Asanbosam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Asanbosam, ma ọ bụ karịa Sasabonas, bụ onye ọdịnala yiri vampire sitere n'aka ndị Akan.[1] Ọ bụ nke akụkọ ọdịnala nke ndị Akan nke ndịda Ghana, yana Côte d'Ivoire, Togo[2] na narị afọ nke iri na asatọ Jamaica site n'aka ndị Akan.[3] A na-ekwu na ọ nwere ezé ígwè, akpụkpọ ahụ na-acha pinki, ogologo ntutu na-acha ọbara ọbara na nko ígwè maka ụkwụ ma na-ebi n'osisi, na-awakpo site n'elu.[1] N'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, n'ime ọhịa, e nwere iwu nke imezigharị. Asanbosam ga-achịkwa iwu ndị a. Ha na-eburu ala n'ime osisi dị n'oké ọhịa, ebe ha na-ebi ma na-eri ndị na-agagharị n'ụlọ ha. Ọ na-aghọ akụkụ ala maka ha.[4] Mgbe ha bụ mmadụ, ihe ndị a e kere eke nwere ọdịdị yiri ụsụ. Asanbosam yiri ụmụ oke nke ọma, ihe dị otú ahụ ga-abụ nku ha, nke dị nso na mita 20 n'ogologo.[5] Enwere ike ịhụ ezigbo nnọchiteanya site na British Museum na ọnụ ọgụgụ Sasabonas ha nwere na nchịkọta ha. E ji osisi kpụọ ya ma mee atụmatụ na e mere ya na 1935.[6]

N'akụkọ ifo, a na-egosikarị ya dị ka ogre ochie; dị ka A Dictionary of World Mythology si kwuo:

Sasabonsam nwere ntutu isi nwere nnukwu anya gbara ọbara, ogologo ụkwụ, na ụkwụ na-atụ aka n'ụzọ abụọ ahụ. Aghụghọ ọ na-amasịkarị bụ ịnọdụ ala n'elu alaka osisi dị elu ma kụchie ụkwụ ya iji kegide onye dinta na-amaghị ihe.

  1. 1.0 1.1 Konstantinos (1996). Vampires: The Occult Truth. Llewellyn Worldwide, 27. ISBN 1-56718-380-8. 
  2. Bunson (1993). The Vampire Encyclopedia. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-27748-6. 
  3. Long (1774). The History of Jamaica Or, A General Survey of the Ancient and Modern State of that Island: With Reflexions on Its Situation, Settlements, Inhabitants, Climate, Products, Commerce, Laws, and Government, 445–475. 
  4. Cellania •. Sasabonsam Enforced the Rules of Renewal in West African Forests (en). Neatorama. Retrieved on 2021-11-09.
  5. Holiday (2010-01-12). Asanbosam and Sasabonsam (en-US). Vampires. Retrieved on 2021-11-09.
  6. figure | British Museum (en). The British Museum. Retrieved on 2021-11-09.