Asụsụ Taensa

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Asụsụ Taensa
language variety
obere ụdị nkeNatchez Dezie
ụmụ amaala kaTaensa Dezie

 

colspan="2" class="infobox-above above" style="font-size:125%; color: white; background-color:
  1. 114057;" |Taensa
E kere ya site na  Jean Parisot
Ụbọchị 1882
Ebumnuche
wayo
colspan="2" class="infobox-header" style="color: white; background-color:
  1. 114057;" |Koodu asụsụ
ISO 639-3 Ọ dịghị onye (nke na-ezighị ezi)
Glottolog (nke a na-ejighị n'aka ma ọ bụ na ọ bụghị asụsụ pụrụ iche) taen1234

Asụsụ Taensa bụ nke ndị Taensa na-asụ na mbụ n'ebe ugwu ọwụwa anyanwụ Louisiana, ma mesịa nwee mkpa akụkọ ihe mere eme na Alabama. Ọ bụ ezie na edere ya nke ọma, ọ ga-abụrịrị olumba nke Asụsụ Natchez. Ọ bụkwa isiokwu nke esemokwu malitere na 1880-1882, mgbe nwa akwụkwọ French bipụtara ụtọ asụsụ na ihe atụ ederede nke asụsụ ọ na-azọrọ na ọ bụ Taensa, ọ bụ ezie na ọ nweghị ihe yiri Natchez - a na-ewere akwụkwọ ndị a dị ka aghụghọ na asụsụ ọ kọwara ka e mepụtara.

Akụkọ [1] Europe mbụ banyere asụsụ ahụ sitere n'aka ndị ụkọchukwu ozi ala ọzọ nke France bụ ndị kwuru na ha mụtara Natchez iji gwa ndị Taensa okwu; [enweghị nkwenye n'ahụ] Nchịkọta Mooney banyere ndị mmadụ na mbọ ndị ozi ala ọzọ na-akọwa asụsụ Taensa dị ka ụdị nke Natchez. 

Otu nwa akwụkwọ ụkọchukwu aha ya bụ Jean Parisot bipụtara ihe a na-ekwu na ọ bụ "ihe gbasara asụsụ Taensa, gụnyere akwụkwọ, abụ, ụtọ asụsụ na okwu" na Paris na 1880-1882, akụkọ nke mere ka ndị ọkà mmụta asụsụ na ndị ọkà mmụta mmụta asụsụ nke oge ahụ nwee mmasị dị ukwuu. Ọtụtụ ndị ọkà mmụta a ma ama nabatara ihe ndị ahụ dị ka ezigbo ihe, mana ka ọ na-erule 1885, Daniel Garrison Brinton na Julien Vinson amalitela ịrụ ụka na ọrụ ahụ bụ aghụghọ. Mgbe ọtụtụ arụmụka gasịrị, nkwekọrịta nke ubi ahụ bịara bụrụ na ọrụ ahụ bụ aghụghọ.

Ihe e mepụtara n'ụzọ aghụghọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Daniel Garrison Brinton, onye nwere obi ụtọ na mbụ, mechara kwuo na ụtọ asụsụ ahụ bụ aghụghọ.

[8][7]'afọ 1880, Jean Parisot, nwa akwụkwọ dị afọ iri na itoolu na seminarị dị na Plombières, France, bipụtara ụtọ asụsụ na ihe ndị ọzọ nke ihe ọ na-azọrọ na ọ bụ asụsụ na-enweghị akwụkwọ nke ndị Taensa nke Louisiana. O kwuru na ihe ahụ dabeere na ihe odide a na-amaghị aha ya na Spanish nke ọ chọtara n'ọbá akwụkwọ nna nna ya (nke aha ya bụ Haumonté). Parisot bipụtara ọkwa dị mkpirikpi banyere asụsụ ahụ na La Revue de linguistique et philologie comparée na 1880. Lucien Adam, onye ọkà mmụta asụsụ meworo agadi nke rụrụ ọrụ n'asụsụ ndị dị na North America, gbara Parisot ume ibipụta ihe zuru ezu ma nye nkọwa maka akwụkwọ ahụ. The Grammaire et vocabulaire de la langue Taensa, na ederede ndị J.-D. sụgharịrị ma kọwaa Asụsụ na okwu nke asụsụ Taensa, na ederede ndị J.-D. sụgharịrị ma kọwaa [9] bipụtara Haumonté, Parisot, L. Adam na 1882 na Paris ma kpatara ọgba aghara n'etiti ndị ọkà mmụta asụsụ. [1]

[7] onwunwe ahụ gụnyere ndepụta nke ụtọ asụsụ, okwu na iberibe ederede n'asụsụ Taensa. Mgb[7] e bipụtara ihe ahụ, ndị France America abụọ a ma ama, Lucien Adam na Julien Vinson, kwadoro ọrụ ahụ.

