Belinda van Heerden

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Belinda van Heerden
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye òká ikpe, onye ọka iwu, legal scholar Dezie
ebe agụmakwụkwọBrasenose College Dezie
Ihe nriteRhodes Scholarship Dezie

 

 


Belinda Jane van Heerden (amụrụ 30 Septemba 1959) bụ onye ọka ikpe South Africa lara ezumike nka bụ onye jere ozi na Courtlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị n'etiti 2004 na 2013. Tupu nke ahụ, ọ bụ onye ọka ikpe nke Western Cape High Court n'etiti 2000 na 2004. Ọ rụkwara ọrụ n'ụlọ ikpe iwu na 2006.

Van Heerden malitere ọrụ iwu ya dị ka agụmakwụkwọ nwere mmasị nyocha na iwu ụmụaka na iwu ezinụlọ . Ọ rụrụ ọrụ dịka prọfesọ iwu na Mahadum Cape Town tupu ọ nweta ọkwa na oche.

Ndụ mmalite na ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Van Heerden mụrụ na 30 Septemba 1959 na Ottawa, Canada . [1] O tolitere na Somerset West na Western Cape, [2] ebe ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Hottentots . [1] Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara Mahadum Stellenbosch site na 1977 ruo 1981, na-emecha BA magna cum laude na 1979 na LLB magna cum laude na 1981. [1] Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gara Mahadum Oxford na agụmakwụkwọ Rhodes, na-emecha BA na ikike na 1984. [2] Ọ nọrọ afọ ise sochirinụ dị ka onye nkuzi na iwu nzuzo na Mahadum Stellenbosch na Mahadum Cape Town, ruo na 1989 ọ laghachiri na Oxford iji mezue MA. [3]

Na 1992, a nabatara van Heerden dị ka onye ọka iwu nke Ụlọikpe Kasị Elu nke South Africa . [1] Mgbe afọ abụọ rụchara ọrụ na ụlọ ọrụ iwu Cape Town n'etiti 1992 na 1994, ọ laghachiri na ngalaba iwu nke Mahadum Cape Town na Jenụwarị 1995. A kwalitere ya ka ọ bụrụ prọfesọ na-akpakọrịta na 1996 na onye prọfesọ zuru oke na 1999. [3] Mmasị agụmakwụkwọ ya dị na iwu ụmụaka na iwu ezinụlọ, ọkachasị ikike ụmụaka na okwu nhata nwoke na nwanyị, yana iwu nkwekọrịta . N'agbata 1997 na 1999, ọ bụkwa onye isi ọrụ nke kọmitii Iwu South Africa nke nyochara Iwu Nlekọta Ụmụaka nke 1983. [3]

Ụlọikpe Kasị Elu: 2000–2004[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ ka nọ na agụmakwụkwọ, a họpụtara van Heerden ka ọ bụrụ onye ọka ikpe n'ụlọ ikpe dị elu nke Cape . Mgbe otu okwu na-arụ ọrụ, ọ sonyere na bench na-adịgide adịgide na Jenụwarị 2000. [2] Mkpebi ndị a ma ama nke van Heerden dere na Ụlọikpe Kasị Elu gụnyere ndị Ụlọikpe Na-ahụ Maka Ọchịchị tụlere dị ka Daniels v Campbell na Dawood v Minister nke Home Affairs, nke abụọ metụtara alụmdi na nwunye .

Ụlọikpe Mkpegharị Kasị Elu: 2004–2013[dezie | dezie ebe o si]

Van Heerden bụ onye ọka ikpe na-ekpe ikpe na Ụlọikpe Kasị Elu nke Mkpegharị n'etiti 1 June 2003 na 1 Ọgọst 2004. [2] N’oge ahụ, na Julaị 2004, Òtù Na-ahụ Maka Ikpe Na-ahụ Maka Ikpe gbara ya ajụjụ ọnụ dị ka onye ga-ahọpụta n’Ụlọikpe Mkpegharị Kasị Elu ruo mgbe ebighị ebi. Naanị onye ọzọ ahọpụtara aha ya bụ John Motata, [4] na akwadoro ya maka oge nhọpụta. Onye isi ala Thabo Mbeki kwadoro nhọpụta ya ka emechara otu ọnwa ahụ. [5] A tụrụ anya na ọ ga-akwalite nku ụlọ ikpe na-aga n'ihu. [6] Ikpe ya ama ama n'ụlọ ikpe mkpegharị gụnyere Truter v Deysel na Henriques v Giles .

