Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Wunambal

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Wunambal
Spoken in: Western Australia
Total speakers:
Language family: Worrorran
 Wunambal
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

Asụsụ Wunambal, nke a makwaara dị ka Northern Worrorran, Gambera ma ọ bụ Gaambera, bụ asụsụ Aboriginal Australia nke Western Australia. O nwere ọtụtụ olumba, gụnyere Yiiji, Gunin, Miwa, na Wilawila (nke Gaambera na Wunambal dịkwa iche dị ka ndị dị iche). Ọ bụ ndị Wunambal na-asụ ya.

Wunambal bụ otu n'ime Asụsụ Worrorran atọ, ndị ọzọ bụ (Western) Worrorra na Ngarinyin (Eastern Worrorra, ma ọ bụ Ungarinjin) .

As of 2020, "Wunambal Gaambera" bụ akụkụ nke ọrụ mweghachi asụsụ.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

Wunambal [1] asụsụ na-ekewa aha nke so n'ezinụlọ asụsụ Northern Kimberley nke ndị Worrorra nke ugwu ọdịda anyanwụ Kimberleys na Australia na-asụ, ebe obibi nke Ndị Aborigine Australia. [2] bụ otu n'ime Asụsụ Worrorran atọ, ndị ọzọ bụ (Western) Worrorra na Ngarinyin (Eastern Worrorra, ma ọ bụ Ungarinjin) , [1] niile bụ "Northern Kimberley Division".

Ndị ọkà mmụta asụsụ kewara ya dị ka ndị na-abụghị ndị Pama-Nyungan; "Ụlọ ndị ọzọ na-abụghị asụsụ Pama- Nyungan bụ Nyulnyulan na ndịda ọdịda anyanwụ, Bunuban na ndịda, na Jarrakan n'ebe ọwụwa anyanwụ. " [3] Ndị ọkà mmụta mmụta asụsụ kewapụrụ Wunambal na olumba ya dị ka asụsụ na-ebute aha. Ụfọdụ emeela [2] e nwee ọdịiche dị n'etiti Egwu atọ nke Worrorran dị ka Wunambalic, Ungarinyinic, na Worrorric, nke a na-ahụkarị dị ka Northern, Central na Southern. [3] bụ Asụsụ polysynthetic nke dị iche na "ụdị asụsụ niile dị n'ezinụlọ asụsụ Worrorran nwere klas aha" na "okwu ndị na-ewere prefixes isiokwu na ihe".

Wunambal nwere ọtụtụ olumba, ụfọdụ n'ime ha nwere ike imeso dị ka asụsụ dị iche iche mgbe ụfọdụ: [4]

  • Wunambal n'onwe ya (5 ndị ọkà okwu na 2005)
  • Gamberre (ọ gwụchara n'afọ 2016)
  • Kwini (Gunin) (1 ọkà okwu na 2005)
  • Miwa (Bagu) (ọ dịghịzi)
  • Yiidji (River Forrest) (ma eleghị anya ndị ọkà okwu 10 na 2005)
  • ? Wilawila (ọ dịghịzi)
  • ? Ginan (ọ dịghịzi)

Bowern (2012) depụtara asụsụ atọ nke Northern Worrorran: Wunambal n'onwe ya, Gamberre, na Gunin.

Aha ndị ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]

Aha ndị ọzọ [5] mkpụrụ okwu maka Wunambal gụnyere Jeidji, Jeithi, Unambal, Wumnabal, Wunambullu, Yeidji, Yeithi.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide mbụ [6] kpọtụrụ aha nke Wunambal bụ na mmalite narị afọ nke 20 site na J.R.B. Love.

Ndị Aborigine ebiela na Kimberleys ruo ma ọ dịkarịa ala afọ 40,000. Ndị Wunambal [7] ndị sitere n'agbụrụ ha, ha bụkwa akụkụ nke ihe a na-akpọ 'ebe obibi agbụrụ.' A na-akpọ ala ha guraa, gụnyere ndị Wunambal na ndị Gaambera.

Mgbe [6] na ndị Europe nwesịrị mmekọrịta, ndị Worrorran nwere ihe dị ka mmadụ 300. [8] nwere ihe na-erughị mmadụ iri na-asụ asụsụ Wunambal na 2009. [1]

Mweghachi asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

[9]As of 2020, edepụtara Wunambal Gaambera dị ka otu n'ime asụsụ 20 a na-ebute ụzọ dị ka akụkụ nke Priority Languages Support Project, nke First Languages Australia na-eme ma na-akwado site na Ngalaba nkwukọrịta na nka. Ebumnuche ọrụ a bụ "ịchọpụta na idepụta asụsụ ndị nọ n'ihe ize ndụ - asụsụ ndị nwere obere ma ọ bụ enweghị akwụkwọ ọ bụla, ebe a na-edeghị ihe ndekọ ọ bụla, mana ebe e nwere ndị na-ekwu okwu dị ndụ".