Arụmụka[dezie | dezie ebe o si]

[7] ọkà mmụta asụsụ Albert Samuel Gatschet gbachitere ọrụ ahụ na mbụ. Gatschet kwuru [9] asụsụ ahụ enweghị njikọ ọ bụla ọzọ. N'afọ 1885 ọ malitere ịmụ ihe na Indiana, mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gbachiri nkịtị n'okwu ahụ. [7][10] ọkà mmụta ọdịbendị Daniel Garrison Brinton nwekwara mmeghachi omume dị mma na mbụ, na-ehota abụ zuru ezu site na ụtọ asụsụ na ọrụ 1883 na akwụkwọ ndị American ma na-eto abụ ndị ahụ dị ka "Ossianic na ụdị. " [1] Mgbe e mesịrị, Brinton gbanwere ọnọdụ ya wee kwuo na ihe ahụ bụ ụgha, na-ebipụta ihe kpatara ya na 1885. [2] Vinson bịakwara kwere na ọ bụ aghụghọ.   Adam gara [11]'ihu na-agbachitere ọrụ ahụ ruo oge ụfọdụ, mana na 1885 ya na Brinton so dee Le Taensa a-t-il été forgé de toutes pièces, nke tụlere ma ọrụ ahụ dum ọ bụ nke adịgboroja. [8][7]'afọ 1908 na 1910, John R. Swanton kwubiri na ọ bụ aghụghọ, dabere na akụkọ ihe mere eme karịa ihe gbasara asụsụ, [1] na-enye ihe akaebe na ndị Taensa na-asụ ma ọ bụ Asụsụ Natchez ma ọ bụ ụdị ya. [2] [9]Franz Boas's Introduction to the Handbook of American Indian Languages kwubiri na e nwere ihe akaebe zuru ezu nke "ihe akaebe dị n'ime nke aghụghọ" nke ihe ahụ na "ọ ga-aka mma ịjụ ma okwu na ụtọ asụsụ".

Igwu w[12] nwere ike ịbụ ọrụ nke onye a na-amaghị ama nke mepụtara ihe odide Parisot kwuru na ọ chọtara, ma ọ bụ na ọ nwere ike ịbụ mosala Parisot, [1] ọ bụ ezie na Adam na Parisot jikọtara aka kwuo na akwụkwọ ndị ahụ abụghị ọrụ Parisot mgbe ihe ihere ahụ malitere na 1885. [2] Parisot mechara nọrọ oge [7] Turkey ma na 1898 na 1902 bipụta ọrụ ndị ọzọ gbasara asụsụ dabere na ahụmịhe ya n'ebe ahụ.

'afọ 2018, prọfesọ na-ahụ maka asụsụ na Yale bụ Claire Bowern mara nkwubi okwu Brinton na Swanton aka, na-ekwu na ihe akaebe dịnụ anaghị egosi na ọ bụ aghụghọ.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Taensa
  • Asụsụ Natchez
  • Ndị Natchez
  • Julien Vinson

Ihe ndị e dere n'akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide ndị e depụtara[dezie | dezie ebe o si]

 forgé de toutes pièces, nke tụlere ma ọrụ ahụ dum ọ bụ nke adịgboroja. [8][7]'afọ 1908 na 1910, John R. Swanton kwubiri na ọ bụ aghụghọ, dabere na akụkọ ihe mere eme karịa ihe gbasara asụsụ, [1] na-enye ihe akaebe na ndị Taensa na-asụ ma ọ bụ Asụsụ Natchez ma ọ bụ ụdị ya. [2] [9]Franz Boas's Introduction to the Handbook of American Indian Languages kwubiri na e nwere ihe akaebe zuru ezu nke "ihe akaebe dị n'ime nke aghụghọ" nke ihe ahụ na "ọ ga-aka mma ịjụ ma okwu na ụtọ asụsụ".

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Swanton (1908). "The Language of the Taensa". American Anthropologist 10: 24–32. DOI:10.1525/aa.1908.10.1.02a00040. 
  • Auroux, Sylvain (2000). L'hégémonie du comparatisme, Histoire des idées linguistiques [History of linguistic ideas] (in fr). Bruxelles: Editions Mardaga, 21, 385f, 395. ISBN 2870097255.