Asụsụ Sak

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Sak
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeKachin–Luic Dezie
mba/obodoMyanmar, China, Bangladesh Dezie
ụmụ amaala kaKadu people, Bandarban District, Chattogram Division, Rakhine State Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Sak (nke a makwara dị ka Cak, Chak, ma ọ bụ Tsak) bụ asụsụ Sino-Tibetan nke alaka Sal nke a na-asụ na Bangladesh na Myanmar.

Nkesa[dezie | dezie ebe o si]

Cak na-asụ na Bangladesh site n'ihe dị ka mmadụ puku atọ na Rakhine State, Burma site n' ihe dị ka mmadụ 1,000 dị ka Ethnologue si kwuo. Na Bangladesh, a na-asụ Cak na Baishari, Naikhyongchari, na Dochari (Huziwara 2018). Na Rakhine Steeti, Burma, a na-asụ Sak na Maungdaw, Buthidaung, Rathedaung, na Mrauk U townships (Huziwara 2018). Asụsụ Baishari bụ nke kachasị agbaso omenala (Huziwara 2018).[1]

Dị ka Ethnologue si kwuo, n'ime Bangladesh, a na-asụ Chak n'obodo nta iri na anọ dị na:

  • Ngalaba Chittagong: Baishari, Bandarban, Bishar Chokpra
  • Ebe ndịda Naikhongchari na Ugwu Blue nke Arakan

Ọmụmụ ụda[dezie | dezie ebe o si]

Mgbochiume[dezie | dezie ebe o si]

Labial Dental/

Alveolar
Palatal Velar Glottal
Plosive voiceless p t k ʔ
aspirated (kʰ)
voiced b d ɡ
implosive ɓ ɗ
Affricate voiceless ts
aspirated (tsʰ)
voiced dz
Fricative voiceless f s ʃ h
voiced v
Tap ɾ
Nasal m n (ɲ) ŋ
Approximant (w) l j
  • Ụda /tsh, kh, w/ na-esikarị na okwu ndị a gbazitere.
  • /ts, tsh, dz/ na-anụkwa dị ka [tʃ, tʃh, dʒ] n'etiti olumba ndị ọzọ.
  • [ɲ] na-ewere ọnọdụ dị ka mmezu nke usoro ụdaume /ŋj/.

Ụdaume[dezie | dezie ebe o si]

Front Central Back
Close i ɨ ɯ u
Mid e (ə) o
Open a
  • [ə] na-apụta naanị na obere mkpụrụedemede ma ọ bụ n'ihi mbelata ụdaume nke /a/.[2][3]

Ebe ndị ọzọ aga agụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Benedict (1939). "Semantic Differentiation in Indo-Chinese". Harvard Journal of Asiatic Studies 4 (3/4): 213–229. DOI:10.2307/2717775. 
  • Van Driem (1993). "The Proto-Tibeto-Burman verbal agreement system". Bulletin of the School of Oriental and African Studies 56 (2): 292–334. DOI:10.1017/S0041977X00005528. 
  • Glottolog 2.7 - Sak. (n.d.). Retrieved February 12, 2016 [1]
  • Grierson (1921). "Kadu and its Relatives". Bulletin of the School of Oriental and African Studies 2: 39–42. DOI:10.1017/S0041977X00101818. 
  • Huziwara, Keisuke. 2002. “Chakku-go no onsei ni kansuru koosatu” [A phonetic analysis of Cak]. Kyoto University Linguistic Research [Kyooto Daigaku Gengogaku Kenkyuu] 21:217–73.
  • Huziwara, Keisuke. 2008. Chakku-go no kizyutu gengogakuteki kenkyuu [A descriptive linguistic study of the Cak language]. Doctoral dissertation, Kyoto University. lix + 942 pp.
  • Keisuke (1970). "Cak numerals". Dhaka University Journal of Linguistics 1 (2): 1–10. DOI:10.3329/dujl.v1i2.3714. 
  • Huziwara, Keisuke. 2010. “Cak prefixes.” In Dai Zhongming and James A. Matisoff, eds., Zang-Mian-yu yanjiu sishi nian [Forty Years of Sino-Tibetan Studies], pp. 130–45. Harbin: Heilongjiang University Press.
  • Shafer (1940). "The Vocalism of Sino-Tibetan". Journal of the American Oriental Society 60 (3): 302–337. DOI:10.2307/594419. 
  • Thurgood, G., & LaPolla, R. J. (2003). The Sino-Tibetan languages.
  • Voegelin, C. F., & Voegelin, F. M. (1965). Languages of the world: Sino-Tibetan fascicle five. Anthropological Linguistics, 7(6), 1-58. Retrieved February 12, 2016 Àtụ:Jstor

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Huziwara, Keisuke (2018). Varieties of Cak dialects. Paper presented at the 28th Annual Meeting of the Southeast Asian Linguistics Society, held May 17-19, 2018 in Kaohsiung, Taiwan.
  2. Huziwara (2019). A sketch of Cak grammar. Kyoto: The Hakubi Project of Kyoto University. 
  3. Huziwara (2002). チャック語の音声に関する考察 [A phonetic analysis of Cak]. 京都大学言語学研究 [Kyoto University Linguistic Research] 21: Kyoto University, 217–273. 

Njikọ mpụgara[dezie | dezie ebe o si]