Aster Gebrekirstos

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Aster Gebrekirstos
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịEthiopia Dezie
Aha enyereAster Dezie
Ebe ọmụmụShire Dezie
Ọrụ ọ na-arụdendrochronologist Dezie
onye were ọrụWorld Agroforestry Centre Dezie
ebe agụmakwụkwọHaramaya University Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences Dezie
webụsaịtịhttps://www.worldagroforestry.org/staff/aster-gebrekirstos Dezie

Aster Afwork Gebrekirstos FAAS TWAS bụ nwanyị ọkàmmụta sayensị na Etiopia na ọkammụta na ngalaba Agroforestry na World Agroforestry Center (ICRAF)

Mmalite Ndụ na Agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Aster Gebrekirstos na Shire, mpaghara Tigray, Etiopia dị ka nwa mbụ n'ezinụlọ ụmụ asaa. O bu n'obi ịbụ dọkịta mana nsonaazụ ụlọ akwụkwọ sekọndrị emeghị ya ka o toruo ịgụ ya, ma ọ ga-ahọrọ n'etiti ikuzi nkuzi na ịmụ maka ọhịa, o wee họrọ ịmụ maka ọhịa. [1][2] O nwetara nzere B.Sc na ngalaba Forestry site na Mahadum Haramaya. Ọ nọrọ na Mahadum Haramaya dị ka onye nnyemaaka gụsịrị akwụkwọ ozugbo o nwetara nzere bachelọ ya tupu ya erite Fellowship Netherland wee mezue nzere M.Sc ya na Mahadum Nnyocha Wageningen (1996 – 1998). Ọ nwetara ọkwa nkuzi na Wondo Genet College of Forestry, Mahadum Hawassa. [3] Enyere ya akwụkwọ ịgụ akwụkwọ N'efu German Academic Exchange Service (DAAD) iji Nweta nzere Ph.D ya na Mahadum Gottingen na Germany (2001-2005). Mgbe ọ mesịrị PhD, ọ sonyere dị ka onye nnyocha nwetara ka ọkankuzi ya na ngalaba Biophysics na Biochemistry, Mahadum Umeå, Sweden (2006 – 2008) tupu ọ gaa World Agroforestry Center | ICRAF, Kenya na University of Göttingen | Mahadum Göttingen, Germany (2009-2011).

Ọrụ na Nnyocha Ya[dezie | dezie ebe o si]

Dịka onye dendrochronologist, o hiwere ụlọ nnyocha dendrochronology na Etiopia n'afọ 2009, ụlọ nnyocha dendrochronology na Wondo Genet College of Forestry and Natural Resources n'afọ 2010, na ụlọ nyocha dendrochronology nke World Agroforestry Center na Kenya n'afọ 2013. [4][5] Nnyocha ya na-elegide anya na Dendroisotopy [6][7] mgbanwe ihu igwe,[8][9] mmekọrịta dị iche iche nke akụrakụ na mmiri ,[10][11] na ọmụmụ maka ọhịa òtù o si metụta onye na ibe ya.[12] Gebrekirstos bụ onye ọkammụta nleta na West African Science Service Center for Climate change Adapted Land Use (WASCAL) program, Dresden University of Applied Sciences, Centre for International Postgraduate Studies of Environmental Management (CIPSEM). [13][14][15] Ọ na-eje ozi dị ka onye isi oche Kọmitii gburugburu African Academy of Sciences na osote onye nhazi nke IUFRO Task Force on Global Tree Mortality Patterns and Trends, Mountain Research Institute Science Leadership Council. [16][17][18]

Onyinye na nkwanye Ùgwù[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye òtù African Academy of Sciences n'afọ 2017,[4] Onye òtù World Academy of Sciences n'afọ 2021,[14] na onye òtù International Academy of Wood Sciences n'afọ 2021. [17][18]

N'afọ 2014, e nyere ya onyinye nturu ugo ihu igwe nke Afrịka maka nnyocha nke ọma na mgbanwe ihu igwe na mbelata. Ọ bụkwa onye mmeri nke 2019 Special Award for Ground Breaking Science; Ndị ọkachamara na-eto eto na ndị inyom na asọmpi sayensị nke Africa bụ nke Technical Center for Agricultural and Rural Cooperation ACP-EU (CTA), African Technology Policy Studies (ATPS) haziri, Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA), Forum for Agricultural Research in Africa (FARA), Regional Universities Forum for Capacity Building in Agriculture (RUFORUM), na New Partnership for Africa's Development, (NEPAD). [4][14][15]

Akwụkwọ Ndị Ebipụtara Ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Scholia

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]