Benjamin Oluwakayode Osuntokun

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Benjamin Oluwakayode Osuntokun
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereBenjamin Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Jenụwarị 1935 Dezie
Ebe ọmụmụNaijiria Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya22 Septemba 1995 Dezie
Dị/nwunyeOlabopo Osuntokun Dezie
Ọrụ ọ na-arụneurologist, academic Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of London, Mahadum nke Ibadan, Christ's School Ado Ekiti Dezie
Onye òtù nkeNigerian Academy of Science Dezie
Ihe nriteFellow of the Nigerian Academy of Science Dezie

  . [1]Prọfesọ Benjamin Oluwakayode Osuntokun (6 Jenụwarị 1935 – 22 September 1995), [1] bụ onye nri na akwụkwọ edemede ozi sitere na Okemesi, Ekiti State, Nigeria.  [2] Amara maka ihe onye ataxic tropical neuropathy, ọ bụ onye nna otu Pan African Association of Neurological Sciences na onye na-akwado na onye isi na akwa akwa ebe akwụkwọ akwụkwọ.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

. [2] [3]Ọ akwụkwọ akwụkwọ praịmarị na ibe na Holy Trinity School, Ilawe Ekiti, Emmanuel School, Ado Ekiti na Christ's School Ado Ekiti .  Mgbe ọ nwata akwụkwọ, ọ alụmọnd na mahadum dị n'Ibadan mgbe ọ ka dị na mahadum London

Nnyocha na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

. [4]Na 1963, Prof Harold Scarborough gosiri ya ka otu otu afọ na Welsh National School of Medicine na Cardiff

. [5]Ọ sonyeere ndị ọrụ nke Mahadum Mahadum, Ibadan na 1964, dị ka onye nchoputa.  Otú ọ dị, mgbe ọ nwetara ozi Smith na nwanne, ọ gara mba ọzọ maka ọnwụ ihe n'ihu n'okpuru nduzi nke Henry Miller na John Walton, ndị na-eke n'ibu ozi na Newcastle n'elu Tyne .  [1] Mgbe ọ mgbatị oge ụfọdụ na Newcastle, ọ na-ama ọrụ na National Hospital for Nervous Diseases, Queens Square, London tupu ọ pụọ Nigeria na 1965. Ọ bụ na mahadum nke Ibadan ka ọ ọrụ na-ama ihe, na-arụ ọrụ.  ọrụ na neuro-epidemiology na Clinical and investigative neurology Ụgbọ njem nke dementia n'etiti ndị Naijiria na ndị Africa America .

. [5]N'ọgwụgwụ 1960, ọ chọpụtara ihe gbasara neuropathy ataxic na Epe ebe ndị bi na-eri akpụ akpụ akpụ akpụ na-arịa ọrịa na-achọ obere mgbakwunye.  [1] O wee depụta ihe gbasara ọrịa na-efe efe nke neuropathy ma nwee ike i mee ihe ndị bụ isi nke neuropathy.  Ọhụrụ na ọrịa a bụ n'ihi nsogbu ókè cyanide.  N'oge ahụ, e mere obere ihe àmà ụlọ ọgwụ na ọrịa ahụ.  Ihe ịga nke ọma ya n'ịchọpụta ihe ndabere nke neuropathy ataxic nke akwụkwọ mere ka ọ bụrụ otuto obodo na mba ụwa na mpaghara mpaghara

. [6]N'ime oge ọrụ ya niile, o dere ọtụtụ ọrụ ndị ọkachamara na-akpa dị oke mkpa ya gbasara ọrịa na-efe efe na ụlọ ma bụrụkwa Dean of Medicine na Mahadum Ibadan ma nwoke bụ onye isi ụlọ ọgwụ na-ahụ maka ụlọ ọgwụ  mahadum ahụ, UCH .  Ọ nwụrụ anwụ 1995 wee lie ya n'obodo ya bụ Okemesi, Ekiti State

Mmalite nke neuropathy mgbe ọ gbasasịrị Cassava na-adịghị mma, n'ihi ịṅụbiga mmanya ókè nke Cyanide, bụ nke a maara dị ka akara nke Osuntokun, ma na-ejikarị na African Medical Lectures and Bulletins, ma mba ndị dị n'Africa maara nke ọma. [7]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  1. AJNS – African Journal of Neurological Sciences | » PROFESSOR B. OLUWAKAYODE OSUNTOKUN AND HIS NUNC DIMITTIS. ajns.paans.org. Retrieved on 2020-05-26.
  2. Benjamin Oluwakayode Osuntokun. Royal College of Physicians. Archived from the original on February 14, 2015. Retrieved on February 14, 2015.
  3. Eldryd Parry. "Obituary: Professor B. O. Osuntokun", The Independent, September 30, 1995. Retrieved on February 14, 2015.
  4. Independent (newspaper) obituary of B O Osuntokun 19 Sept 1995
  5. 5.0 5.1 Prof. B. O. Osuntokun | UNIVERSITY OF IBADAN. www.ui.edu.ng. Retrieved on 2020-05-26.
  6. (December 31, 1995) "Professor B. Oluwakayode Osuntokun and his Nunc Dimittis". Retrieved on February 20, 2015. 
  7. Delange (1983). Cassava toxicity and thyroid : research and public health issues: proceedings of a workshop held in Ottawa, Canada, 31 May - 2 June 1982. (PDF). International Development Research Centre. Retrieved on 27 August 2020.