Atul Gawande

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Atul Gawande
Assistant Administrator of the United States Agency for International Development for Global Health
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
Àtụ:Str rep
January 4, 2022
PresidentJoe Biden
AdministratorSamantha Power
Preceded byAlma Golden
Member of the COVID-19 Advisory Board
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Co-chairsDavid A. Kessler, Vivek Murthy and Marcella Nunez-Smith
Preceded byPosition established
Succeeded byPosition abolished
Personal details
Born (1965-11-05) 5 Novemba 1965 (age 58)
New York City, U.S.
Àtụ:Infobox scientist

Atul Atmaram Gawande (amuru na Nọvemba 5, 1965) bu onye dibia bekee, onye ode akwukwo na onye nchoputa nsogbu.  Ọ na-eme ịwa ahụ izugbe na endocrine na Brigham na Hospitallọ Ọgwụ Ụmụ na Boston, Massachusetts .  Ọ bụ prọfesọ na Ngalaba nchekwa na nchekwa na Harvard TH Chan School of Health Health na Samuel O. Thier Prọfesọ nke ịwa ahụ na Harvard Medical School .  Na ada nsogbu na eze, ọ bụ onye isi ụmụaka nke Ariadne Labs, ụlọ ọrụ maka ihe ihe usoro, na Master oche nke Lifebox, otu ndị na-ama uru na-arụ ọrụ na ibelata na ịwa ahụ n'ụwa nile  .  Na June 20, 2018, a set Gawande onye isi oche nke ngosi Haven, nke Amazon, Berkshire Hathaway, na JP Morgan Chase nwere wee gbadaa dị ka CEO na Mee 2020, na- ike dị ka onye isi oche mgbe akwụkwọ ahụ na-  achọ onye isi oche ọhụrụ.

[1] [2]Na Nọvemba 9, 2020, akpọrọ ya onye otu onye isi oche Joe Biden's COVID-19 Advisory Board.  Na Disemba 17, 2021, akwadoro ya dị ka onye enyemaka nchịkwa nke United States Agency for International Development, wee ṅụọ iyi na Jenụwarị 4, 2022.

. [3]Gawande ikike nzere bachelọ na biology na ihe enyemaka mgbakasị na Mahadum Stanford na 1987. [1] Dị ka onye ọkaibe Rhodes, ọ ama na Philosophy, Politics and Economics (PPE) na Balliol College, Oxford, na 1989. [2]  ] Ọ akwụkwọ akwụkwọ na Dọkịta Ọgwụgwụ na Harvard Medical School na 1995, wee nwetara Master of Health site na Harvard School of Public Health na 1999. [3] Ọ gụchara ụdị ibi ndụ ịwa ahụ n'ozuzu ya, ọzọ na Harvard, na  Brigham na ụlọ ọgwụ, na 2003.

Nkwado ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

[4]tarihin onye na-agụghị akwụkwọ, Gawande bụ onye ọrụ afọ maka mgbasa ozi Gary Hart maka onye isi ala United States.  [1] Mgbe ọ akwụkwọ akwụkwọ, ọ sonyeere Al Gore 's 1988 onye isi ala.  [2] Onye ọrụ dị ka onye isi ngwaọrụ maka onye onye anya Jim Cooper ( D - TN ), onye bụ onye edemede nke "aṣọmpi a na-achịkwa" nkwado nkwado maka Conservative Democratic Forum.  [3] Gawande akwụkwọ ụlọ akwụkwọ edemede na 1990 - afọ abụọ ka ọ bụrụ onye gosipụtara Bill Clinton n'oge ire 1992

Ọrụ ọha[dezie | dezie ebe o si]

[5]Gawande bụrụ onye mechara bụrụ onye dị elu na ngalaba na ọrụ ndị ka Clinton mbụ mbụ nraranye .  Ọ na-eduzi otu n'ime kọmitii atọ nke ndị ọrụ nke Clinton na National Health Care Reform, na-elekọta ndị mmadụ 75 ma ụlọ uru maka ndị America na ego ego na ihe ndị a na-eji maka ndị ọrụ.  [1] Mana mbọ a wakporo na ndị nta akụkọ, Gawande mechara kọwa oge a na ndụ ya dị ka ihe na-akụda ike, na-ekwu na "ihe m na-eme nke ọma n'ihi otu ihe ndị na-eme nke ọma n  'isi ụlọ ọrụ ma ọ bụ ịzọ ọkwa dị mma n'ezie. na."

