Asụsụ Nias

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:
Vidio nke Nias a na-ekwu

Asụsụ Nias bụ Asụsụ Austronesian a na-asụ na Nias Island na Batu Islands n'ụsọ oké osimiri ọdịda anyanwụ nke Sumatra na Indonesia. A maara ya dị ka Li Niha site n'aka ndị na-asụ ya. bụ nke Northwest Sumatra-Barrier Islands nke gụnyere Mentawai na Asụsụ Batak. nwere ihe dị ka ndị ọkà okwu 770,000 na afọ 2000. [2] nwere asụsụ atọ: ugwu, etiti na ndịda. Ọ bụ asụsụ na-emeghe mkpụrụedemede, nke pụtara na enweghị ụdaume ikpeazụ.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Map nke asụsụ ndị a na-asụ n'ebe ugwu Sumatra; Nias na-anọchite anya onyinyo na-acha anụnụ anụnụ na koodu ISO 639-3 ya "nia"

[4] na-ewere Nias dị ka onye nwere olumba atọ. [1] [2]

  • Asụsụ n[1] dị n'Ebe Ugwu: ọkachasị ụdị Gunungsitoli, Alasa na Lahewa.
  • Asụsụ Ndịda: South Nias, Gomo Area, Telukdalam Area na Batu Islands. [1]
  • [1] etiti: West Nias, ọkachasị na Sirombu na Mandrehe.

Pase[5] cognate n'etiti olumba nke Nias bụ ihe dịka 80% . [1]

A na-ewere ụdị ugwu dị ka olumba a ma ama. Nanị nsụgharị Bible zuru ezu [6] edere n'asụsụ ugwu ma ndị na-asụ asụsụ niile na-eji ya eme ihe.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

[8][7] nwere ụdaume ndị a (ụda a na-ahụ naanị n'asụsụ ugwu na-enye na akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ, ụda ndịda naanị na-acha ọbara ọbara): [1]

Mkpụrụedemede
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i u
N'etiti na Ihe omume ihe omuma__ibo____ibo__ Ọdịdị n'anya o
Emeghe a
Mkpụrụ okwu
Akpụkpọ ahụ Ezé / Alveolar
Ọkpụkpụ agbà<br id="mwhw"> Palatal Velar Mkpịsị aka
Kwụsị/Africate
enweghị olu t tʃ NkọwaỌdịdị k ʔ Na-ekwu maka yaỌdịdị
kwuru okwu b d dʒ Ihe omuma ahuỌdịdị ɡọ
prensalised / trilled  atọ ᵐb'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ  N'ihi ya, ọ bụỌdịdị ⁿdʳ / Dr  NkọwaỌdịdị
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s x __ibo____ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ nke a na-akpọ "Spanish"Ọdịdị h
kwuru okwu v Ihe omuma ahuỌdịdị z
Ụgbọ imi m n ŋ N'ihi ya, ọ bụỌdịdị
Ihe atụ βAkụkọ banyere ya  Ihe omuma ahuỌdịdị l j Na-ekwu maka yaỌdịdị w Na-agụnyeỌdịdị
Ihe na-atọ ụtọ r

Nkọwa ụda nke ụda ndị a na-ede n'ụzọ ọdịnala dị iche iche. [8][ʙ][10][9] (1913) na Halawa et al. (1983) kọwara ha dị ka nkwụsịtụ [ᵐb] na nkwụsịtụ trilled [ⁿdʳ] maka olumba ugwu, [1] [2] ebe Brown (2005) dekọrọ ha dị ka trill [[[] na nkwụghachi trilled [dʳ] maka olula ndịda. [11]'ime nnyocha ụda nke asụsụ Nias site n'ebe atọ, Yoder (2010) na-egosi usoro dị mgbagwoju anya nke mmezu fonetiki anọ nke 意mbik na 意ndrī: nkwụsị dị mfe, nkwụsị dị mma, nkwụsị na ntọhapụ atọ, nkwụsịtụ na ntọhapụ fricated.[lower-alpha 1]

A chọpụtabeghị ọnọdụ nke [ʔ] mbido; enweghị okwu mbido ụdaume na Nias.

