Bioversity International

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  

Bioversity International
Merged into The Alliance of Bioversity International and CIAT [1]
Formation 1974
Type Non-profit research-for-development
Legal status International organisation
Purpose Research for development
Headquarters Rome
Location Page Àtụ:Plainlist/styles.css has no content.
  • Ịtali
Ógbè e jere ozi
Ọfịs 18 n'ụwa niile
Onye isi nchịkwa
Juan Lucas Restrepo[2]
Ndị ọrụ
Ihe dị ka 300
Ebe nrụọrụ weebụ alliancebioversityciat.org

Bioversity International bụ òtù nyocha zuru ụwa ọnụ maka mmepe nke na-enye ihe akaebe sayensị, omume njikwa na nhọrọ iwu iji mee ihe ma chekwaa ụdị dị iche iche nke ọrụ ugbo iji nweta nchekwa nri na nri na-edozi ahụ n'ụwa niile, na-arụ ọrụ na ndị mmekọ na mba ndị na-enweta ego dị ala na mpaghara dị iche iche ebe ụdị dị iche nke ọrụ nwere ike inye aka na nri na nri, ume, mmepụta ihe na mgbanwe ihu igwe.[3]

Bioversity International bụ onye otu CGIAR, mmekọrịta nyocha zuru ụwa ọnụ maka ọdịnihu dị nchebe.[4]

Nzukọ ahụ dịpụrụ adịpụ, ihe dị ka ndị ọrụ 300 na-arụ ọrụ gburugburu ụwa na ụlọ ọrụ mpaghara dị na Central na South America, West na Central Africa, East na Southern Africa, Central na South Asia, na South-east Asia.[5] N'oge ọkọchị nke afọ 2021, a kwagara isi ụlọ ọrụ na Aventine Hill dị nso na FAO na Rome, Ịtali.[6]

N'afọ 2019, Bioversity International sonyeere International Center for Tropical Agriculture (dị ka Alliance of Bioversity international na CIAT) iji "nye ihe ngwọta dabeere na nyocha nke na-ejikọta ụdị dị iche iche nke ọrụ ugbo ma gbanwee usoro nri iji melite ndụ ndị mmadụ".[7]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Bioversity International bụ òtù nyocha maka mmepe nke lekwasịrị anya n'ichebe na iji ụdị dị iche iche nke ọrụ ugbo iji nyere aka izute ihe ịma aka dịka ime mgbanwe ihu igwe na mmụba mmepụta na-adịgide adịgide.[8]

Nzukọ ahụ na-ewere echiche na ụdị dị iche iche na-enye ohere ọ bụghị naanị site na ịzụlite (nke osisi na nke anụmanụ) kamakwa site na inye ọtụtụ uru ndị ọzọ. Ụfọdụ na-ekwu okwu n'onwe ha, dị ka nri na-edozi ahụ nke ọma na nkwado dị ukwuu nke na-abịa na ihe ọkụkụ ndị dị n'ógbè ahụ. Ndị ọzọ bụ ndị na-apụtaghị ìhè, dị ka ọrụ gburugburu ebe obibi nke ndị na-eme ntụ ọka, ndị na-achịkwa ihe ndị dị ndụ, na ụmụ ahụhụ ala. Ụdị dị iche iche nke ọrụ ugbo ga-adịkwa mkpa iji merie mmetụta a na-ebu amụma nke mgbanwe ihu igwe, ọ bụghị naanị dị ka isi iyi nke àgwà kama dị ka ntọala nke usoro okike ugbo siri ike.[9]

Ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Bioversity International na-achịkwa Board of Trustees, gụnyere otu Trustee nke mba na-anabata (Italy) họpụtara na otu nke FAO họpụtara. Kọmitii ahụ na-ahọpụta onye isi nchịkwa nke na-ahụ maka ọrụ nke mmemme dị iche iche. Onye isi nchịkwa ugbu a bụ Juan Lucas Restrepo.[10]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2014, Bioversity International gosipụtara afọ 40 nke ọrụ. Bioversity International bụ nke CGIAR guzobere dị ka International Board for Plant Genetic Resources (IBPGR) na 1974. N'ọnwa Ọktoba afọ 1993, IBPGR ghọrọ International Plant Genetic Resources Institute (IPGRI) na 1994 IPGRI malitere ọrụ onwe ya dị ka otu n'ime etiti nke CGIAR. Na arịrịọ nke CGIAR, na 1994 IPGRI weghaara ọchịchị na nchịkwa nke International Network for the Improvement of Banana and Plantain (INIBAP). N'afọ 2006, IPGRI na INIBAP ghọrọ otu nzukọ ma mesịa gbanwee aha ọrụ ha ka ọ bụrụ Bioversity International. Bioversity International ka na-elekọta ụlọ akụ mkpụrụ ndụ ihe nketa unere kachasị ukwuu n'ụwa, Bioversity World Musa Germplasm Transit Centre, nke a na-akwado na Katholieke Universiteit Leuven (KU Leuven) na Leuven, Belgium, ma na-elekọta ProMusa - ikpo okwu nke na-ekerịta ihe ọmụma banyere unere na plantain.[11] N'afọ 2002, Bioversity International guzobere Global Crop Diversity Trust n'aha CGIAR na UN Food and Agriculture Organization, site na Crop Diversidad Endowment Fund.[12]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Bioversity International na ndị bu ya ụzọ ebipụtala akwụkwọ mgbe ụfọdụ n'okpuru aha Issues in Genetic Resources . N'afọ 2017, nzukọ ahụ bipụtara Mainstreaming Agrobiodiversity In Sustainable Food Systems - Scientific Foundations for an Agrobiodiversiversity Index, akwụkwọ nke na-eme ka ọ pụta ìhè na mkpa agrobiodiversidad dị ka ntọala nke nri anyị.[13]

Onye a ma ama bụbu onye otu Board of Trustees[dezie | dezie ebe o si]

  • Prọfesọ Emeritus Chin Hoong Fong, IBGR (1987-1992), Honorary Fellow (1997-2018)[14]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:CGIAR Centers