[6]Gawande duuru "Nchekwa ịwa ahụ na-azụ ndụ" nke Òtù Ahụ Ike, bụ nke akwụkwọ ihe dị ka ụlọ ọrụ 200 na ndị ọrụ na-arụ ọrụ iji ndepụta ndepụta, nke e edi na 2008, ka a ga  -eji mee ihe na ụlọ ihe nkiri .  Lancet nabatara ndepụta ahụ dị ka "ngwa a na-ahụ anya iji kwalite nchekwa", na-egosi "Mana ndepụta ndepụta enyo n'onwe ya. Ezigbo uru ya bụ ịgba ume n'ịkpọ okwu n'etiti ndị otu na nchoputa LED ọzọ.  iji weta omenala nchekwa na etiti mgbasa ndị ọrịa."

Na Jenụwarị 1998, Gawande bipụtara otu akụkọ na Slate – "Eziokwu nke akụkụ na arụmụka nke ịmụ nwa-afọ ime: Ime ime ọ bụla dị njọ, mana usoro ahụ abụghị nsogbu." – na-atụle ka amụma ite ime kwesịrị "dabere n'ajụjụ nke mgbe nwa ebu n'afọ na-ebu ụzọ ghọọ onye na-aghọta ihe" na "ọ bụghị na usoro ma ọlị. – ma ọ bụ ọbụna mgbe nwa ebu n'afọ nwere ike ịlanarị n'èzí akpa nwa." [7]

. Ihe edemede Gawande nke New Yorker nke June 2009 igosi obodo abụọ dị na Texas iji gosi ihe ngwaọrụ ngwaọrụ ji dị ọnụ n'otu obodo ma e jiri ya iso nke ọzọ.  N'iji obodo McAllen, Texas, dị ka ihe atụ, ọ bụ ụka na otu ụlọ ọrụ, omenala na-ebelata uru (nke nwere ike inye ihe na- mkpa mkpa ) bụ ihe dị mkpa n'ịkwalite, n'enweghị mkpa.  ka omenala nke ọnụ ala dị elu.  Ozi dị mma dịka ụlọ ọgwụ Mayo na usoro ndị ọzọ na-arụ ọrụ nke ọma nyere

[8]List ahụ "mere ebili mmiri" site n'ime ka okwu ahụ pụta ìhè, dị ka Bryant Furlow si kwuo na Lancet Oncology .  [1] Onye isi ala Barack Obama zoro aka na ya n'oge mbọ Obama na-achọ iwu iwu ntọala nke United States Congress mere.  Dị ka Senator Ron Wyden si kwuo, isiokwu ahụ "uchera echiche [Obama] n'ụzọ dị mfe ama", ma gosi ya otu ndị isi nke Obama, bụ ndị kwuru nke ọma, "Nke a bụ ihe anyị ga-edozi."  [2] Mgbe ọ gụchara ndị New Yorker, onye ọrụ ogologo oge Warren Buffett bụ Charlie Munger ihe Gawande ego ruru $20,000 ka ọ na-ekele Dr. Gawande maka inye ihe bara uru na ọha mmadụ.  [3] Gawande we ike ego ahụ ma e ike ziga akwụkwọ ozi ọhụrụ maka $40,000.  Gawande nyere $40,000 ahụ n'alụọgwụ Brigham na Women's Hospital Center for Surgery and Public Health, ebe ọ bụbu onye bi.

  1. Wagner (December 17, 2021). Senate powers through nomination votes in marathon session. Courthouse News Service. Retrieved on December 18, 2021.
  2. Administrator Samantha Power at the Swearing-in Ceremony for Atul Gawande, Assistant Administrator to the Bureau for Global Health. U.S. Agency for International Development (January 4, 2022). Retrieved on January 5, 2022.
  3. Exum (2008). Gawande, Atul. HW Wilson, 187–189. ISBN 978-0824210564. 
  4. Humane Endeavor. Guernica / A Magazine of Art & Politics (November 17, 2014). Archived from the original on December 20, 2014. Retrieved on January 6, 2015.
  5. Diamond (November 3, 2017). Pulse Check: Atul Gawande goes to Washington (again) (en). Politico. Archived from the original on June 25, 2021. Retrieved on 2020-11-27.
  6. (5 July 2008) "WHO's patient-safety checklist for surgery". The Lancet 372 (9632). DOI:10.1016/S0140-6736(08)60964-2. PMID 18603137. 
  7. Gawande (1998-01-30). Partial Truths in the Partial-Birth-Abortion Debate (en). Slate. Retrieved on 2021-12-17.
  8. "Atul Gawande, a surgeon injecting humanity into US healthcare", Financial Times. Retrieved on June 23, 2018.

