Barbara Jeppe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ehretia siri ike

Barbara Jeppe (ubochí irí abụọ n'otu n'ọnwa Mee 1921 Pilgrim's Rest rụọ úbọchị irí abụọ n'ọnwa Juun 1999 Johannesburg) bụ onye na-ese ihe ọkụkụ na South Africa. A mụrụ ya n'ọbọdọ na-egwupụta ihe n'ime àlá nkè Pilgrim's Rest, ọ bụ nwa nwanyị nke Victor Brereton, onye na-enyocha ala, na Gladys Evans. Mgbe ọ dị obere, nne ya méré ka ọ mátá ụwa nkè okooko osisi ọhịa.

Ọ lụrụ Carl Louis Jeppe, Ónyé isi mgbaka. Dí nà nwunye ahụ nwèrè ụmụ anọ, Leigh, Marie, Carl na David. Afọ iri abụọ n'ime alụmdi na nwunye ya, o sere akwụkwọ mbụ ya, Trees and Shrubs of the Witwatersrand (Witwatersrand University Press) nke o ji mee akara ya n'ọhịa nke nkà ihe ọkụkụ.

N'ime afọ atọ, ọ nọrọ otu afọ na Cape, na-ese ihe osise ma na-ede ederede màkà akwụkwọ yá nà Cape bulbs. Mmasị a màkà bulbs mèrè ka e bipụta Spring and Winter Flowering Bulbs of the Western Cape (Oxford University Press, 1989). Kew Publishing bipụtara ọrụ ya na Amaryllidaceae n'afọ 2017 nà ihé osise ndị ọzọ nke nwa ya nwanyị, Leigh Voigt, na ederede nke Graham Duncan.[1]

E wezụga ihe osise botanical ya, Barbara Jeppe nwere nnukwu ịhụnanya màkà urukurubụba ma see ọtụtụ màkà ndị enyi na ezinụlọ. Ọ na-agbakwa mbọ mgbè ụfọdụ n'ise ihe osise ala.

E nyere ya ihe nrite ọla èdọ̀ abụọ na 1990, otú site na Botanical Society of South Africa, ihe nrite Cythna Letty Gold màkà onyinye màkà ihe osise botanical na South Africa, na nke ọzọ site na South African Nurserymen's Association. Òtù Transvaal Horticultural Society nyere ya ihe nrite ọlaọcha na 1991.

Ọ nwụrụ mgbè ọ dị afọ 78 na Johannesburg site na nsogbụ mgbè ọ butere oyi bàrà ya n'ahụ.[2]

Akwụkwọ ndị e sere ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

  • Osisi na ahịhịa nke Witwatersrand (Witwatersrand University Press)
  • Aloes nke South Africa (Purnell, 1974)
  • Natal Wild Flowers (Purnell, 1975)
  • Nchịkwa ahịhịa dị irè na ọka na ọka Shorghum (Ciba-Geigy, 1975)
  • Namaqualand (Purnell, 1976)
  • Acacias, a Field Guide to the Identification of the Species of Southern Africa - Lynette Davidson (Centaur, 1981)
  • South Africa is My Garden (Delta Books, 1984)
  • Cycads nke South Africa - Cynthia Giddy (Struik, 1984)
  • Ahịhịa nke ihe ọkụkụ na ubi na Southern Africa (Ciba-Geigy, 1985)
  • Oge opupu ihe ubi na oge oyi na-agbasa okooko osisi nke Cape - Graham Duncan (Oxford University Press, Cape Town, 1989)
  • Irises (Umdaus Press, 1999)
  • Amaryllidaceae (Kew Publishing, 2017) na ihe osise ndị ọzọ nke nwa ya nwanyị, Leigh Voigt, na ederede nke Graham Duncan.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Amaryllidaceae.
  2. Login (German). Abcjournal.org. Retrieved on 2017-10-19.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]