Jump to content

Assumpta Nnagenda musana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Assumpta Nnagenda musana

'Assumpta Nnaggenda'-Musana (née Assumpta Nnaggenda), nakwa Assumpta Nnaggenda Musana, bụ onye na-ese ụkpụrụ ụlọ nke Uganda, onye na-eme atụmatụ obodo na agụmakwụkwọ, bụ onye na-eje ozi dị ka onye nkuzi na Ngalaba Architecture na Physical Planning, na College of Engineering, Design, Art and Technology, na Mahadum Makerere. , mahadum ọha kacha ochie na nke kachasị na Uganda. Ọ bụ nwanyị mbụ na Uganda nwetara akara ugo mmụta doctorate na architecture, yana dịka ọnwa Febụwarị 2019, ọ bụ naanị ya.

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya n'aka Oriakụ Grace Nnaggenda, onye na-emepụta ejiji na Prọfesọ Francis Nnaggenda, onye na-ese ihe na onye a ma ama. Nne na nna abụọ ahụ bi na Mengo, na Kampala, isi obodo Uganda.

Ọ gara Ụlọ akwụkwọ praịmarị nke Nakasero maka agụmakwụkwọ elementrị ya. Maka ọmụmụ O-Level ya, ọ gara Trinity College Nabbingo, na Wakiso District. Ọ gụsịrị akwụkwọ A-Level ya na Makerere High School, ebe ọ nwetara diplọma ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya, na 1988. [1]

Ọ na-eto ndị mụrụ ya, karịsịa nna ya, na-agba ya ume itinye nkà nka nka n'ime ụlọ. N'afọ 1980, enweghị nkuzi ụkpụrụ ụlọ na mahadum Uganda. Nna ya tụrụ aro ka o tinye akwụkwọ maka agụmakwụkwọ. Na 1989, ọ nwetara ohere ịgụ akwụkwọ na Soviet Union mbụ, wee banye na Kharkov State University of Civil Engineering and Architecture, na Ukraine ugbu a. Na 1994, ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere bachelọ sayensị na Architecture. N'afọ sochirinụ, otu mahadum ahụ nyere ya nzere Master of Science na otu isiokwu ahụ.

Mgbe e mesịrị, a nabatara ya na KTH Royal Institute of Technology, na Stockholm, Sweden, na agụmakwụkwọ sitere na Swedish International Development Cooperation Agency. N'ebe ahụ, ọ gụsịrị akwụkwọ na Licentiate Degree na Urban Planning, n'afọ 2004. Afọ anọ ka e mesịrị, e nyere ya nzere Doctor of Philosophy na Urban Planning na Environment, nwanyị mbụ nke Uganda nwetara ihe ịga nke ọma agụmakwụkwọ ahụ. Ọmụmụ ihe ya na Swedish Royal Institute of Technology, gụnyere oge nyocha na "ebe obibi nkịtị" nke Uganda na Kenya. Ọ bụ ọkachamara n'ihe owuwu ndị na-adịgide adịgide n'obodo ukwu na atụmatụ ụlọ ndị na-enweta ego dị ala na mba ndị na-emepe emepe. [2] [3][1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1995, mgbe ọ gbasịrị akara ugo mmụta nna ya ukwu, ọ laghachiri Uganda wee were Land Plan Group, ụlọ ọrụ na-ahụ maka ụkpụrụ ụlọ were were ya dị ka onye na-ahụ maka ụkpụrụ ụlọ.Ọ rụkwara ọrụ dị ka onye nkuzi nwa oge na ngalaba nke Architecture na Mahadum Makerere.  N'afọ 2002, mahadum ahụ goro ya ọrụ oge niile dịka onye nkuzi nnyemaaka.