Akwụkwọ ya nke abụọ, Ka Mma: Ndetu Dọkịta na-arụ ọrụ, ka ewepụtara na Eprel 2007. Ọ na-atụle àgwà ọma atọ Gawande weere dị ka ihe kacha mkpa maka ịga nke ọma na nkà mmụta ọgwụ: ịdị uchu, ime ihe ziri ezi, na ọgụgụ isi. Gawande na-enye ihe atụ n'akwụkwọ nke ndị chịkọtara àgwà ọma ndị a. Akwụkwọ ahụ na-agbalịsi ike iweta ọtụtụ akụkụ nke nsogbu ahụike na-ese okwu, dị ka iwu na-ezighị ezi na US, ọrụ ndị dọkịta na ntaramahụhụ ọnwụ, na ọgwụgwọ dị iche n'etiti ụlọ ọgwụ. [1]

Ịbụ ọnwụ: Ọgwụ na ihe dị na njedebe ka ewepụtara na October 2014 wee bụrụ onye na-ere ahịa #1 New York Times . Ọ na-atụle njedebe nke ndụ nhọrọ banyere ibi ndụ enyemaka yana mmetụta usoro ahụike na-enwe n'ahụ ndị ọrịa na-anwụ anwụ. Akwụkwọ ahụ bụ ihe ndabere nke akwụkwọ akụkọ maka usoro ihe nkiri telivishọn PBS "Frontline", nke e bu ụzọ gbasaa na February 10, 2015. [2] [3]

Na June 2018, a kpọrọ ya onye isi oche maka ụlọ ọrụ ọhụrụ, Boston, Haven Healthcare, nke onye na-achụ ego billionaire Warren Buffett, Amazon's Jeff Bezos, na JPMorgan Chase CEO Jamie Dimon . [4] Ọ kwụsịrị n'ọkwa ahụ na Mee 2020, na-anọgide dị ka onye isi oche mgbe nzukọ ahụ na-achọ onye isi oche ọhụrụ. [5] Na Jenụwarị 2021, Haven kwupụtara na ọ ga-akwụsị ọrụ. Dị ka CNBC si kwuo, isi mmalite ndị metụtara ụlọ ọrụ ahụ kwuru na "mgbe ụlọ ọrụ ahụ na-emepụta echiche, onye ọ bụla n'ime ụlọ ọrụ atọ ahụ na-arụ ọrụ nke ya na-arụ ọrụ nke ya iche iche na ndị ọrụ ha, na-ewepụ mkpa ọ dị maka ịmalite ọrụ nkwonkwo." [6]

Na Julaị 13, 2021, Onye isi ala Biden họpụtara Gawande maka ọkwa onye enyemaka nke US AID maka Bureau of Global Health. [7] Emere ntị na nhọpụta Gawande na Kọmitii Mmekọrịta Mba Ọzọ nke Sineti na Septemba 29, 2021. Onye omebe iwu Florida Marco Rubio gbupụrụ ntuli aka kọmitii Gawande na Ọktoba 2021, na-ekwu, "Nchekwa nke Atul Gawande maka igbu ụmụ ọhụrụ na-emebi emebi. . . Onye isi ala Biden kwesịrị ịwepụ nhọpụta Gawande ma jiri onye na-agba mbọ ịkwado ọrụ ụlọ ọrụ ahụ nke ịzọpụta ndụ.” [8] Okwu Senator Rubio sitere na akụkọ 1998 Gawande dere na-agbachitere ụfọdụ ụzọ isikwopụ afọ ime n'oge na igbu nwa mgbe a gafesịrị . [9] Na Nọvemba 3, 2021, kọmitii ahụ kọsara nhọpụta Gawande n'ala ụlọ omebe iwu. [10] Ndị omebe iwu niile kwadoro Gawande na Disemba 17, 2021 site na votu nke 48-31. [11]