N'afọ 2006, van Heerden jere ozi dị ka onye ọka ikpe na Ụlọikpe Iwu. [7] N'ime ndị ọkàikpe 17 mere n'ụlọikpe n'etiti 1995 na 2011, ọ bụ nanị nwanyị. [8] N'oge ya dị ka onye na-ekpe ikpe ziri ezi, van Heerden dere otu ikpe nke Ụlọikpe Iwu Iwu na <i id="mwXw">Gory v Kolver</i>, bụ nke kpebiri na Intestate Succession Act nke 1987 bụ ihe na-akwadoghị ruo n'ókè nke na ọ nyeghị ndị mmekọ nwoke na nwanyị otu ikike nke ịnọchi n'ụlọ. na o nyere ndị di na nwunye nwoke idina nwoke. [9]

Mgbe ohere anọ pụtara na Ụlọikpe Iwu n'etiti 2009, van Heerden weere dị ka onye na-agba ọsọ maka nhọpụta na-adịgide adịgide n'ụlọ ikpe. [10] Ọ bụ ezie na Òtù Na-ahụ Maka Ikpe Na-ahụ Maka Ndị Ikpe kpọpụtara ya n’akwụkwọ, n’oge na-adịghị anya ka e mesịrị na ya wepụrụ nhọpụta ya n’ekwughị ihe mere o ji mee otú ahụ. [11] [12] Ọ lara ezumike nká na bench na Septemba 2013.

Ọkwa ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ nọ n'oche oche, a họpụtara van Heerden ka ọ bụrụ prọfesọ nsọpụrụ na Mahadum Cape Town na 2004, na Mahadum Stellenbosch na 2007, yana na Mahadum Pretoria na Mahadum nke Free State na 2008. [3] Ọ bụkwa onye isi South Africa njikọ na International Hague Network of Judges site na 2008 ruo 2014. [13] Ọ bụ onye otu International Society of Family Law, International Association of Youth and Family Judges and Magistrates na International Association of Women Judges . [13]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ William McMurray, onye bụ injinia eletriki . [3] Ọ bụ onye otu òtù ndị inyom Katọlik . [1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Van Heerden, Belinda Jane. Supreme Court of Appeal (2012-05-23). Archived from the original on 2012-05-23. Retrieved on 2024-02-16. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Public sector: Judges (en-ZA). The Mail & Guardian (2007-08-01). Retrieved on 2023-11-15. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 (2009) Judge of Appeal Belinda (B.J.) van Heerden. University of the Free State. Retrieved on 15 November 2023.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. "Judge on golf course instead of on the job", IOL, 10 July 2004. Retrieved on 15 November 2023.
  5. "Mbeki appoints nine judges", IOL, 15 July 2004. Retrieved on 15 November 2023.
  6. White men can judge (en-ZA). The Mail & Guardian (2004-07-23). Retrieved on 2023-11-15.
  7. Book of SA Women: Judges (en-ZA). The Mail & Guardian (2009-08-04). Retrieved on 2023-11-15.
  8. Top court’s lack of woman judges reflects gender bias (en-ZA). Business Day (4 October 2016). Retrieved on 2023-11-15.
  9. "Gay partners can now inherit", News24, 23 November 2006. Retrieved on 15 November 2023.
  10. Alcock (2009-06-21). Race for Concourt judges (en-ZA). The Mail & Guardian. Retrieved on 2023-11-15.
  11. "Leading judge turns down top posting", IOL, 12 August 2009. Retrieved on 15 November 2023.
  12. Another judge withdraws from JSC Concourt interviews (en-ZA). The Mail & Guardian (2009-09-17). Retrieved on 2023-11-15.
  13. 13.0 13.1 Belinda van Heerden (en). International Bar Association. Retrieved on 2023-11-15.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]