Asụsụ gafat

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asụsụ Gafat bụ asụsụ ndịda Etiopia nke ndị Gafat na-asụbu n'akụkụ Blue Nile na Etiopia, ma mesịa, ndị na-asụrụ ya chụpụrụ ndịda Gojjam n'ihe bụzi East Welega Zone.[1][2] Gafat nwere njikọ ya na ndi asụsụ Harari na asụsụ Eastern Gurage.[3] Ihe ndekọ nke asụsụ a dị oke obere. E nwere nsụgharị nke Abụ nke Abụ e dere na narị afọ nke 17 ma ọ bụ nke 18 nke e mere na Ọ́bá Akwụkwọ Bodleian.

Charles Beke chịkọtara ndepụta okwu na mbido afọ 1840 na ihe isi ike site n'aka mmadụ ole na ole maara asụsụ ahụ, ebe ọ chọpụtara na "ọgbọ na-eto eto yiri ka ha amaghị ya; na ndị toro eto na-ekwu na ha na-ekwu ya bụ ihe ọ bụla ma ọ bụghị ya maara ya. "[4] Akụkọ kachasị ọhụrụ nke asụsụ bụ akụkọ Wolf Leslau, onye gara mpaghara ahụ na 1947 ma mgbe ọ rụchara ọrụ dị ukwuu, ọ chọtara mmadụ anọ ndi nwere ike ịsụ asụsụ ahụ. Edward Ullendorff, na nkọwa dị mkpirikpi ya banyere Gafat, kwubiri na site n'oge ederede ya, "onye nwere ike ... ịtụ anya na ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ na ọ na-eku ume ikpeazụ ya ugbu a".[5]

  1. Lipiński (2001). Semitic Languages: Outline of a Comparative Grammar. Peeters Publishers. ISBN 978-90-429-0815-4. 
  2. Fage (1975). The Cambridge History of Africa. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-20981-6. 
  3. Pankhurst (1997). The Ethiopian Borderlands: Essays in Regional History from Ancient Times to the End of the 18th Century. The Red Sea Press. ISBN 978-0-932415-19-6. 
  4. Charles T. Beke, "Abyssinia: Being a Continuation of Routes in That Country", Journal of the Royal Geographical Society of London, 14 (1844), p. 41
  5. Ullendorff, Edward. The Ethiopians: An Introduction to Country and People, Second Edition (London: Oxford University Press, 1965), p. 131.