Asụsụ SERER

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Serer
Seereer
Spoken in: Senegal, Gambia, Mauritania
Total speakers: 1,410,700
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Atlantic
   Senegambian
    Fula–Serer
     SererÀtụ:Infobox Language/official
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2: srr
ISO 639-3: srr

Àtụ:Infobox Language/IPA

Serer, Serer-Sine na Serer saloum, bụ asụsụ nke alaeze Sine na Saloum nke obodo Niger-Congo nke nde mmadụ 1.2 na obodo Senegal na 30,000 na obodo Gambia na-asụ site na 2009.[1] Ọ bụ asụsụ bụ isi nke ndị Serer.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Serer bụ otu n’ime asụsụ Senegambian, nke a na-akọwa site na mgbanwe ụdaume. Nchịkọta ọdịnala nke asụsụ Atlantic bụ nke Sapir (1971), nke chọpụtara na Serer kacha nso na Fulani.[2] Otú ọ dị, ihe Wilson (1989) na-agụgharịrị nke ọma nke data ahụ gbanwere Serer na Wolof n'amaghị ama. Asụsụ Serer bụ Serer Sine (asụ asụsụ a ma ama), Segum, Fadyut-Palmerin, Dyegueme (Gyegem), na Niominka. Ha na-aghọta ibe ha ma e wezụga Sereer nke a na-asụ n'ebe ụfọdụ gbara obodo Thiès gburugburu.

Ọ bụghị ndị Serer niile na-asụ Serer. Ihe dị ka 200,000 na-asụ asụsụ Cangin. N'ihi na ndị na-asụ ya bụ Serer agbụrụ, a na-echekarị na ha bụ olumba Serer.  Agbanyeghị, ha enweghị njikọ chiri anya, Serer dịkwa nso na obodo Fulani (nke a na-akpọkwa Pulbe, Pulaar, ma ọ bụ Fulbe) karịa ka ọ dị na Cangin.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndi na-enweghi olu bụ ụda a na-adịghị ahụkebe.

Ọnụ Alveolar Palatal Velar Uvular Ọkụ
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ
Kwụsị enweghị olu p t c k q ʔ
<small id="mwUg">kwuru okwu</small> b d ɟ ɡ
<small id="mwXA">Nwanyị na-agba agba</small> mb nd ɲɟ ŋɡ Ọdịdị
Implosive enweghị olu A na-akpọ ya Ọ bụ na ọ bụ na ọ dị Nke a
<small id="mwcQ">kwuru okwu</small> ɓ ka Ọdịdị
Flap ɾ
Ihe na-esiri ike f s x h
Ihe atụ l j w Akwụkwọ bụ́ Shia

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ihu Nlaghachi
N'akụkụ i iː u uː
N'etiti e eː o oː
Emeghe a aː

Usoro ide ihe[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ akwụkwọ Serer
A B Ọ bụ ndị na-eme ihe ike C Ọdịdị D Ɗ E F G H M J K L M N Ñ Ŋ O P Ọdịdị Q R S T Ọdịdị U W X Y Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge a ka a na- ʼ
a b ɓ c Ọdịdị d ka na f g h i j ʃ k l m n ñ ŋ o p Ọdịdị q r s t Òtù ndị ọzọ u w x na Nwa bebi ʼ
Ọnụ ọgụgụ IPA
a b ɓ c ʄ̊ d ɗ e f ɡ h i ɟ ʄ k l m n ɲ ŋ o p ɓ̥ q r s t ɗ̥ u w x j ˀj ʔ

Ekele[dezie | dezie ebe o si]

A na-ekwu ekele na nzaghachi ndị a n'ọtụtụ mpaghara obodo Senegal nke nwere ndị na-asụ Serer.

  • Nam fi'o? ('gịnị ka ị na-eme?')
  • Mexe min ('Anọ m ebe a')
  • Ta mbind na? ('gịnị ka ezinụlọ ahụ dị' ma ọ bụ karịa n'ụzọ nkịtị 'gịnị ka ụlọ ahụ dị?')
  • Awa maa ('ha dị mma' ma ọ bụ karịa n'ụzọ nkịtị 'ha nọ ebe ahụ')

Ịmata ebe dị ezigbo mkpa na Sereer. Dịka ọmụmaatụ, mgbanwe a bụ naanị mgbe ezinụlọ ahụ na-adịghị nso. Mgbanwe ufodụ nke ụtọ asụsụ ga-eme ma ọ bụrụ na a gbanwere ekele n'ụlọ onye na-anabata ka batara:

  • Ta mbind ne? ('gịnị ka ezinụlọ / ụlọ [nke dị ebe a] si dị?')
  • Awa min ('ha dị mma' ma ọ bụ karịa n'ụzọ nkịtị 'ha nọ ebe a')

Na omenala Sereer nke obodo Senegal dị ka ọtụtụ omenala dị na mpaghara ahụ, ekele dị ezigbo mkpa. Mgbe ụfọdụ, ndị mmadụ ga-etinye ọtụtụ nkeji na-ekele ibe ha.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Asụsụ Cangin

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Lewis, M. Paul (ed.), 2009.
  2. Sapir, David, 1971.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Fall (2013). "The ethnolinguistic classification of Seereer in question.". In Africa: Challenges of Multilingualism, Ds Altmayer, Claus / Wolff, H. Ekkehard, Peter Lang, Frankfurt Am Main, Berlin, Bern, Bruxelles, New York, Oxford: 47–60. 
  • McLaughlin (1994). "Consonant mutation in Seereer-Siin". Studies in African Languages 23: 279–313. 
  • McLaughlin (2000). "Consonant mutation and reduplication in Seereer-Siin". Phonology 17 (3): 333–363. DOI:10.1017/S0952675701003955. 
  •  
  • Crétois (1972). Dictionnaire sereer-français (différents dialects) (in fr). Dakar: Centre de Linguistique Appliquée de Dakar. 
  • Fal (1980). Les nominaux en sereer-siin: Parler de Jaxaaw (in fr). Dakar: Nouvelles Editions Africaines. 
  • Senghor (1994). "L'harmonie vocalique en sérère (dialecte du Dyéguème)" (in fr). Journal de la Société des Linguistes 14: 17–23. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:Serer topicsÀtụ:Languages of Senegal