Jump to content

Asụsụ Soo

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Soo
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeKuliak Dezie
mba/obodoUganda Dezie
ụmụ amaala kaMoroto District, Nakapiripirit District Dezie
ụdị asụsụverb–subject–object, nominative–accusative language Dezie
Ọkwa asụsụ UNESCO5 critically endangered Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue8b Nearly Extinct Dezie

Soo ma ọ bụ So bụ asụsụ Kuliak nke Ndị Tepes nke ugwu ọwụwa anyanwụ Uganda. Asụsụ ahụ na-anwụ anwụ, ebe ihe ka ọtụtụ n'ime ndị 5,000 agafeela Karamojong, ọ bụ naanị ndị agadi ole na ole ka nwere ike ikwu Soo. Soo kewara n'asụsụ atọ: Tepes, Kadam (Katam), na Napak (Yog Toŋi).

E nwere n'etiti 3,000 na 10,000 agbụrụ Soo (Carlin 1993). [1] bụ ndị na-achụ nta na ndị na-achịkọta ihe n'akụkọ ihe mere eme, mana n'oge na-adịbeghị anya, ha gbanwere na ịkpa anụ na ọrụ ugbo dị ka ndị agbata obi ha nke Nilotic na Bantu. Beer (2009: 2) chọpụtara na ọtụtụ obodo Soo nwere naanị otu onye na-ekwu okwu fọdụrụ. Ya mere, ndị na-asụ ya anaghị enwe ohere iji asụsụ Soo mee ihe.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

[2] na-asụ asụsụ Soo na ndagwurugwu ugwu atọ na-esonụ n'ebe ọwụwa anyanwụ-etiti Uganda n'ebe ugwu nke Ugwu Elgon.

  • Asụsụ Tepes (nke a na-akpọkwa Tepeth), na ndagwurugwu nke Ugwu Moroto na Moroto District, Uganda. [3] na-asụ ya na ndagwurugwu Kakingol, Lea, na Tapac na ndagwupụta Ugwu Moroto. Asụsụ kachasị n'ógbè ahụ bụ Karimojong. Ihe [4] ọtụtụ n'ime ndị Tepes ejikọtala ma n'asụsụ ma n'omenala na Ndị Karimojong. [5] nta gụnyere Akeme, Nabuin, na Mokora, [3] yana Naripo Kakole .
  • Asụsụ Kadam, na ndagwurugwu nke Ugwu Kadam na Nakapiripirit District, Uganda. Obodo nta gụnyere [6] na Nakaapiripirit . [1] [7] na-enweta data Kadam na Heine (m.s.). [1] [4] a ma ama n'ógbè ahụ bụ Pokot . [1] Dị ka Carlin si kwuo (1993), Ugwu Kadam nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndị agbụrụ So.
  • Asụsụ Napak, na ndagwurugwu nke Ugwu Napak na Napak District, Uganda (ọ dịghị ndị na-asụ ya dị ka nke 1993).

E nwere ihe na-erughị ndị agadi 60 na-asụ asụsụ atọ ahụ. [1]

Carlin (1993: 2-3) na-ekwu na enwere naanị obere ọdịiche dị n'etiti asụsụ Tepes na Kadam, nke na-aghọta ibe ya.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

[8] mere, Beer, et al. (2009) akọwaala ụtọ asụsụ.

Usoro okwu bụ VSO (okwu-isiokwu-ihe). [8] mere, o nwere ọdịdị okwu bara ọgaranya.

Aha nnọchiaha[dezie | dezie ebe o si]

Ya mere, nnọchiaha na-ebute aha bụ: [8]

Otu Ọtụtụ
Nke Mbụ aja inja/izja
Nke abụọ Biya bitja
Nke atọ Ica Iɟa

Ajụjụ[dezie | dezie ebe o si]

Ya mere ajụjụ ndị a bụ: [8]

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ n'ime ihe ndị a na-akpọ So su: [8]

  • /kɔ-/: ọdịnihu ozugbo
  • /-ak/: passivity
  • /ọ bụghị-/: onye nhazi nke ahịrịokwu
  • /ɪn-/: n'ozuzu negation
  • /lan/: negation gara aga
  • /ipa/: nkwenye dị mkpa
  • /-tɛz/: akara mmalite
  • /-uk/: akara locative
  • /-ok/: akara ngwá ọrụ
  • /-a/: akara mgbaru ọsọ
  • /kun-/: nnọchiaha
  • /-ak/: nnọchiaha

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

1993: 2-3) na-ekwu na enwere naanị obere ọdịiche dị n'etiti asụsụ Tepes na Kadam, nke na-aghọta

  1. 1.0 1.1 Beer (2009: 1)
  2. Carlin, Eithne. 1993. The So Language. (Afrikanistische Monografien (AMO), 2.) Institut für Afrikanistik, Universität zu Köln.
  3. 3.0 3.1 Beer (2009: 2)
  4. 4.0 4.1 Carlin (1993: 6)
  5. Carlin (1993: 7-8)
  6. Carlin (1993: 8)
  7. Heine, Bernd. m.s. The So Language of Eastern Uganda.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Beer, Sam, Amber McKinney, Lokiru Kosma 2009. The So Language: A Grammar Sketch. m.s.