Asụsụ Palembang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Palembang
asụsụ, indigenous language
obere ụdị nkeMusic Dezie
akara alaBaso Palembang, Baso Wong Palembang Dezie
mba/obodoIndonesia Dezie
ụmụ amaala kaIndonesia, Palembang Dezie
nhazi ọnọdụ2°59′0″S 104°45′52″E Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue2 Provincial Dezie
Map

 

Palembang, nke a makwaara dị ka Palembang Malay (Baso Pelémbang), ma ọ bụ Musi, bụ Asụsụ Malay nke a na-asụkarị n'ihe dị ka ụzọ abụọ n'ụzọ atọ nke South Sumatra Province na Indonesia, ọkachasị n'akụkụ Osimiri Musi. O nwere usoro asụsụ abụọ dị iche iche ma bụrụ ndị a na-aghọta ọnụ: Musi na Palembang . Asụsụ Palembang nke dị n'obodo ukwu bụ koiné nke pụtara na Palembang, isi obodo South Sumatra. [3] ghọwo Asụsụ a na-asụkarị n'ebe ndị isi bi na mpaghara ahụ, a na-ejikarị ya eme ihe na asụsụ Indonesian na asụsụ mpaghara ndị ọzọ na mpaghara ahụ. Ebe bụ na akụkụ ndị dị na South Sumatra nọbu n'okpuru ọchịchị Malay_People" id="mwIw" rel="mw:WikiLink" title="Malay People">Malay Ndị Javanese ruo ogologo oge, ụdị okwu dị iche iche nke Palembang na mpaghara ya gbara ya gburugburu nwere mmetụta dị ukwuu site na Malay na Jawanese, ruo na okwu ha.

Palembang nwere ike izo aka na asụsụ Palembang nke obodo, nke dị iche na asụsụ Musi n'onwe ya, ma ọ bụ na Palembang / Musi dum. Okwu [1] bụkwa aha kachasị ewu ewu maka asụsụ ahụ ma jiri ya mee ihe n'ụzọ pụtara ìhè n'akwụkwọ agụmakwụkwọ.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Nwa agbọghọ na-ekwu okwu Musi

[6] (1983) depụtara ụdaume 26 maka olumba Palembang; kpọmkwem, enwere ụdaume 20 na ụdaume 6. [1] Otú [7] dị, nnyocha ọzọ nke Aliana (1987) na-ekwu na e nwere naanị ụdaume 25 na Palembang, na-enyocha /z/ dị ka allophone nke /s/ na /d͡ʒ/ kama.

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

n'ihu etiti azụ
mechiri i u
n'etiti na ə o
meghere a

[8] mkpụrụedemede mechiri emechi, /i/ na /u/ na-aghọta dị ka [ɪ] na [ʊ], n'otu n'otu.

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Bialbial alveolar post ọfụma/nkwupụta
ire ụtọ
Velar akpịrị
imi m n ɲ ŋ
ịkwụsị enweghị olu p t t͡ʃ k ʔ
kwuru okwu b d d͡ʒ g
fricative enweghị olu s h
kwuru okwu (z) ɣ~ʀIhe kpatara ya
ihe atụ Ọkara ụdaume w j
n'akụkụ l

Orthography[dezie | dezie ebe o si]

Ọfịs dị n'ógbè nke Language Development and Fostering Agency emeela orthography. [2] nwere njikọ chiri anya na Indonesian Spelling System, ma jiri mkpụrụ akwụkwọ Latin na mgbakwunye nke mkpụrụedemede é.

Ihe Nlereanya ederede[dezie | dezie ebe o si]

Palembang (Sari-Sari) Ndị Indonesia Malay Minangkabau Bekee
Deklarasi Universal Pasal Hak Asasinyo Wong Pernyataan Umum tentang Hak-Hak Asasi Manusia Perisytiharan Hak Asasi Manusia Sejagat Deklarasi Sadunia Hak-Hak Asasi Manusia Nkwupụta Ụwa Nile Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ
Nzọụkwụ 1 Nzọụkwụ 1 Ihe onwunwe 1 Nzọụkwụ 1 Isiokwu 1
Wong tu dilaherke merdeka galo, jugo samo-samo punyo martabat dengen hak galo. Wong-wong beroleh karunia akal dengen nurani, dan mestinyo besuo sikok samo laen dengen caro bedulur. Semua orang dilahirkan merdeka dan mempunyai martabat dan hak-hak yang sama. Mereka dikaruniai akal dan hati nurani dan hendaknya bergaul satu sama lain dalam semangat persaudaraan Semua manusia dilahirkan merdeka dan mempunyai martabat dan hak-hak yang sama. Mereka mempunyai pemikiran dan hati nurani dan hendaklah bergaul antara satu sama lain dengan semangat persaudaraan. Sadonyo manusia dilahiakan mardeka dan punyo martabat sarato hak-hak nan samo. Mareka dikaruniai aka jo hati nurani, supayo satu samo lain bagaul sarupo urang badunsanak. A na-amụ ụmụ mmadụ niile n'efu ma ha nhata na ùgwù na ikike. A na-enye ha ezi uche na akọ na uche ma ha kwesịrị imekọrịta ihe n'ebe ibe ha nọ n'ime mmụọ nke ọbụbụenyi.

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

ghọwo Asụsụ a na-asụkarị n'ebe ndị isi bi na mpaghara ahụ, a na-ejikarị ya eme ihe na asụsụ Indonesian na asụsụ mpaghara ndị ọzọ na mpaghara ahụ. Ebe bụ na akụkụ ndị

  1. Alsamadani (2019). "Types and Functions of Reduplication in Palembang". Journal of the Southeast Asian Linguistics Society 12 (1): 113. 
  2. Trisman (2007). in Twilovita: Pedoman Ejaan Bahasa Palembang. Palembang: Balai Bahasa Palembang, Provinsi Sumatera Selatan, Pusat Bahasa, Departemen Pendidikan Nasional. OCLC 697282757. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Aliana (1987). Morfologi dan sintaksis bahasa Melayu Palembang (in Indonesian). Jakarta: Pursat Pembinaan dan Pengembangan Bahasa, Departemen Pendidikan dan Kebudayaan. 
  • Dunggio (1983). Struktur bahasa Melayu Palembang (in Indonesian). Jakarta: Pusat Pembinaan dan Pengembangan Bahasa, Departemen Pendidikan dan Kebudayaan. 
  •  

Àtụ:Languages of IndonesiaÀtụ:Austronesian languages