Asanbosam
Asanbosam, ma ọ bụ karịa Sasabonas, bụ onye ọdịnala yiri vampire sitere n'aka ndị Akan.[1] Ọ bụ nke akụkọ ọdịnala nke ndị Akan nke ndịda Ghana, yana Côte d'Ivoire, Togo[2] na narị afọ nke iri na asatọ Jamaica site n'aka ndị Akan.[3] A na-ekwu na ọ nwere ezé ígwè, akpụkpọ ahụ na-acha pinki, ogologo ntutu na-acha ọbara ọbara na nko ígwè maka ụkwụ ma na-ebi n'osisi, na-awakpo site n'elu.[1] N'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrịka, n'ime ọhịa, e nwere iwu nke imezigharị. Asanbosam ga-achịkwa iwu ndị a. Ha na-eburu ala n'ime osisi dị n'oké ọhịa, ebe ha na-ebi ma na-eri ndị na-agagharị n'ụlọ ha. Ọ na-aghọ akụkụ ala maka ha.[4] Mgbe ha bụ mmadụ, ihe ndị a e kere eke nwere ọdịdị yiri ụsụ. Asanbosam yiri ụmụ oke nke ọma, ihe dị otú ahụ ga-abụ nku ha, nke dị nso na mita 20 n'ogologo.[5] Enwere ike ịhụ ezigbo nnọchiteanya site na British Museum na ọnụ ọgụgụ Sasabonas ha nwere na nchịkọta ha. E ji osisi kpụọ ya ma mee atụmatụ na e mere ya na 1935.[6]
N'akụkọ ifo, a na-egosikarị ya dị ka ogre ochie; dị ka A Dictionary of World Mythology si kwuo:
Sasabonsam nwere ntutu isi nwere nnukwu anya gbara ọbara, ogologo ụkwụ, na ụkwụ na-atụ aka n'ụzọ abụọ ahụ. Aghụghọ ọ na-amasịkarị bụ ịnọdụ ala n'elu alaka osisi dị elu ma kụchie ụkwụ ya iji kegide onye dinta na-amaghị ihe.
- ↑ 1.0 1.1 Konstantinos (1996). Vampires: The Occult Truth. Llewellyn Worldwide, 27. ISBN 1-56718-380-8.
- ↑ Bunson (1993). The Vampire Encyclopedia. London: Thames & Hudson. ISBN 0-500-27748-6.
- ↑ Long (1774). The History of Jamaica Or, A General Survey of the Ancient and Modern State of that Island: With Reflexions on Its Situation, Settlements, Inhabitants, Climate, Products, Commerce, Laws, and Government, 445–475.
- ↑ Cellania •. Sasabonsam Enforced the Rules of Renewal in West African Forests (en). Neatorama. Retrieved on 2021-11-09.
- ↑ Holiday (2010-01-12). Asanbosam and Sasabonsam (en-US). Vampires. Retrieved on 2021-11-09.
- ↑ figure | British Museum (en). The British Museum. Retrieved on 2021-11-09.