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Wunambal dị iche na asụsụ ndị ọzọ nke Kimberley na ọdịiche ya na-emepụta ụda alveolar vs. post-alveolar. Nkwụsị, imi, akụkụ, rhotics, na glides na-agụnye ụzọ nkwekọrịta: ebe ụda olu anaghị adị iche na nkwụsị. Enwere ike ịchọta tebụl nke ndepụta ụdaume na nkọwa nke mmepụta ụdaume na Wunambal: Asụsụ nke North-West Kimberley Region, Western Australia site na TL. Carr.[10]

Ụda okwu Wunambal[10][11]
Mpaghara Akụkụ dị iche iche Apical
Akpụkpọ ahụ Velar Palatal Alveolar Retroflex
Kwụsị p~b k~ɡ c~ɟ t~d Isiokwu
Ụgbọ imi m ŋ ɲ n Ọ bụ n'oge na-adịghị anya
Tap/trill ɾ~r
N'akụkụ ʎ l Ọdịdị
Ihe atụ w j Ọdịdị
  • A na-anụ ụda nkwụsị site na enweghị olu ruo na olu.
  • /r/ nwere ike ịnụ dị ka tap, ma ọ bụ trill, ma mgbe ejighị ya ike, enwere ike ịnụ ya dị ka fricative a na-ekwupụta.
  • /ī/ nwekwara ike iru ụda alveolar [ɹ].
  • /c/ nwere ike ịnụ dị ka fricative [ç], ma ọ bụ affricate [tʃ] n'ọnọdụ mmalite okwu dị iche iche.
  • /ɡ/ nwere ike ịnụ dị ka [dʒ] mgbe ọ na-esote ụdaume ogologo /iː/ na ọnọdụ mmalite okwu.

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]

A nyochara Wunambal "dị ka usoro ụdaume isii nwere ọdịiche /i e a o u ɨ/, na /ɨ/ naanị dị na Northern variety" [12]

  • /i, u/ nwekwara ike ịnụ dị ka [ɪ, ʊ]
  • /ɨ/ nwere ike ịnwe allophones atọ; [ɨ], [ə], [ʉ].
  • [10]/aː/ nwere ike iru ụdaume azụ [ɑː] .

Asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

[13] nwere klas aha ise na ọkara ugwu nke obodo Wunambal na atọ na ọkara ndịda.

Ọdịdị

[dezie | dezie ebe o si]

Wunambal [6] polysynthetic; karịsịa, asụsụ Worrorran nwere nkwekọrịta zuru oke.

Enwere ike ịchọta ndepụta zuru ezu nke klas Wunambal na akara ikpe na Notes on the Wunambal language by Arthur Capell (1941). [13]

Nchịkọta okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka ọ dị n'asụsụ niile nke Northern Kimberley, ha nwere ihe dị ịrịba ama nke ngwaa dị mfe na nke dị mgbagwoju anya, na-eji ngwaa enyemaka site na conjugation: "a na-ejikọta ngwaa ụfọdụ site na prefixes maka onye (na ruo n'ókè dị ala), ebe a na-agbakwunye suffixes iji gosipụta akụkụ, ọnọdụ, oge na olu. " [2] Asụsụ niile sitere na Worrorran nwere nhazi aha, akara isi, na nkwupụta dị mgbagọ. [6]

[13] Northern Worrorran nwere otu okwu.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

otu n'ime asụsụ 20 a na-ebute ụzọ dị ka akụkụ nke Priority Languages Support Project, nke First Languages Australia na-eme ma na-akwado site na Ngalaba nkwukọrịta na nka. Ebumnuche ọrụ a bụ "ịchọpụtaotu n'ime asụsụ 20 a na-ebute ụzọ dị ka akụkụ nke Priority Languages Support Project, nke First Languages Australia na-eme ma na-akwado site na Ngalaba nkwukọrịta na nka. Ebumnuche ọrụ a bụ "ịchọpụta

  1. Berson, J. (2010).
  2. 1 2 3 Capell, A. (1972).
  3. 1 2 Carr TL.
  4. Dixon (2002). Australian Languages: Their Nature and Development. Cambridge University Press. 
  5. Wunambal. EndangeredLanguages.com. Archived from the original on 2024-02-27. Retrieved on 2024-02-29.
  6. 1 2 3 4 Clendon, Mark.
  7. Vigilante, T., Toohey, J., Gorring, A., Blundell, V., Saunders, T., Mangolamara, S., ...
  8. McGregor, William, and Alan Rumsey.
  9. Priority Languages Support Project. First Languages Australia. Archived from the original on 24 February 2021. Retrieved on 13 January 2020.
  10. 1 2 3 Carr TL.
  11. McGregor (1993). Gunin/Kwini, Languages of the World/Materials. München: Lincom Europa. ISBN 3-929075-09-1. 
  12. Loakes, D., Carr, T., Gawne, L., & Wigglesworth, G. (2015).
  13. 1 2 3 Capell, A. (1941).
  • McGregor (1993). Gunin/Kwini. Munich: Lincom Europa. 

Ịgụ ihe ọzọ

[dezie | dezie ebe o si]