Na 2010 Oge 100, etinyere ya, na ebe nke ise na ngalaba "Ndị na-eche echiche". [12] N'otu afọ ahụ, akwụkwọ akụkọ Foreign Policy tinyere ya na ndepụta nke ndị na-eche echiche zuru ụwa ọnụ. [13] A họpụtara ya na American Philosophical Society na 2012. [14] Na 2014, o gosipụtara redio Reith Lectures nke BBC kwa afọ, na-enye usoro okwu anọ aha ya bụ Ọdịnihu nke Ọgwụ . E zigara ndị a na Boston, London, Edinburgh na Delhi . [15] N'afọ ahụ kwa, ọ meriri Lewis Thomas Prize maka Ide banyere Sayensị . [16] Na Nọvemba 2016, ọ bụ otu n'ime ndị nnata atọ nwetara ihe nrite Gọvanọ Massachusetts na Humanities maka ntinye aka ya iji kwalite ndụ obodo na Massachusetts. [17] Na Mee 2022 Mahadum Pennsylvania nyere ya Dọkịta Sayensị Sọpụrụ na emume mmalite ha kwa afọ. [18]

  •  
  •  
  • (April 5, 2010) "Now what?". The New Yorker 86 (8): 21–22. 
  1. Chen, Pauline W.. "Better: A Surgeon's Notes on Performance – Atul Gawande – Books – Review", The New York Times, April 22, 2007. Retrieved on March 23, 2018.
  2. Fink, Sheri. "Atul Gawande's 'Being Mortal'", The New York Times, November 6, 2014. Retrieved on October 4, 2019.
  3. Being Mortal. PBS. Archived from the original on October 3, 2019. Retrieved on October 4, 2019.
  4. "Bezos, Buffett, Dimon health venture will be based in Boston", Boston Globe, June 20, 2018. Retrieved on October 4, 2019.
  5. Reuter (13 May 2020). Gawande steps down as CEO of Haven, underscoring how hard it is to change healthcare. MedCity News. Retrieved on 27 June 2021.
  6. Son. "Haven venture disbanding after 3 years", CNBC, 4 January 2021. Retrieved on 2 July 2021.
  7. President Biden Announces 11 Key Nominations. The White House (July 13, 2021). Retrieved on July 13, 2021.
  8. Rubio Delays Atul Gawande's Nomination to Serve as Top Global Public Health Official Over Radical Abortion Views (en). U.S. Senator for Florida, Marco Rubio. Retrieved on 2021-12-17.
  9. Gawande (1998-01-30). Partial Truths in the Partial-Birth-Abortion Debate (en). Slate. Retrieved on 2021-12-17.
  10. PN874 – Atul Atmaram Gawande – United States Agency for International Development 117th Congress (2021–2022). US Congress (December 17, 2021). Retrieved on 18 March 2022.
  11. On the Nomination (Confirmation: Atul Atmaram Gawande, of Massachusetts, to be an Assistant Administrator of the U.S. Agency for International Development). US Senate (December 17, 2021). Retrieved on March 18, 2022.
  12. Daschle. "The 2010 Time 100: Atul Gawande", April 29, 2010. Retrieved on May 7, 2010.
  13. Swift, Andrew. "The FP Top 100 Global Thinkers", Foreign Policy, November 28, 2010. Retrieved on October 4, 2019.
  14. APS Member History. American Philosophical Society. Archived from the original on June 25, 2021. Retrieved on 2021-03-19.
  15. Why Do Doctors Fail?, Dr Atul Gawande: The Future of Medicine, The Reith Lectures – BBC Radio 4. BBC. Archived from the original on December 2, 2014. Retrieved on 2015-12-06.
  16. "Surgeon and writer Atul Gawande awarded Lewis Thomas Prize", Rockefeller Foundation, April 1, 2014. Retrieved on October 4, 2019.
  17. 2016 Governor's Awards in the Humanities. Archived from the original on August 20, 2019. Retrieved on December 22, 2016.
  18. Penn's 2022 Commencement Speaker and Honorary Degree Recipients. University of Pennsylvania Almanac. Retrieved on 2022-05-30.