Astrobiology

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

. [1]Nucleic acid nwere ike ọ na-abụ abụ naanị biomolecules dị na mbara igwe nwere ike ịkwọ koodu maka usoro ndụ

. [2]Astrobiology bụ mpaghara mpaghara n'ime ndụ na gburugburu ebe obibi nke na-amụ akwụkwọ, ngosi, nkesa na ihe nke n'ife na ala site na ọnọdụ deterministic na ihe omume na-adịgide adịgide.  [1] egwuregwu aka ná ntì, astrobiology kpara ntọala na echiche na nwere ike ikike nke mmetụta

na ọrịa igwe igwe atɔ bụ isi: nsogbu nke gburugburu ebe obibi na Sistemu element na nke ọzọ, akara biosignatures nke mbara ala nke ndụ ndụ gara aga ma ọ bụ ogbu a, na ọkụ , na nwunye nke ndụ n'  ụwa.

Ngalaba n'ọnụ ndị na-eso ụzọ nke 20 site na akụkụ nke mkpa mbara igwe na ndị nke exoplanets .  Nchọpụta nke ịgụ akwụkwọ n’oge gboo lekwasịrị anya n’ọchịchọ maka ndụ ndị ọzọ na igbu ihe nwere ike ndị ndụ na mbara ala ndị ọzọ.  [1] N'afọ ndị 1960 na 1970, NASA mmetụta nteso astrobiology n'ime Viking, nke bụ ozi mbụ US rutere na Mars na mmemme ihe omume ama nke ndụ .  [2] nkeji a, yana ọrụ n'ihi mbara igwe ndị ọzọ, ntọala maka mgba nke mbọ ike dị ka nri.

Banyere gburugburu ebe, astrobiology na- , ማሳያ n'elu ike ụwa nke nwere ike ịdị ndụ, dị ka Mars, Europa, na exoplanets, site na nyọcha n'ime extremophiles na-e mgbidi gburugburu ụwa, dị ka ugwu mgbawa na gburugburu oke.  osimiri.  A na-eme nsogbu n'ime isiokwu a site na iji usoro nke geosciences,-geobiology, maka ngwa astrobiological.

  1. Launching the Alien Debates (part 1 of 7). Astrobiology Magazine. NASA (8 December 2006). Archived from the original on 2020-10-23. Retrieved on 5 May 2014.
  2. About Astrobiology. NASA Astrobiology Institute. NASA. Retrieved on 29 January 2023.