụ ahụ (ihe dị ka 1860) ma mechaa na Mota nke ugbu a. Otú ọ dị, a na-eche na nke a bụ usoro na-adịbeg anya ma e jiri ya tụnyere asụsụ ndị ọzọ nke Torres-Banks, n'ihi na mgbe a na-eji asụsụ Maligo na Veverao tụnyere, dị ka Maligo rusag na VeveraO rusai (< *rusagi), na-egosi na ụdaume dị elu ga-eme mgbe ọnwụ na-adịghị mma nke Veverao g na akara -ag/-ai (< *-agi). [5] N'ihi ya, ọtụtụ okwu Mota nke oge a nwere ụdaume ikpeazụ na /[pal] ọ bụ ụyọkọ ụdaume: dịka pal [pal] (< palu) "izu ohi"; snaga [snaɣa] (< sinaga) "ihe oriri akwụkwọ nri"; ptepte [ptepte] (< putepute) "ịnọdụ ala".

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Robert Henry Codrington, John Palmer, John Coleridge Patteson na L. Pritt sụgharịrị Agba Ọhụrụ niile nke Melanesian Mission. E bipụtara Bible ahụ na 1912 ma degharịa ya na 1928. Agba Ọhụrụ (O Vatavata we Garaqa) ka W.G. Ivens nke Anglican Melanesian Mission dezigharịrị ma bipụta ya na 1931 site na British and Foreign Bible Society (BFBS). [6][7] mepụtara Akwụkwọ Ekpere Anglican na Mota na 1947. [1]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Island, na agụmakwụkwọ okpukpe; na agwaetiti ndị ọzọ nwere asụsụ dị iche iche, ọ rụrụ ọrụ dị ka asụsụ nke ekpereIsland, na agụmakwụkwọ okpukpe; na agwaetiti ndị ọzọ nwere asụsụ dị iche iche, ọ rụrụ ọrụ dị ka asụsụ nke ekpere liturgical, ukwe, na ebumnuche

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Akụkụ nke Akwụkwọ Ekpere Dị n'Otu na Mota
  • Ihe odide na Mota site na Project CanterburyỌrụ Canterbury
  • Ihe ndekọ ọdịyo n'asụsụ Mota, na ohere mepere emepe, site na A. François (isi iyi: Pangloss Collection nke CNRS) .
  • A na-etinye ihe ndị dị na Mota na nchịkọta Arthur Capell (AC1 na AC2) nke Paradisec nwere.
  • [1]Mota New Testament dị na YouVersion.

Àtụ:Languages of VanuatuÀtụ:Southern Oceanic languagesÀtụ:Austronesian languages