Benard E. Aigbokhan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Benard E. Aigbokhan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Ọktoba 1952 Dezie
Ebe ọmụmụEwu Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, economist Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of the West of Scotland, University of Paisley Dezie

    [1]Benard E. Aigbokhan bụ onye nkuzi Naijiria, (amụrụ n' October 3, 1951) Ọ bu a onye nkuzi akụ na ụba. Ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi nke Mahadum Samuel Adegboyega, Naịjirịa site na Jenụwarị 7, 2013 ruo Jenụwarụ 6, 2020.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Eronmonsele na Ewu Ishan, Edo, Nigeria n'ezinụlọ David Ikhifa na Comfort Otiti Aigbokhan na October 3, 1952. N'afọ 1978, ọ nwetara nzere bachelọ nke sayensị na akụ na ụba na Mahadum East London, England, na Master of Science na akụ na akụ na uche na Mahadum Stirling, Scotland, 1979. [2].D. ya na Economics bịara na Mahadum nke West of Scotland, nke bụbu Mahadum Paisley, Scotland, n'afọ 1985.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Eronmonsele malitere ọrụ ya dị ka onye ọrụ ọfịịsị na Federal Ministry of Information, Lagos steeti site na n'afọ 1972 ruo 1973. Mgbe ahụ, ọ gara Scotland wee rụọ ọrụ dị ka onye enyemaka nkuzi na Mahadum Paisley site na 1982 ruo 1985. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ laghachiri Naijiria na nhọpụta dị ka onye nkuzi na Mahadum Imo State na 1986 wee gaa Mahadum Edo State, Ekpoma, site na 1987 ruo 1992 dị ka onye na-agụ akwụkwọ. Ọ ghọrọ prọfesọ na Economics na 1995. [3] mechara bụrụ onye enyemaka maka Kọmitii Mba maka UNESCO na steeti Lagos site na 1989 ruo 1991 na National Center for Economic Management and Administration na Ibadan, Nigeria, malite na 1991.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

[4] [5]Eronmonsele dere na Planning, Employment and Income Distribution in Nigeria na 1988. O dere na Macroeconomic Theory, Policy and Evidence na 1995. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye editọ maka Iroro Journal of Arts and Social Sciences site na 1987 ruo 1992. Ọ bụ onye ntinye aka maka Global Global. Ọhụụ: Beyond New World Order na 1993. O dere ọrụ 13 n'ime akwụkwọ 23 n'asụsụ 1. Ọ gakwara ma wepụta akwụkwọ n'ọtụtụ ogbako agụmakwụkwọ.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Eronmonsele lụrụ Fummilayo Ogedengb na August 3, 1985. Ha gbara alụkwaghịm na November 1988. Ọ lụrụ Rita Ekhuelohan Atoe na Jenụwarị 2, 1991 ma nwee ụmụ atọ.   [citation needed]

Edemsibe[dezie | dezie ebe o si]

  1. ANEEJ mourns Board Chairman, Prof Aigbokhan (en-US). Vanguard News (2020-07-14). Retrieved on 2022-03-04.
  2. SAU ORGANISES INTERNATIONAL CONFERENCE IN HONOUR OF PROFESSOR BENARD AIGBOKHAN – SAU News (en-US). Archived from the original on 2022-11-28. Retrieved on 2022-11-28.
  3. Bernard Eronmonsele Aigbokhan Archives (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News. Archived from the original on 2022-11-28. Retrieved on 2022-11-28.
  4. UNN Staff Profile. www.unn.edu.ng. Retrieved on 2022-11-28.
  5. UNN Staff Profile. www.unn.edu.ng. Retrieved on 2022-11-28.