Bamum

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bamum
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
 Bamum
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

"<span typeof="mw:Entity">]</span>Bamum (<span data-ve-no-generated-contents="true" mwfq="" title="Bamun-language text" typeof="mw:Transclusion">Shü Pamom [ʃŷpǎmə̀m] '', ma ọ bụ Shümom 'asụsụ Mum'), nke a makwaara dị ka Shupamem, Bamun, ma ọ bụ Bamoun, bụ Asụsụ Eastern Grassfields nke Cameroon, nke nwere ihe dịka ndị na-asụ ya 420,000. A maara asụsụ ahụ nke ọma maka edemede mbụ ya nke Eze Njoya na ndị nọ n'obí eze ya mepụtara n'alaeze Bamum n'ihe dị ka 1895. Onye egwu Cameroon [1] Claude Ndam bụ onye na-asụ asụsụ ahụ ma bụrụ ya n'egwú ya.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Bamum nwere ụda, ogologo ụdaume, diphthongs na ụdaume coda.

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

Nchare [3]-azọrọ iri diphthongs, naanị asatọ n'ime ha (ewepu /ɔ/ na /o/) nwere ọdịiche dị ogologo. Matateyou na-egosi ihe atụ dị mma na ogologo nke àgwà ụdaume iri niile. orthography [4] oghere oghere dabeere na General Alphabet of Cameroon Languages dị ka Matateyou ji.

N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Enweghị gburugburu Gburugburu Enweghị gburugburu Enweghị gburugburu Gburugburu
N'akụkụ iːi-ekwu na ọ bụ__ibo__ Ihe omuma di iche icheỌdịdị yːna-agụnye yaỌdịdị ɯː__ibo____ibo__ ɯ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọN'ihi ya, ọ bụỌdịdị __ibo____ibo____ibo__ Ọdịdị
N'etiti eːna-agụnyeIhe omuma ahuỌdịdị əː__ibo__ ə na-akpọ yaAkụkụ nke ahụỌdịdị oːo ojiji ojijiIhe a na-akpọ yaỌdịdị
N'etiti oghere __ibo__ Ọdịdị ɛː na-akpọ Ọ bụ n'ihi ya ka a na-ekwu na ọ bụ n'oge a ka a na - n'ihi na ọ bụIhe omumaỌdịdị
Emeghe na about="#mwt76" class="IPA" data-mw='{"parts":[{"template":{"target":{"wt":"IPAlink","href":"./Template:IPAlink"},"params":{"1":{"wt":"a"}},"i":0}}]}' data-ve-no-generated-contents="true" id="mwhg" lang="und-fonipa" typeof="mw:Transclusion">a-agụnyeIhe omuma di icheỌdịdị

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

[4][5] na-egosipụta ụdaume dị ka ndị a: [1] [2]

Akpụkpọ ahụ Alveolar Palatal Velar Akpụkpọ ụkwụ<br id="mwoA"> Mkpịsị aka
Plosive Ala Dị larịị Enweghị olu p'ikwu ya n'ụzọ dị otú aNkọwaỌdịdị __ibo__ t'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma aỌdịdị k'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị k͡p'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ__ibo____ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣́ nke a na-akpọỌdịdị ʔ[nke dị ala][lower-alpha 1]
Nkwupụta b b b b[ala-alpha 2][lower-alpha 2] [nke d ala][lower-alpha 3] Akara ala ɡọ[lower-alpha 4] g͡b__ibo__ N'ihi ya, ọ bụỌdịdị
Prenasal Enweghị olu ᵐp'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ NkọwaỌdịdị ⁿt'ihi yaIhe omuma aỌdịdị Ihe omuma ihe omuma__ibo__ N'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọỌdịdị __ibo__ Ọchịchị__ibo____ibo__ N'ihi ya, ọ bụỌdịdị
Nkwupụta __ibo__ ᵐb'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọN'ihi ya, ọ bụỌdịdị ⁿd'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị __ibo__ ᵑɡ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị __ibo__ Ọchịchị__ibo__ Ọdịdị
Ihe na-esiri ike Ala Dị larịị Enweghị olu __ibo____ibo____ibo__ f'ihi ya__ibo__ Akwụkwọ bụ̣̣̣́ nke a na-akpọỌdịdị SINAIhe omuma aỌdịdị __ibo____ibo____ibo__ Nkọwa__ibo__ NkọwaỌdịdị
Nkwupụta β[lower-alpha 2][lower-alpha 5] __ibo__ v'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ NkọwaỌdịdị z[nke dị ala][lower-alpha 6] __ibo____ibo____ibo__ Alpha ʒ ala 7][lower-alpha 7] ɣ'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma di icheỌdịdị
Prenasal Enweghị olu Oghere ahụ__ibo__ Ọdịdị ⁿs'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNkọwaỌdịdị ᶮʃ__ibo__ N'ihi ya, ọ bụỌdịdị
Nkwupụta __ibo__ Ọdịdị ya ⁿz'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị__ibo__ NkọwaỌdịdị ᶮʒ__ibo____ibo__ NkọwaỌdịdị
Ụgbọ imi __ibo__ m'ihi ya, ọ bụNkọwaỌdịdị n'ihi ya__ibo__ NkọwaỌdịdị NkọwaNkọwaỌdịdị __ibo__ ŋ'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọN'ihi ya, ọ bụỌdịdị __ibo__ ŋ͡m'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ__ibo__ ỊnọỌdịdị
Rhotic __ibo__ Ịnọba__ibo__ NkọwaỌdịdị
Ihe atụ Ala Dị larịị l'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọNkọwaỌdịdị __ibo__ j'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịNa-ekwu maka yaỌdịdị __ibo__ w'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adịIhe omuma ahuỌdịdị
Prenasal __ibo__ nj'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọ__ibo__ NkọwaỌdịdị nw'ihi ya, ọ bụ n'ihi ya ka a na-akpọN'ihi ya, ọ bụỌdịdị

.mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ụda ụda[dezie | dezie ebe o si]

[7][6] nwere ụda anọ [1] ma ọ bụ ise. [2] Nnyocha Mateteyou gụnyere ụda [6] n'etiti, ebe nyocha Nchare gụnyere downstep. Bamum [8]-eme ka ọdịiche dị n'etiti ụda okwu na ụtọ asụsụ. [1]

Onye na-eme ihe ike Nchare Matateyou
na ala ala
á elu elu
ā n'etiti
Ọ bụ gị ka ị na-eme ihe ịrị elu ịrị elu
â ịda ịda
Ọdịdị steepụ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

da anọ [1] ma ọ bụ ise. [2] Nnyocha Mateteyou gụnyere ụda [6] n'etiti, ebe nyocha Nchare gụnyere downstep. Bamum [8]-eme ka ọdịiche dị n'etiti ụda okwu na ụtọ asụsụ. [1]

  1. Kell. "Cameroon: Claude Ndam : Committed To Culture", Cameroon Tribune, 14 September 2005. Retrieved on 28 August 2015.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Matateyou (2002). Parlons Bamoun. Paris: L'Harmattan. 
  •  

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  •  

Àtụ:Languages of CameroonÀtụ:Languages of NigeriaÀtụ:Grassfields Bantu languages