Ọdịiche dị n'etiti [v] na [ʋ] (nke a na-ede na mkpụrụ okwu) na-ahụ naanị n'asụsụ ndịda. wakhe'ebe a, f [v] na-apụta naanị na ọnọdụ mbido n'ụdị gbanwere (lee §Noun case marking (mutation)) nke aha na-amalite na f, dịka fakhe ~ wakhe [vaxe].[12] atụ [ʋ] nwere ike ịpụta na ọnọdụ mbido na nke etiti, ọ dịkwa n'ụdị dị iche iche na [v] maka ọtụtụ ndị na-asụ asụsụ ndịda. [13] olumba ugwu, a na-akọ naanị fricative approximant [ʋ], nke kwekọrọ na ụda abụọ nke ndịda Nias. [14] ụdaume [w] bụ ụdaume pụrụ iche ma na-ede ya n'ụzọ a na-asụkarị.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

[15] nwere usoro ergative-absolutive. [17][16] bụ naanị asụsụ ergative-absolutive a maara n'ụwa nke nwere "akara absolutive", nke pụtara na a na-akara ikpe absolutive, ebe ikpe ergative enweghị akara.

[18] adjectives na Nias, okwu ndị nwere ọrụ ahụ na-ewere site na ngwaa.

Aha nnọchiaha[dezie | dezie ebe o si]

[21][20] [19]-esonụ depụtara nnọchiaha ndị nweere onwe ha na ndị a na-ejikọta nke Nias (akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ = naanị eji ya eme uhie n'asụsụ ugwu, ọbara ọbara = naanị eji na asụsụ ndịda): [1] [2]

Aha nnọchiaha na aha nnọchiaha
  onwe onye ihe na-enweghị isi mkpụrụ ndụ ergativerealis
S = Airrealis
1.sg. ya'o / Ya'odo / ya'oto     ndra'o (do) / ‐do / ndrao (na) (to)      -gu u- gu-
2.sg. ya'ugö ndra'ugö / ‐ö / ndraugö     -u / ‐mö   ö- Gọọ-
3.sg. ya'ia Ya / Ugbu a   -nia i- Ya-
1.pl.incl. Ya'ita ita -da ta- da-
1.pl.excl. ya'aga ndra'aga / ‐ga   -ma ma- ga-
2.pl. ya'ami Enyi / -mi   -mi ọkara- gi-
3.pl. ya'ira ịga -ra la- ndra-

Ọnọdụ gbanwere agbanwe[dezie | dezie ebe o si]

Ụdị okwu gbanwere agbanwe nke aha ahụ kwekọrọ na ọrụ na nnọchiaha zuru oke na nke genitive:

  • dị ka arụmụka S nke ahịrịokwu ndị na-enweghị isi na aha 
  • dị ka arụmụka P nke ngwaa na-agafe agafe na ahịrịokwu onwe ha  
  • na-agbaso okwu mmalite ụfọdụ
  • dị ka arụmụka S na ahịrịokwu intransitive
  • dị ka arụmụka A na ahịrịokwu transitive aha
  • dị ka arụmụka A na ahịrịokwu ndị metụtara ya na arụmụka P nke ngwaa na-agafe agafe dị ka isi

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

dịkwa n'ụdị dị iche iche na [v] maka ọtụtụ ndị na-asụ asụsụ ndịda. [13] olumba ugwu, a na-akọ naanị fricative approximant [ʋ], nkedịkwa n'ụdị dị iche iche na [v] maka ọtụtụ ndị na-asụ asụsụ ndịda. [13] olumba ugwu, a na-akọ naanị fricative approximant [ʋ], nke

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Ethnologue

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:Austronesian languagesÀtụ:Languages of Indonesia