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na akara ugo mmụta doctorate, a kwalitere ya ka ọ bụrụ onye nkuzi zuru oke, na 2008. O kwuwo okwu n'okwu gbasara ụlọ dị ọnụ ala maka ndị ogbenye ma gbaa ndị ọchịchị Ugandan na Kampala City Council (onye bu ya ụzọ na Kampala Capital City Authority), nke gbara ume. ọ boro ebubo nrụrụ aka na enweghị ikike, ime nke ọma iji zere mkpọkpọkpọ ebe

Nnyocha ya na-atụ aro na ụlọ ndị dị ala ga-abụ ihe ngwọta ka mma karịa ụlọ ndị dịpụrụ adịpụ maka ndị ogbenye. Ọ na-eji ala eme ihe nke ọma, o yikarịrị ka ọ ga-ekwe ka ndị mmadụ biri n'ebe ọrụ ruru, ma n'ikpeazụ chọọ obere mmefu na akụrụngwa. Atụmatụ ya nwere ike ịbụ akụkụ nke "atụmatụ na-enyere aka" maka ụlọ dị ọnụ ala site na iji echiche na nkà ndị obodo, dị ka Prọfesọ Emeritus Dick Urban Vestbro nke KTH si kwuo. Ọ bụkwa onye isi na-emepụta ihe na otu mahadum na-emepe ụlọ mposi ọha na eze maka etiti obodo, obodo ndị ogbenye na ebe ndị ọzọ na-adịghị ọcha.[4] Ụfọdụ n'ime ọrụ ya bipụtara gụnyere (1) oghere ụlọ dị ka usoro ndụ maka ụmụ nwanyị na-enweta ego dị ala.[5] (2) Ụmụ nwanyị dị ka ndị na-emeziwanye ụlọ ndị na-enweta ego dị ala. (3) Nzaghachi na-abụghị nke iwu kwadoro maka ụkọ ụlọ na Uganda nwere onwe ya - ihe mmụta ọ bụla maka ndị na-ese ụkpụrụ ụlọ?[6] (4) Ntinye aka onye ọrụ n'anya onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na oghere nwoke na nwanyị. [7]

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Assumpta Nnaggenda-Musana lụrụ Daniel Musana, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ na-arụ ọrụ onwe ya, ha abụọ bụkwa nne na nna nke otu nwa nwoke, Joshua Musana.[2]

Ihe ndị ọzọ a na-atụle[dezie | dezie ebe o si]

Na mgbakwunye na ọrụ agụmakwụkwọ ya, Dr Assumpta Nnaggenda-Musana bụ onye ndụmọdụ na National Planning Authority ma tinye aka na atụmatụ mmepe mba.[2]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Makerere University (2016). The Curriculum Vitae of Assumpta Nnaggenda Musana. Makerere University. Retrieved on 1 February 2019.Makerere University (2016). "The Curriculum Vitae of Assumpta Nnaggenda Musana". Kampala: Makerere University. Retrieved 1 February 2019.
  2. 2.0 2.1 2.2 Sarah Achen Kibisi (1 May 2011). Meeting the first female PhD holder in Uganda. Archived from the original on 16 December 2017. Retrieved on 1 February 2019.Sarah Achen Kibisi (1 May 2011). . Daily Monitor Mobile. Kampala. Archived from on 16 December 2017. Retrieved 1 February 2019.
  3. Wandawa (1 April 2011). First female Architect with a PhD. Retrieved on 1 February 2019.
  4. Sekanjako (18 July 2012). Makerere designs Metallic Mobile public toilet. Retrieved on 1 February 2019.
  5. Makerere University (2021-10-25). "Domestic Space As a Survival Strategy for Low-income Women". Journal of Inclusive Cities and Built Environment 1 (2): 15–25. DOI:10.54030/2788-564X/2021/v1i2a3. 
  6. Nawangwe (2005). Informal response to housing shortage in post-independent Uganda – any lessons for architects? (in en). IAHS. ISBN 978-1-86854-627-5. 
  7. Nnaggenda-Musana (2014). "User participation in the eyes of an architect and gendered spaces". International Journal of Technoscience and Development (IJTD) 1 (1). 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]