Bernd Heine

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Bernd Heine
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịJémanị Dezie
aha n'asụsụ obodoBernd Heine Dezie
Aha enyereBernd Dezie
aha ezinụlọ yaHeine Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Mee 1939 Dezie
Ebe ọmụmụMorąg Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman Dezie
Ọrụ ọ na-arụlinguist, university teacher Dezie
onye were ọrụUniversity of Cologne Dezie
Ebe ọrụCologne Dezie
Onye òtù nkeBritish Academy, North Rhine-Westphalia Academy for Sciences and Arts, Academia Europaea Dezie
Ihe nriteFellow of the British Academy Dezie

Bernd Heine (amụrụ na 25 Mee 1939) bụ onye ọkà mmụta asụsụ German na ọkachamara na Ọmụmụ Africa.

Site na 1978 ruo 2004 Heine nwere oche maka African Studies na Mahadum Cologne, Germany, ugbu a ọ bụ Prọfesọ Emeritus. Isi ihe ọ na-elekwasị anya na nyocha na nkuzi bụ asụsụ Afrịka, Sociolinguistics, grammaticalization theory na asụsụ na okwu. Echiche nke ụtọ asụsụ, nke na-ekwu maka mgbanwe na ụtọ asụsụ, na nke o nyere akwụkwọ 7 na ọtụtụ isiokwu, bụ isi ihe ọ na-elekwasị anya. Ya na Tania Kuteva na Gunther Kaltenböck, Heine bụ onye guzobere usoro ụtọ asụsụ.

Afọ ndị mbụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Heine na Mohrungen, East Prussia (nke bụzi Morąg, Poland). N'oge Agha Ụwa nke Abụọ, na 1944 nne na nna ya gbagara Austria ma mesịa biri na Bavaria, tupu ha ebido biri na Leverkusen na 1948. Site na 1949 ruo 1959 Heine gara Landrat-Lucas-Gymnasium na Opladen. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụrụ akwụkwọ na Mahadum Cologne na Mahadim Hamburg. N'afọ 1967, e nyere ya nzere PhD na Cologne. N'afọ 1972, ọ natara nzere nkuzi postdoctoral ya maka ọmụmụ Africa.

Ọrụ ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1968 ruo 1969 ọ bụ onye enyemaka na Ngalaba maka Ọmụmụ Africa nke Mahadum Cologne, site na 1969 ruo 1972 ọ bụ onye nkuzi na site na 1975 ruo 1978 na-eleta prọfesọ na Mahadum Nairobi. N'afọ 1978, ọ weghaara oche nke African Studies na Mahadum Cologne.

O mere njem nyocha 25 na Ghana, Togo, Kenya" id="mwKA" rel="mw:WikiLink" title="Kenya">Kenya, Tanzania" id="mwKQ" rel="mw:WikiLink" title="Tanzania">Tanzania, Uganda na Namibia" id="mwKw" rel="mw:WikiLink" title="Namibia">Namibia yana njem nkuzi na Australia, Austria, Brazil, England, Estonia, Etiopia, Finland, France, Italy, Japan, Kenya, Mexico, Namibia, The Netherlands, Poland, Spain, South Africa, South Korea, Sweden, Tanzania na United States of America.

Ọfịs ndị ọbịa kpọgara ya na Mahadum La Trobe, Melbourne na 1994/1995 na site na 1999 ruo 2000 na Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences na Stanford, United States, na 2002 na Dartmouth College, US, na 2005 na Mahaduma Graz na site na 2005 ruo 2006 na Netherlands Institute for Advanced Study na Wassenaar, Netherlands, na 2006 na Mahadwa Hamburg, na 2007 na Ecole des Hautes Etudes (Centre de Recherches Linguistiques sur l'Asie Orientale, 2009 na Mahadume Tokyo, site na Mahaduna Tokyo, 2009 na Paris, na Mahadunitii Mba, na Machị Paris, na 2007 ruo Mahadum Federal, na Majarimani, 2009 na Japan). Ọ bụ prọfesọ nleta na Mahadum Cape Town na 2012 na 2015, na 2014 a họpụtara ya dịka Yunshan Chair Professor na Guangdong University of Foreign Studies, China (2014 - 2016).

Bernd Heine jere ozi dị ka ọkà okwu isi ma ọ bụ ọkà okwu a kpọrọ òkù n'ihe karịrị 100 nzukọ mba ụwa. Akwụkwọ ya gụnyere ihe karịrị akwụkwọ 40 gbasara asụsụ Afrịka, sociolinguistics, akụkọ ihe mere eme nke asụsụ, echiche ụtọ asụsụ, na ụtọ asụsụ. Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ na / ma ọ bụ onye otu ndị ndụmọdụ nke akwụkwọ akụkọ 17 ma ọ bụ usoro akwụkwọ. Kemgbe afọ 2014 mmasị ya bụ, ya na Gunther Kaltenböck na Tania Kuteva, nyocha nke okwu asụsụ. N'ime usoro ụtọ Asụsụ Okwu nke ndị edemede a mepụtara, a na-ekewapụta akụkụ abụọ nke Atụmatụ okwu, ebe otu, Sentence Grammar, na-echegbu onwe ya banyere iwu nke ahịrịokwu ebe nke ọzọ, Thetical Grammar, raara onwe ya nye mmekọrịta dị n'etiti ọkà okwu, onye na-anụ, na ederede.

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Ihe nrite ya gụnyere ịbụ onye otu Executive Council, International African Institute, London. N'afọ 1986 ọ ghọrọ Hans Wolff Memorial Lecturer na Mahadum Indiana, US, n'afọ 1990 Raymond Dart Memorial Lectorer na Mahadim Johannesburg, South Africa. N'afọ 1990 ọ natara onyinye Kenya Kiswahili Association Award na Nairobi, n'afọ 1994 ọ bụ Fellow nke Australian Research Council, n'ọnwa 1995 ọ natara ihe nrite site na National Kiswahili Council of the Republic of Tanzania. N'afọ 1995, ọ ghọrọ August Klingenheben Memorial Lecturer na Mahadum Leipzig na 1996 Fellow nke British Academy. Site na 1997 ruo 2000 ọ bụ onye isi oche nke Kọmitii maka Nzukọ Ụwa nke African Linguistics na 1999 ọ ghọrọ onye otu zuru oke nke North Rhine-Westphalia Academy of Sciences. N'afọ 2008, Ministry of Education, Science, and Technology, South Korea, họpụtara ya dị ka onye ọkà mmụta pụrụ iche nke ụwa, na 2009 ọ natara Lifetime Achievement Award nke Evolutionary Linguistics Association, Brussels. E mere ya onye otu Academia Europaea (MAE) na 2015 na nke European Science Foundation na 2016. N'afọ 2012, ọ ghọrọ onye otu nsọpụrụ nke Linguistic Society of America, na 2020 nke Philological Society of London.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Grammaticalization na reanalysis n'asụsụ Afrịka. Buske, 1984 (nke Mechthild Reh dere).
  • Grammaticalization: Usoro echiche. Mahadum nke Chicago Press, 1991 (nke Ulrike Claudi na Friederike Hünnemeyer dere).
  • Ụzọ e si emepụta asụsụ. Mpịakọta abụọ, 1991. Benjamin (nke ya na Elizabeth C. Traugott dezigharịrị).
  • Ndị enyemaka: Ike cognitive na ụtọ asụsụ, 1993. Oxford University Press.
  • The Mukogodo Maasai: An ethno-botanical survey, 1994 Köppe (nke Matthias Brenzinger na Ingo Heine dere).
  • Osisi Swahili Cologne: Köppe Verlag, 1995 (nke Karsten Legère dere).
  • Ntọala nghọta nke ụtọ asụsụ. Oxford University Press, 1997.
  • Possession: Isi mmalite, ike, na ụtọ asụsụ. Cambridge University Press, 1997.
  • Ik akwụkwọ ọkọwa okwu. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Asụsụ Africa: Okwu mmeghe. Cambridge University Press, 2000 (nke Derek Nurse so dezie).
  • Akwụkwọ ọkọwa okwu ụwa nke ụtọ asụsụ. Cambridge University Press, 2002 (nke Tania Kuteva dere).
  • Mmekọrịta asụsụ na mgbanwe ụtọ asụsụ. Cambridge University Press, 2005 (nke Tania Kuteva dere).
  • Asụsụ ndị na-agbanwe agbanwe nke Europe. Oxford University Press, 2006 (nke Tania Kuteva dere).
  • Mmalite nke ụtọ asụsụ: nrụzigharị. Oxford University Press, 2007 (nke Tania Kuteva dere).
  • Akụkọ asụsụ nke Africa. Cambridge University Press, 2008 (nke Derek Nurse so dezie).
  • Akwụkwọ ntuziaka Oxford nke nyocha asụsụ. Oxford University Press, 2010 (nke Heiko Narrog so dee).
  • Nhazi asụsụ site n'echiche nke ụdị. Oxford University Press, 2019 (nke Heiko Narrog so dee)
  • Akwụkwọ ọkọwa okwu ụwa nke ụtọ asụsụ. Nke abụọ, nke e dezigharịrị nke ọma ma melite. Cambridge University Press, 2019 (nke Tania Kuteva, Bo Hong, Haiping Long, Heiko Narrog, na Seongha Rhee dezigharịrị).
  • Asụsụ Akie nke Tanzania: Ihe odide na akwụkwọ ọkọwa okwu. Köppe, 2020 (nke Christa König, Karsten Legère, na Ingo Heine dere).
  • Nhazi asụsụ. Oxford University Press, 2021 (nke Heiko Narrog dere).
  • Mmụba nke akara okwu. Cambridge University Press, 2021 (nke Gunther Kaltenböck, Tania Kuteva, na Haiping Long dere).
  • Akwụkwọ ntuziaka Oxford nke ụtọ asụsụ. Oxford University Press, 2021 (nke Heiko Narrog so dezie).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]